• Virrpirr

    Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

    Hej på er!

    Jag fick konstaterat utomkveds idag och allt bara snurrar i skallen.
    Jag hade 1800 i HCG och ska eventuellt bli inlagd imorrn och nya prover på onsdag.
    Först ville han lägga in mig redan idag och då insåg jag hur allvarligt det ändå verkar vara.

    Hur vanligt är det att man måste operera? Lång sjukskrivning?

    Hade tänkt jobba imorrn, men sambom tjatar att jag ska vara hemma..

    En jobbig del är ju att man måste berätta det för alla typ om man ska vara sjukskriven..

  • Virrpirr

    Hur vanligt är det egentligen att kroppen sköter det själv och hur lång tid brukar detta ta?

    Jag är i vecka 6+4 idag och än verkar ju inte min kropp gjort det iaf..

    Just nu känns det som man går omkring med en tickande bomb och bara väntar på att äggledaren ska spricka för det lät ju typ som det på läkaren : "du får absolut inte vara själv om nåt skulle hända"

  • Virrpirr

    Frikadellen: Jag känner igen det där med ont i rumpan, har skitsvårt att sitta och det värker i tarmen änna. Har fått för mig att det är hemorojder, men vetifan.

    Ska in i morrn för tester och ett VUL och hoppas man kommer ta ett beslut. Vill inte gå hemma och bara vänta på att få så ont så man ligger dubbelvikt.


     


    Skönt för dig att det var ett missfall, även om det förstår är tråkigt så är det ju ändå att föredra framför x.

  • Virrpirr
    Rondellen skrev 2010-02-02 23:49:48 följande:
    Virrpirr, misstänker att vi är västkustbor båda två.Är det sahlgrenska du går till? Det är där jag var. De är snabba att agera tycker jag. Och mkt vänliga och förstående de flesta av dem. Hör  av dig om du vill diskutera ditt intryck av vården där, om det är på samma ställe vi har varit.
    Nej jag är inte västkustbo, utan värmlänning :)
    Hittils har mitt intryck varit bra av vården jag fått, får hoppas att det fortsätter så. Har precis varit inne och tagit Hcg och ska in vid snart igen för VUL och beslut vad som ska göras.
  • Virrpirr
    Pemberly skrev 2010-02-03 08:08:10 följande:
    Hej, jag brukar inte skriva i denna här tråden men läser den ibland och tänkte dela med mig lite av mina erfarenheter.  Jag opererades för utomkveds i oktober 2008 och behövde bara vara sjukskriven 3 dagar efter operationen, men jag har ett ganska stillasittande jobb så för min del gick det bra att jobba sedan även om jag fortfarande hade lite ont i operationssåren. Men kroppen återhämtade sig ganska snabbt efter operationen så det hade bara behövts ett par dagar sjukskrivning till om jag haft ett mer rörligt arbete. En så pass kort sjukskrivning behöver man ju inte berätta orsaken till för alla. Vill du inte berätta för dina kollegor på jobbet så kan du ju låtsas att du fått tex vinterkräksjuka. 
    Tack för att du delar med dig, jag har också ett stillasittandejobb. 3 dagar låter ju inte så mycket, jag vet ju ännu inte om det blir operation.
  • Virrpirr

    Hej igen!

    Jag operarades i onsdags och då hade äggledaren redan brustit så det blev en bukoperation. Detta var nog det värsta i smärtväg jag varit med om tror jag. Jag fick komma hem i fredags och är långt i från återhämtad än. Fostret/klumpen var stor som en valnöt och det hade blödit ut i buken massor.

    Jag skulle gärna vilja höra hur det var efteråt för ni andra som gjort en operation genom att man öppnade buken. Jag har fortfarande väldigt ont och feber kommer oftast på kvällarna. Det känns som det går så långsamt framåt liksom..

  • Virrpirr

    Det var en öppen bukoperation ge gjorde. Titthål hade inte fungerat enligt läkaren. Det var för mycket stora blodkoagel. Sedan hade det också blött mycket ut i buken.

    Man krånglade mycket också med att laga äggledaren tror jag. Fast som jag förstått tog man bort en del av den.

    Just nu är jag mest orolig att mitt återhämtande inte går fort nog och att det ska bli några ytterligare komplikationer. Man vet ju liksom inte vad som är "normalt" när det gäller tillfrisknande från en sån operation...

  • Virrpirr

    Hej på er igen! :P

    Jag undrar hur ni mådde efter ert x? Jag fick nämligen åka in till akuten förra veckan för hela kroppen skakade och jag kunde inte andas. Man sa då att det var en panikångest attack. Jag har aldrig haft några direkta psykiska besvär innan. Nu har jag haft så svårt att sova och i natt sov jag kanske 1,5 h och sitter nu på jobbet.

    Skitjobbigt och jag funderar på om man ska vänta på att det ska bli bättre eller kontakta en kurator...

  • Virrpirr

    Stella 78:  Jag bor i värmland så det är en bit till Stockholm, men tack ändå :) Jag är en sån som alltid väntar längst in i det sista för att söka hjälp, men denna gång kommer jag inte vänta på länge. Jag fick ingen remiss inne på akuten utan man  bara tipsade att jag skulle ringa kvinnokliniken för att prata med en kurator.


     


    Frikadellen: Det sjuka är egentligen att jag inte har tyckt att jag har mått så dåligt rent psykiskt. Det var ju på kvällen samma dag som jag kommit tillbaka som jag klappade ihop och jag var helt övertygad om att det var fysiskt. Hade aldrig kunnat tänka mig att något psykiskt gav en sådan fysisk reaktion. jag känner igen mig i det du skriver om att leta efter sjukdomar. Sådan har jag aldrig varit innan. Att bli psykiskt sjuk har alltid varit en stor rädsla för mig, och nu blir ju ångesten bara värre för rädslan för det.

  • Virrpirr
    angio101 skrev 2010-03-01 16:39:57 följande:
    Hej allihopa, jag hittade den här tråden idag och precis läst igenom den.Mitt X (i vecka 8) kom som en blixt från klar himmel, det var min första graviditet och jag förstod inte alls vad som hände (hade inte min sambo varit hemma, vet jag inte inte om jag varit i livet idag). Jag hade haft lätta magsmärtor nästan hela tiden sen jag plussade i v5, ungefär som dagen innan mens, men tänkte att det var nog normalt, det stod ju så i alla frågespalter/informationssidor jag hittade på nätet. På kvällen 27/1-10 fick jag rejält ont i magen med kräkkänningar (första riktiga gravillamåendet var min tanke) och jag bodde i badrummet ett antal timmar den natten och blev allt svagare och yrare. Till slut tidigt nästa morgon ringde min sambo efter ambulans (jag protesterade, det har var väl "bara" magsjuka eftersom det inte var ensidigt ont). 15 minuter efter att vi kom in till gynakuten, låg jag på operationsbordet... Brustet X, blod i buken (2,5 liter), bikinisnitt och borttagen äggledare. Det känns overkligt, som om det inte har hänt mig, nu när jag skriver om det.jag har iaf läkt ihop bra, snittet har slutit sig, blodvärdena är tillbaka i nästan normala, började jobba igen idag efter en månads sjukskrivning.Hur länge ska jag vänta innan vi börjar försöka igen? Jag blödde i ca två veckor efter operation (avstötning av alla hinnor i livmodern antar jag) Jag hade vad som kändes som ägglossning (äggviteflytning) 17 dar efter operation och min första riktiga mens började på allvar idag. Har fått väldigt lite information från läkare och KK
    Nej men usch. Vad tråkigt! Vet precis vad du går igenom. Jag kom ju också in med brusten äggledare och fick göra en öppen bukoperation. Även om jag slapp att bli så dålig som du blev. Vi verkar ha gjort operationen nästan samtidig. Jag började jobba efter två veckor eftersom jag har ett stillasittande jobb.

    Man ska vänta 3-4 månader innan man börjar försöka igen, enligt min läkare iallafall.

    Vilken tur att du har en mamma som är barnmorska, förstår att det är en enorm trygghet i detta.
Svar på tråden Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3