Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare

Jag joinar också här. Är en typ 1:a sen -98, med insulinpump som alldeles nyligen, 29/1, plussade :)

Har redan börjat nojja sönder mig då mina värden som innan var så himla bra nu åkt jojo upp och ner mellan 2-17. Imorse vaknade jag med 15 i blodsocker (somnade med 6,5) och mätaren visade ketoner och jag bara skrek och grät över mitt misslyckande att hålla ett bra blodsocker, fattade ingenting, och att jag säkert skadat vårt barn nu när jag inte lyckats hålla bra värden och allt. Så JÄVLA typiskt att det ska hända nu när allt legat bra innan, och så när man väl blir gravid, då ska det bli såhär. Jag har hela dagen surfat på nätet och är nu LIVRÄDD för hjärtmissbildningar och det ena, det andra och det tredje. Jag är så arg på min kropp och har kollat blodsockret 10ggr redan idag.

Jag var glad samma dag som jag plussade, fattade inte att det var sant, men nu har jag bara en klump i magen hela tiden: Tänk om jag skulle skada vårt barn för att jag inte lyckats hålla ner värdena ordentligt. allt kommer va mitt fel. jag kommer aldrig förlåta mig själv.....Det var ju inte såhär det skulle bli. Känns som jag kommer gå och vara orolig i 9 månader nu och livrädd att de kommer hitta nåt fel på barnet när det är fött.

Sen vet man ju att diabetes överlag målas upp till "det värsta som kan hända" och att det beskylls vara orsak till både det ena och det andra...Så jag vill inte tro på antaganden utan ren FAKTA. Vet inte hur stor missbildniingsrisken är och vilka värden som innebär "ett högt blodsocker"...

Ni som varit hos mödravården, hur fungerar det med hjärtkontroller osv, när kollar man första gången? Nån som varit med om nåt avvikande?

Jag är inte det minsta glad just nu, bara arg och ledsen.. Vill ju att detta ska vara en underbar tid, men nu är det bara ett stort ångestmoln!! Känner mig så himla ledsen...:(

Sen en säkert dum fråga till, men vem är det man ringer när man fått reda på att man är gravid? Jag frågade diabetes-ssk sist, men jag kommer inte ihåg om det var till endokrin eller direkt till spec-mödravården. Ska jag ringa nu direkt eller ska man vänta nån vecka??

Ska ägna resten av den här dagen åt att lugna ner mig tror jag :)

Imorgon ska jag iväg och göra ett VUL för att konstatera att det verkligen är ett foster därinne förstod jag det som. Är lite nervös, men längtar så efter att få se :) Blir nog lättare att stå ut med detta illamående när man får se vad det är som gör att man måste stå ut med det :)

Brukar man få en bild från det ultraljudet att ta med hem? Är i v.8. Vet inte om det hade varit okej att ta med sambon till undersökningen, nu kan han ändå inte följa med pga en grej på jobbet, men vill ju att han också ska få se, så hoppas på att få en bild. Och vad ser de egentligen? Jag har förstått det som att de kollar efter hjärtaktivitet... Kollar de efter avvikelser redan nu?

Har pappan förresten rätt att få ledigt från jobbet för att följa med på ultraljudsundersökning/andra undersökningar? Kommer va så nervös inför alla koller då de ska undersöka om eventuella missbildningar finns osv så hade varit skönt att ha honom med...

Nu har jag fått se den lille genom VUL. Tårarna bara rann för jag blev så glad. Det var den häftigaste känslan man kan tänka sig. Hjärtat slog och allt såg bra ut. Fick dock tyvärr ingen bild med mig för det gick inte att skriva ut på apparaten hon hade :(

I övrigt tyckte jag inte alls om besöket igår. Hade fått uppfattningen att jag bara skulle träffa en läkare för att göra VUL för att konstatera graviditet. Så var det dock inte. Först fick jag gå in till barnmorskan, som ställde lite frågor och sen tog blodprover. Sen in i ett rum där diabetolog, gynekolog och dietist satt och jag kände mig så himla uttittad och dum eftersom jag inte fattat att jag skulle träffa dem. Läkaren blev typ sur på mig för att jag inte tagit tabletter mot illamåendet nu när jag mår så illa. Så nu måste jag tydligen äta det.

Sen fick jag gå iväg med gynekologen och göra VUL och det var helt underbart. Sen skulle jag gå in till barnmorskan igen. Nu ska du boka datum för inskrivning och så ska du bestämma om du vill göra KUB eller inte. Isf är det i slutet på mars. Det var bara: "kolla med sambon när han kan så bokar vi in". Hon sa iaf att KUB var helt frivilligt och att jag skulle diskutera med sambon. Fick ingen koll idag på NÄR jag ska göra olika saker, ögonbottenfoto, när prover ska tas, hur ofta jag kommer träffa läkare, ingenting. De mumla nåt om att ja en remiss till ögon ska vi ju skicka. Känner mig totalförvirrad och vilse. Ska se till att prata med barnmorskan ordentligt på inskrivningen, för att få reda på mer, för just nu känner jag mig bara så mindre lugn.

Jag kollade på din lista du gjorde med olika undersökningar man får göra MallaMorsa, så försöker få en uppfattning därigenom, men hade jag inte haft den hade jag inte haft den blekaste just nu. Tycker det är synd. Som att man ska veta allt redan. Hoppas det blir bättre efter inskrivningen. Är iaf just nu så glad att jag fått se den lille, det ökar motivationen att orka stå ut med allt :)

Åh, nu är jag så less på det här redan, på att pressa ner blodsockret hela tiden, för nu blev det så som jag inte ville igår. Var ledig från jobbet igår och sjukt trött som jag hela tiden är så var jag uppe vid 8.30 för att jag var tvungen att ringa BM och åt sedan frukost. Mådde illa, så tog en postafen, som läkaren sagt att jag ska ta mot illamåendet, men som man ju blir ännu tröttare av. Sen gick jag och la mig igen. Vaknade vid 13.30 av att sambon ringde, då var allt bra, men sa bara att jag var så sjukt trött och ville sova igen. Sen vaknade jag kl. 17 av att min bästa kompis som bor granne med oss sitter på sängkanten. Hade tydligen varit helt väck när jag pratat med sambon vid 16-tiden då han var på väg hem från jobbet och han ringde henne och sa att jag nog var låg. 1,6 låg det på när hon kom in och det tog typ en halvtimme innan jag reagerade på tilltal, var mao inte kontaktbar. Så någon gång mellan 13.30 och 16 måste det blivit så lågt.

Sambon ringde sjukvårdsrådgivningen och frågade lite om man borde kolla så det inte hänt nåt med barnet. De tyckte vi skulle åka till akuten. Sagt och gjort. Där fick jag träffa en trevlig sjuksköterska som var mkt förstående. Han ringde gynjouren som inte var ett dugg orolig för barnet och inte bedömde att nåt UL behövde göras. De sa att man måste ligga lågt under låååång tid för att det ska vara nån fara för barnet. Fick ett nummer till kvinnokliniken jag kunde ringa idag ifall jag var orolig och kände att jag ville göra ett ultraljud.....Kände mig rätt lugn ändå efter besöket på akuten men vill adrig mer vara med om det.

När vi kom hem från akuten ville jag bara sova igen. Hade liksom sovit nästan 18 timmar i sträck innan dess, ändå så trött...Känns helt sjukt.

Vad har ni fått för info om det här med hypoglykemi och risk för barnet? Nån som varit med om liknande? Vad är lågt under "lååång tid"? Borde jag göra ett UL trots allt?

Nu har jag bestämt att när jag är hemma så ska nån ringa mig några gånger under dagen för att kolla att jag är okej. Blev så rädd efter det här. Ska aldrig mer äta de där j-vla postafentabletterna som gör mig så extra trött. Har fått några andra tabletter utskrivna som jag ska hämta istället som man inte skulle bli lika trött av. Sjuksköterskan på akuten sa att "du kanske hellre får må lite illa än att äta tabletterna". Jo tack, och inte kunna jobba och inte få i mig mat. Det funkar inte någonting av det. Längtar bara efter att bli piggare och må mindre illa nu.....

När jag och sambon var på inskrivning hos Barnmorskan i månadags så förstod jag det som att de gör dateringsultraljud (alltså beräknar när bebisen ska födas fattade jag det som iaf :)) i samband med att de gör KUB. Fattade jag rätt då eller är det först vid ultraljudet i v.18 (eller när det nu är) som man gör datering? Min barnmorska bara rabblar ultrajud och veckor hit och dit som komma skall så man hänger inte med ett dugg vad som kommer när. Har sagt till via endokrin att de får fixa en lista på undersökningar som man kommer göra så man hänger med, för jag är trött på att inte hänga med när barnmorskan pratar som att man redan kan den här karusellen. Blir så rädd att nåt missas också.

Får man ett moderskapsintyg i samband med dateringsultraljudet eller när kan man få det, i vilken vecka? Det man ska skicka in till försäkringskassan alltså.

Hinner man se nåt av fostret under KUB eller är det bara snabb mätning av nacksvullnad och sen uträkning och en risksiffra och sen hej då?

Känner mig lite vilsen....