• freakofnature

    Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

    Vilket jävla helvete det är ibland alltså. Nu kommer världens längsta historia. I april 2008 föddes mitt första barn, en perfekt pojke. Oplanerad graviditet men välkommen och oerfaren som jag var fanns aldrig nån oro för att nåt skulle gå fel. När grabben var ett år ungefär blev jag gravid igen trots p-ring. Detta visade sig vara MA. Då sjukvården tabbade sig en del så hamnade jag på sjukan tre månader senare med fosterrester kvar i livmodern och ett rent helvete innan jag var frisk igen. Fick ingen mens efter detta och drygt två månader senare kunde man konstatera ytterligare en graviditet. Den här gången en ofostrig sådan. Tre månader senare blev det ett spontant missfall och jag ville bara dö, kändes som att jag aldrig skulle kunna få fler barn. Fyra månader senare fick jag ett plus på stickan och gick nästan upp i atomer av oro. Den här gången gick det bra och min andra perfekta son föddes i februari 2011. 2012 separerade jag och barnens pappa och ganska snart träffade jag en ny man som dessutom redan hade en dotter. Vi gifte oss i höstas och ville gärna ha ett gemensamt barn också. Blev gravid på första försöket. Missfall i december. Blev gravid igen på en gång och nu slutade det med x,sprucken äggledare och akut operation i förrgår. Jag orkar inget mer. Inte en enda gång har någon inom vården frågat hur jag mår eller om jag behöver komma och prata med någon. All information är bristfällig och det enda jag fått förklarat för mig är att jag är "överfertil" och att jag antagligen kommer få många missfall innan det blir nån bebis igen. Är risken stor för att få x igen när man haft det en gång? Hoppas nån orkar läsa allt jag är bara trött på allt nu. Vill aldrig mer ha sex!

  • freakofnature
    Kingston skrev 2014-01-10 21:13:19 följande:
    Freakofnature: jag känner verkligen med dej och jag beklagar verkligen allt det du behövt gå igenom. Tyvärrr är risken för ett X igen ganska stor om du drabbats av det tidigare. Så sa iaf sjukvården till mig och det är även vad jag läst i efterhand. För min egen del verkar det typ omöjligt att bli gravid igen efter xet så (har iaf inte lyckats än) så kanske din "överfertilitet" lugnar ner sig lite nu? Man kan ju bara hoppas att den blir mer "normal"! Vad det gäller sexet så förstår jag dig fullständigt!!! Men det e ju så värt det om det skulle lyckas! Så kör på ett tag till så tror jag lyckan och lusten kommer till er snart :)

    Ja har jag tur så kanske det var äggledaren de tog bort som var boven i allt elände. Kommer ju vara livrädd om jag blir gravid igen i vilket fall, känns inte som att man har råd att förlora en äggledare till. Tycker det är märkligt att de kan operera bort en graviditet och en kroppsdel och sen bara skicka hem mig utan tröst eller råd eller fakta. Tack för ditt svar förhoppningsvis så mår jag bättre om några veckor!
  • freakofnature

    Woooow!!!! Grattis!!! Håller alla tummar och tår!!


    Saffron skrev 2014-02-12 09:03:01 följande:
    Jag vet inte vad jag ska säga faktiskt. Väntat på mensen och att kunna komma igång med sprutorna och vårt första ivf-försök. Jag har ganska långa cykler, och brukar ha ca 16 dagar +/- någon dag från LH-höjning till mens. I måndags var det 16 dagar. 17 dagar är inte heller nåt konstigt, men jag brukar alltid få migrän dagen före mens, och den kom inte. Så jag tänkte att jag kanske bara ska testa mig nu på morgonen? Hade ett grav-test kvar hemma sedan i somras. Och detta kom fram........... syntes faktiskt bättre i verkligheten än på bilden, att det är ett tydligt +. Jag är helt chockad, puls 190 typ. Trodde aldrig att det skulle ske! Vi har ju försökt i drygt 3,5 år, lyckats bli gravida i somras, men det blev ett utomkved och dessutom blev jag då av med en äggledare, vilket inte är positivt för fertiliteten direkt. Visserligen har de inte hittat nåt ordentligt fel på oss (oförklarligt barnlösa, men med litet inslag av pco, min ålder och övervikt), men jag trodde verkligen inte att vi skulle kunna lyckas spontant igen. Inte ens pergotime har vi haft nu. Försöker dock inte att ta ut allt i förskott. vet att pga min ålder (37) finns det risk för MA, och jag kommer att TJATA till tidiga VUL för att säkerställa att det inte är ett nytt utomkved. Men idag är jag glad! Och om det gud förbjude blir en ny avbruten graviditet, kommer vi nog inte undan ivf.

Svar på tråden Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3