ug, mer eller mindre - ditt stearinljus i vintermörkret

Måste erkänna att jag också höjde på ögonbrynen lite när jag läste att han envisas med att ha kontakt med henne oavsett hur det får dej att må.

Jag hoppas att allt löser sej för er på bästa sätt. Som Calli sa, du är en riktig kämpe, det ska du ha cred för! :)

För att summera igårkväll, så var det inget mindre än uuunderbart! Så underbart att han tydligen tyckte jag skulle få sova ut idag, han är ute med sonen någonstans hörde inte ens när de gick upp. Men jag kan inte sova, ligger här o ler sådär fånigt för mej själv. Oh vad jag mår bra idag!

Berätta mer! Nu blir jag ju nyfiken!

Vardagen flyter på med sina trevliga stunder och ibland mindre trevliga stunder. Har varit ganska lugn på sistone, men haft stunder när jag bitchat upp mig. Har ett temperament som verkligen kan vara jobbig ;P Är ändå glad att sambon står på sig i dessa situationer, så att han inte 'mesar ur'. Han är bestämd och säger ifrån. Ofta bitchar jag kring rätt onödiga saker och jag önskar att sambon skulle ge smisk där och då för att visa att beteendet inte är accepterat. Men ofta säger han bara att "du borde få smisk" eller på kvällen säger han att jag nu skall få smisk för att jag var så bitchig tidigare. Men det här irriterar mig lite, för jag skulle hellre ta emot smisket just i stundens hetta för att verkligen lära mig att sluta av med bitchandet. Skulle ha störst effekt då. Ifall jag får smisket sen på kvällen flera timmar efteråt så känns det nu ungefär som att "whatever"...och så fortsätter jag att bitcha mig :P

Jo, jag känner precis likadant. När jag fäller någon sur kommentar eller retas för mycket så önskar jag att han skulle ge mig en örfil eller ta tag om nacken på mig. Har fått BE om det och då kan han göra det, men det är sällan han gör det. Kanske för att både din och min inte riktigt har det i sig naturligt att som första reaktion är att göra något fysiskt. Utan de reagerar som de gör mot andra: säger ifrån eller blir irriterade. Inte ett grepp om örat. Jag tror det är en vanesak som man får öva in i, att man har en sådan reaktion att slå till eller ge smisk. Inte bara hota om det. Jag känner att jag bara vill testa mer då... ibland när han säger att jag ska få smisk protesterar jag, och jag blir verkligen besviken ifall han blir snällare eller till och med skjuter på smisket... Det är ju fel, samtidigt som jag känner mig skyldig eftersom jag kanske påverkat honom, något jag inte vill ha rätt till.

Jamen, precis!! Har hänt att han hotat med smisk och jag har protesterat och då har det inte blivit någon smisk. I de fall tycker jag att han lite 'mesar' sig ur. Som du sa, så vill jag inte kunna ha den rätten att påverka honom. Men jag tror också att det är så att de inte är van vid detta att ta till det fysiska i dessa situationer som första reaktion. De flesta har ju i dagens läge fått sträng uppfostran hemifrån/i dagis/skolan etc att inte slå. Sitter djupt.

Jag tror att med tiden kommer vi finna våra roller bättre, att han alltmer märker när jag spelar över och blir säkrare nog att fostra mig när jag behöver. Inte slå mjukare när jag tjuter för mycket, inte glömma bort att jag ska bestraffas fast han sagt det :( vilket har hänt... Fast å andra sidan är ingen övermänsklig, alla glömmer vi ibland, jag begär inte att han ska vara stenhårt konsekvent, bara lite...

I fredags var jag för första gången med om att tas över gränsen till gråt. Å gud, vad bra det var! Hade aldrig kunnat tro att det skulle kunna leda till så starka känslor. Och orgasmerna efteråt var något helt utöver det vanliga. Sov som en stock sen på natten och vaknade som på rosa moln

Åh vad härligt det låter!!! Vill ooooocksååååå
Här kan vi inte ha sex sen en lång tid tillbaka pga. medicinska problem, men hoppas på att inom en månad få min älskling...

Oooh, låter niice!!!! :)
Har faktiskt själv inte upplevt att att vi gått över gränsen till gråt. Det är lite tråkigt och synd faktiskt... men kanske det också kommer!!