Hur kan man önska sig ett prematur barn??

Jag kan bara hålla med om det du skriver....har många gänger reflekterat över detta när man läser vissa trådar där folk tycker att det är dags för bebis att komma ut trots att det är flera veckor kvar till bf.
Jag tror att många inte tänker på vad som händer efter att bebisen har kommit ut om de föds för tidigt utan de ser bara att de kommer slippa ha ont eller jobbigt längre, men bebisen är inte redo för världen utanför...att ligga i en kuvös med en massa slangar och doktorer och sköterskor som lyfter och pillar är stressande för en liten bebis. Att inte kunna smälta maten utan att få andningsuppehåll, att bara få höra mammas hjärtslag några få timmar varje dag istället för hela tiden, vem önskar sitt barn något sådant?

Jag är en stolt mamma till en prematur, men kunde jag så skulle jag ge allt för att han skulle ha sluppit den tuffa starten han fick. 

Jag kan bara hålla med!

Håller med!
Har en son som är född i V 34+6

Visst vill man att ens barn ska få en så bra start i livet som möjligt. Men det finns också dom som mår fruktansvärt dåligt av sin graviditet att man känner sig villig att göra vad som helst för att blir fri och slippa ångest, depression och outhärdlig smärta.

Jag har mått dåligt allt mina graviditeter.
Men vet ju att det förssvinner när barnet är ute.
Och har haft samma sak alla gånger.

Jag tror det bara är ett uttryck för obetänksamhet och längtan efter barnet. Jag förstår att det kan uppröra dem som varit med om för tidiga förlossningar men jag tror itne det ligger något djupare bakom

/En som också önskade att de skulle komma ut och blev igångsatt båda gångerna i v 41/42

vå fullgågna och en prematur (34+2) och jag önskar att den lilla hade stannat inne i iaf fyra veckor till, men av någon anledning hade han så förbaskat bråttom ut...

Tyvärr är det inte så...
som jag skrev i mitt huvud inlägg. många säger det på skämt, med det finns en del människor som inte skämtar.
Har disskuterat med en person  igår som vill sättas igång nu i v 34 just pga hon ska slippa ha så ont och graviditest klåda.
Försökt förklara för henne att det är att chansa rätt rejält att få ut en bebis i denna veckan.
och ifrågasatte om det var bättre om deras barn låg i kuvus och ev "led" var bättre.
men hon ansåg att bebisen var klar för det hade  hennes bm sagt.

Fats alltså det är ju ett sjukdomstillstånd med den där klådan, läkarna sätter ju aldrig igång någon för tidigt om det inte är riktigt befogat. När jag låg inne med min yngsta så snittades min rumskompis i v.35+1 pga att hon var så fruktansvärt rädd för att bebisen skulle dö i magen, som hennes förra gjort, hennes flicka fick sola lite och sen kunde de åka hem. Handlar det om en igångsättning på sjukhus, då ska man lita på läkarna och inte anklaga mamman såsom du gör.

"Chansa rätt rejält att få ut en bebis" i v.34? Oftast går det väl väldigt bra för barn födda den veckan och sjukhusvistelsen brukar väl i regel inte vara så lång.
Kuvös i v.34 brukar man väl inte heller behöva?

En prematur önskar jag mig inte men jag hade nog varit rätt glad om han kunnat komma ut en ca 4 veckor tidigare än vad han behagade. L är född v42+1 enligt UL enligt BIM v42+6
Det är ju inte så att det är komplikationsfritt med barn som går över heller.