Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

Hej alla!

Jag fick reda på att jag har fått ett X i tisdags. Är väldigt omtumlande. Vi trodde missfall, men blev skickade till akuten då min läkare inte kunde hitta något i livmodern. Man har avvaktat med op för mitt hcg går ner. I tisdags låg det på 1200, igår på 400-någonting. Är det någon här vars X har försvunnit av sig själva utan behandling? Jag har lite smärta i magen, vilket beror på vätska i buken enligt läkarna. Försvinner den av sig själv? 

Har tusen frågor och är orolig inför framtiden. Denna grav var oplanerad men vi vill gärna ha ett eller fler syskon till vår plutt som föddes i mars i år i framtiden.  Han föddes med akutsnitt och jag antar att det är anledningen till mitt x. Någon som har haft X efter snitt och sedan blivit (lyckat) gravid igen?

Oh! Tack för ditt svar! Jag hoppas och håller alla tummar och tår att din graviditet sitter där den ska! 

Jo visst är det bra om jag slipper göra något åt det. Samtidigt så är osäkerheten jobbig. Just nu håller vi tummarna och hoppas att hcg:t fortsätter gå ner och att jag inte får ont eller så. Vi skulle resa till sverige på mån (bor utomlands) men nu får vi se hur det blir med det. Nå, det är väl eg mitt minsta problem. 

Tack för alla era svar!

Jo jag har ju förstått att det är mycket ovanligt att det tas om hand om helt utan hjälp. Jag känner mig därför lite tveksam. Samtidigt är det väl bra om man kan slippa op. Jag ammar fortfarande så cellgifter känns inte heller som ett bra val. Känns bara jobbigt att gå omkring med "en bomb" i magen. Det verkar ju kunna svänga ganska snabbt.

Just nu mår jag dock jättebra. Jag hade smärtor i äggledaren måndag-tisdag. Sedan dess har jag mest haft diffus magvärk som de menar beror på vätskan. Just nu känner jag inte ett smack. Imorgon ska jag mäta hcg igen och ny VUL. Får väl se vad de säger. På ett sätt vore det skönt med op, för då är det iaf borta. Jag förstår dig Kingston som tjatade till dig en op (vilket ju var bra i efterhand!). 

Fy vad trist med mens för de som inte vill ha den...

För min del ser det väl ganska bra ut. Hcg nu på 251- vilket är en minskning med hälften på två dagar. Läkarna här tycker tom att jag kunde resa på måndag så de verkar ju inte direkt för oroade. Jag mår bra men är jättetrött. Lågt hb i kombination med vaken bebis och all anspänning iom x:et har gjort mig helt slut. 

Vill ju inte direkt ropa hej, men de verkar positiva till att jag fixar detta på egen hand. Jag hoppas bara att inget händer i sverige när vi är där. Känns som om jag inte gör annat än att "lyssna inåt" för att känna hur jag mår-hur ont jag har osv. Jag känner mig helt utmattad.

Bra att höra av någon annan som det har försvunnit av sig själv för. Det verkar ganska ovanligt så jag har vart tveksam. Man får väl se det positivt- även om krypen inte fattade vart den skulle transportera ägget har den iaf förstått att den ska stöta bort det också! (förhoppningsvis- jag säger inget förens hcg:t är så långt ner att det känns helt säker!) 

Grattis till sonen. Våra söner är nästan lika gamla då, min blir snart 9 månader.

Hej igen alla,

Vi är nu tillbaka hemma efter besök i Sverige. Allt gick bra fastän jag några gånger fick lite panik då jag igen började känna hugg i sidan, konstigt nog dock inte på den sida x.et sitter. Men i måndags sluttade jag äntligen att blöda och det tog jag som ett bra tecken. Igår var jag på kontroll. HCG är nu nere på 5 och hon sa att om jag ville bli gravid kunde vi nu försöka igen. Smärtan i sidan beror på en follikelcysta. jag ska dock in på koll igen, ända tills hcg är noll. Vi planerar ju ingen ny graviditet just nu, kanske om ett halvår eller så. Vi har hitintills hört till de lyckliga som inte har haft svårt alls- tills nu. Jag hoppas ju att det fortsätter så. Men precis som ni andra skriver är man ju från och med nu rädd. Hur skadad är egentligen min ena äggledare? Fungerar den andra som den ska? Man vet ju inte.

Grattis till graviditeter som verkar gå bra pemberly och mariekaronlina och majbebbe! 

Jag tänker på alla som kämpar och känner mig tacksam över vår son. 

Jag hoppas verkligen att det går bra för Pemberly idag! Jag hade också ett vul (pga blödningar) vid samma tid i min förra graviditet och vi såg en liten böna med klappande hjärta då. 

Själv har det vart sådär. Jag har haft lite ont från och till i sidan igen. Det hade försvunnit men nu är smärtan tillbaka (men bara svag) och det gjorde mig naturligtvis nervös. Och igår när jag torkade mig kom det blod. Hjärtat i halsgropen och jag tänkte -nej nu börjas det om igen. Mitt x ska ju vara borta men fick för mig att jag hade lyckats få ett till. Hur mycket otur måste man ha om man får ett nytt direkt efter det gamla? Men sen tog jag ett test som visade negativt och då blev jag lite lugnare. Och idag blöder jag mer- men på ett bra sätt för jag är ganska övertygad om att det helt enkelt är mensen. Det känns så. Nu har jag mensvärk med och det hade jag inte med x-blödningarna. Den kom tillbaka tidigare än jag hade trott. Jag var blödningsfri i knappt två veckor.. Men jag klagar inte, det är väl bra att kroppen kommer igen så fort! 

En fråga bara till er som inte fått er äggledare bortopererad. Hur länge kände ni av x.et? Hos mig biter det till ibland-särskilt när jag rör på mig. 

Grattis Pemberly!

Nu bor inte jag i Sverige men även här blev jag inte särskilt vänligt behandlad. Den ena läkaren var mest irriterad för att jag hade blivit gravid så fort efter snittet igen och jag kände mig mest bara dum och skyldig. Lite info och för lite medkännande. Min egna gyn är dock jättebra. 

Tack för alla svar om känningar i äggledaren efter x.et. Det är bra att veta. Iom att jag ju fick bort det utan behandling känner inbillar jag mig hela tiden att det inte är helt bra. 

Min mens är i övrigt helt knäpp. Jag blöder verkligen jättemycket. Läste någonstans att det kan bli så efter en cysta (vilket jag hade). 

Beklagar alla missfall och all skit frekaofnature. Det måste vara så jäkla jobbigt. 

Tusa, jag måste bara tacka dig för ditt inlägg. Kändes på något sätt väldigt upplyftande! Jag har beslutat mig för att försöka sluta mala detta. Det kommer säkert upp till ytan igen när vi kommer börja försöka igen (och naturligtvis vid en eventuell graviditet) men tills dess vet jag ju ändå inget. Jag håller tummarna för att IVF funkar för er! 

Stort GRATTIS Lappgeten! 

Och grattis även till Lilyy!

Och bebismamman, jag är så ledsen för eran skull! Kan ingenting om Pergo eller liknande så har inga råd att erbjuda! 

Själv väntar jag på mens. Den bör iof inte komma än, men jag har normalt ganska korta cykler och nu efter x.et har jag ju ingen aning om hur länge det kan ta. Vet ej när ägglossning var/är. Vi skyddar oss väldigt halvhjärtat (när jag tror jag har ägglossning) så graviditet är aldrig uteslutet. Det är dubbelt, nu efter x:et skulle jag vara tacksam om det fungerade, samtidigt vill jag vänta iom att man kanske inte kommer att låta mig försöka föda vaginalt här (de älskar snitt..) om jag blir gravid nu. 

Stort grattis till Saffron!

Jag är gravid igen. Plus förra veckan. Idag såg man en hinnsäck i livmodern (troligtvis för tidigt för att se mer än så). Så för mig gick det jättefort att bli gravid igen efter x:et. Det är jag så himla tacksam över.

Jag håller tummarna för alla som kämpar och står i startgroparna för IVF. Önskar verkligen att det går er väg!

Grattis Tusa! Vad glad jag blir!

Tack för alla gratulationer!

Mariekarolina: Jag väntade mig inte mer än en hinnsäck, men gyn propsade ändå på ett VUL för att kolla så att det satt rätt. Vi ska dit om en vecka igen, hoppas på att se mer då. Min gyn har även världens äldsta ultraljudsapparat så det vore verkligen svårt att se mycket mer än så nu. 

Saffron: jag skriver ett PM!

Lycka till Supers!

Saffron jag ville bara skriva igen hur ledsen jag är för er skull. Har du sluppit cytotec? Ni har haft sådan maximal otur så det finns ju bara inte. Jag hoppas att ni kan återhämta er någorlunda... (förstår att det inte blir lätt..) 

Kanske 4, jag håller tummarna för att allt går vägen, och framför allt att det inte är ett x igen. Förstår att det är jobbigt att vänta på svar.. 

Hej!

Jag hade samma som dig i december. Jag blödde, konstaterat utomkveds men jag behövde aldrig behandla. 

Tyvärr är det ju så att har man blivit drabbad en gång har man ju höjd risk att få det igen oavsett behandlingsmetod. Därav tidiga vul senare. Någonting var ju fel, annars skulle det inte hända från början. Ärrbildning kan man ha oavsett. 

Jag är nu gravid igen och vi fick kolla redan i vecka 5-6 att det satt rätt. 

Och jag glömde! Beklagar naturligtvis ditt utomkveds!

Jag hoppas verkligen att den stannar och sitter rätt!

Grattis!

Jag gjorde ett i vecka 6 då såg man bara att det var nåt där och att det satt rätt (i efterhand inser jag att detta snarare var vecka 5, då jag troligtvis hade sen ägglossning och vi blev tillbakaflyttade. Men man kunde alltså fastställa graviditet i livmodern då vecka 5-6 någonting.