Lappgeten skrev 2010-06-16 08:19:45 följande:
Ja det blir nog att söka hjälp till hösten om inget hänt tills dess. Innan dess känns inte som någon idé eftersom allting stänger under sommaren och det egentligen inte är någon panik. Sen jobbar jag väldigt hårt fysikt under sommaren med skörden och då känns det dumt att dra igång något.
Usch vad jobbigt allting har blivit. Är det någon som varit med om att kroppen blivit deprimerad efter utomkvedet? Jag är helt matt och vill inte göra någonting. Annars är jag pigg och glad med massor av driv. Jag har lagt ner en massa krav och gör mest bara sånt jag absolut måste och saker jag mår bra av och tycker om.
Även jag känner igen mig. Jag var också egentligen förberedd på att det inte skulle bli någon bebis, jag hade känt på mig redan från början att den här graviditeten var annorlunda. Men jag blev ändå oerhört trött. Både fysiskt trött, jag har alltid varit en nattuggla, men nu efter utomkvedet så kan jag inte vara uppe längre än till 23.30, jag har till och med somnat framför datorn och det har aldrig hänt tidigare. Men också psykiskt trött. Jag känner igen mig så väl i att vara matt och inte vill göra något. Jag är egenföretagare och har verkligen brunnit för mitt jobb, men nu är det nätt och jämnt att jag kan hanka mig runt och slutföra det jag absolut måste. Jag är också utbildad doula och har varit engagerad i bland annat kvinnojouren och amningshjälpen, men har fått sluta med allt, eller åtminstone lägga det på is ett tag. Jag orkar helt enkelt inte.