Förlossning utan förvarning?

Nej, jag har aldrig direkt fått någon förvarning. Sammandragningar brukar jag ha mängder av under de sista månaderna, så det är inte heller något att gå efter ...

Med första barnet gick vattnet mitt i natten, inga förvärkar eller annat. Med andra så gick slemproppen 1½ vecka före födseln. Värkarna började plötsligt en morgon när jag satte på kaffekokaren

Jag hade inga förvärkar eller sammandragningar dagar/veckor innan. 

Olika. Första barnet drog värkarna igång utan förvarning (hade mycket sammandragningar, men inget smärtsamt innan) och sonen föddes 6,5 h senare. Med dottern hade jag onda förvärkar i ett par månader innan. Efter en hel natts vankande på förlossningen fick bm ta hål på hinnorna för att det skulle sätta fart. Sedan tog det 1,5 h tills dottern föddes. Jag var öppen 3-4 cm när de tog hål på hinnorna...

ja okej... a för känns som i de flesta trådar diskuterar så många nu att .. NU ÄR DET NOG SNART DAX.... idag har detta och detta hänt, igår detta och detta.. då känns det som älsklingen i min mage tänker stanna LÄNGE.... för det känns som alla dagar typ... som sagt sammandragningar lite då o då.. men inget mer än annars.

Första barnet

Hade inga tecken på förvärkar el sammandragningar. Hade molvärk från och till. Sen plötsligt gick vattnet och två timmar senare drog värkarna igång och så föddes hon 10 timmar senare.

Andra barnet

Vecka 34 nu. Inga besvär med sammandragningar el förvärkar. Kanske mer ont i mage om jag stressar el sover dåligt el bär tungt. Kanske är det sammandragningar. Molvärk har jag haft från och till ända från början av graviditeten.
Jag hoppas att den dag då det drar igång så är det på riktigt så är bebisen förhoppningsvis född för jag är så nöjd på att gå gravid nu. Är jobbigt och tungt. Har en dotter på 1 år att ta hand om så det är intensivt och vila är lyx.

Med Ludvig hade jag inga förvarningar iöverhuvudtaget. Vattnet gick, 3 hrs senare satte värkarna igång var 5:e mins och sedan 5 hrs senare var han född.

Nu väntar vi 2a barnet när som helst och denna gången har jag haft betydligt mer förvärkar & sammandragningar.

Min första förlossning började lite skumt haha jag fatta inte att de va dags,

Då dottern föddes gick vattnet med ett "splash" halv ett på natten. Dagen innan hade jag inte känt nåt speciellt förutom att jag tyckte att det "stod någon" på mitt bäcken. En enorm tyngkänsla nedåt. Jag hade väldigt lite sammandragningar förra gången. Denna gång har jag betydligt mer såna, men jag är bara i v.35 så det känns inte som att det är dags än...  

Nej, jag fick ingen förvarning, vattnet bara gick och så var allt igång.

Hade mycket sammandragningar från ca v 20 men det räknar jag inte som någon förvarning även om de gjorde ont ibland.

Började få lite förvärkar natten mellan onsdag och torsdag, men tänkte inte att förlossningen kunde vara på g. Hade bf på lördagen och räknade med att gå över som "alla" förstagångsföderskor. Kände lite oro i kroppen under torsdagen, men var ute och åt på restaurang som planerat på kvällen. Hade svårt att sitta still men inte ont någonstans. Min mamma bara skrattade åt mig och sa att det skulle komma en bebis snart. När jag gick och lade mig kl 22 på kvällen satte värkarna igång, kl 02 kom vi in till förlossningen och 04.53 kom det en bebis .
Lite orolig nu inför andra förlossningen då jag helst inte vill föda hemma...

Jag vaknade med värkar var tredje minut så min startade utan förvarning helt. Det enda var att jag vaknade lite under morgonen med värkar men sen somnade djupt in som i någon slags koma som om kroppen visste att jag behövde vila. Förlossningen tog tre dygn sen så det kanske var därför

Hade inga förvärkar och såg aldrig till nån slempropp. Vattnet gick en morgon och strax därefter drog värkarna igång. Eftersom jag var överburen så hade jag fått en hinnsvepning på kontrollen dagen innan, det var den som drog igång det. Men jag var mogen sa BM, så det hade kunnat starta vilken dag som helst utan hennes hjälp.

Jag får en känsla när jag läser inläggen här i tråden samt i andra trådar att med första barnet får många ingen direkt förvarning innan värkarna är igång. Däremot med andra barnet så nämner många att de har haft ordentligt med förvärkar. Sen är det naturligtvis väldigt individuellt naturligtvis, men jag tycker mig se en röd tråd i vad ni berättar. Om vi nu ska generalisera.

Är det så att man lättare känner av/får förvärkar vid andra barnet? Och att det startar lite mer pang bom med första?

Spana in denna tråden som jag själv startade för några månader sedan:

www.familjeliv.se/Forum-2-13/m47083817.html