Hej hej.
Jag e ny här i tråden! Förlorade vår son den 22 dec bara tre veckor gammal, hade då vetat i 1½ vecka att han hade trisomi 18! Saknaden och sorgen är enorm och helt ofattbar. Finns det fler ängla mammor där ute? Vill bara ha någon att prata med. Någon som förstår och vet.
Tack på förhand
Man kan verkligen säga att man har blivit en annan människa och man ser annorlunda på livet!
Vi har verkligen kommit närmre varann genom denna hemska sak. Och sen var vi på ett helt fantastiskt sjukhus där alla var helt UNDERBARA konstigt men sant. Vi har fått en BRA kurator genom dom ocskå.
Hur länge väntade ni andra med att bli gravida igen?? Hade ni också skuld känslor för det minsta lilla ni gjorde?
TAck för alla svar!
hirondelle: Ledsen att ni inte blivit gravida innu, men hoppas det kommer snart.
soffansofar:Hur gick det för er sen? gick ni tiden ut fick ni ta bort det? Hoppas det är ok om jag frågar.
Malin F: Såg att det stog tvillingar i magen hur har det gått, vilken vecka??
Heddan: Hur lever du nära Trisomi ? Hur känner du som står brevid?
Hoppas jag inte trampar er på tårna vill bara veta hur andra har det?
Vår smärta är stor och densamma, och våra ÄNGLAR unika!
Beklagar alls vår sorg, men dom lever vidare genom oss, och vi är föräldrar!
Kramar på er
Hej allesammans! Tack för alla svar! Heddan: Hoppas ni får ett långt liv med prinsessan! Men jag förstår oron. Skickar många styrke kramar till er! Orkar tyvär inte skriva mer idag! Tänker på er alla! Många Kramar från mig
Vi har nu i två veckor planerat milo´s begravning. Det var ju han som skulle begrava oss! Dagen närmar sig med storm steg, usch! Det känns som om han kommer försvinna helt från oss efter åt. Jag vet ju att han alltid är en del av oss och kommer finnas hos oss alltid. Men jag kan inte hjälpa att det känns så, det är hemskt! Inte nog med att man sörjer man ska bestämma en massa också.Samtidigt vill man ju att han ska få det bästa!
Är så ledsen vet inte var jag ska ta vägen!
Så underbart att höra att det finns dom som får leva längre!
Milo hade 18 och blev 20 dagar. Men vår läkare sa till oss att det inte var förenat med liv, MEN man kunde inte säga hur länge han skulle leva allt mellan några timmar och några år!
Vi hade turen i oturen att inte veta de första veckan då hade vi "babylycka".
Mångar styrke kramar till ALLA föräldrar där ute,
Hur stor var Tindra när hon föddes? vilken vecka? Visste ni innan förlossningen?
Hoppas jag inte är för påträngande, svara bara om du vill!
Kam kram
Tindra föddes 6 veckor för tidigt i vecka 34+0. Hon vägde 1860g och var 41cm lång. Vi visste inget före utan det tog några dagar innan vi alls visste att något var fel. Men sen kom allt efter varandra, ena chocken efter den andra. Nån dag ännu skall jag ta med mitt barn till den läkaren i tammerfors som sade att Tindra inte skulle överleva. Skulle SÅ GÄRNA sätta ner Tindra på hennes bord och säga "jaha vad säger du nu då?!" 
Tycker det är så synd att det är många som mist sina små här på tråden den sista tiden, vet inte vad jag skall säga. Vi hade en tuff start men det är nog inget mot vad vissa andra måste gå igenom 
Fy för dessa trisomier!!
Fråga på bara om nån har några andra frågor, jag svarar gärna. Och vill ni se foton på vår tjej har jag satt upp en hel del på husbyggebloggen. karperobygge.blogspot.com/p/tindra.html
