rims skrev 2010-01-26 22:05:59 följande:
Ja de känns skönt. Usch ja fattar inte mitt humör igentligen. jag vill hålla humöret på topp eftersom ja vet att de finns hjälp att få om ja skulle ha pco-s. men, ja känner mej deppig och gråtfärdig, irriterad för ingenting. Känns som ingen förstår mej och som ja är helt ensam:S usch. dumma känslor:(
Samma här, är skitledsen och arg
Jag vet oxå att det finns hjälp att få, men jag tycker det svåraste är att behöva acceptera att vissa av symtomerna är här för att stanna

Det är väl bara att vänja sig men att vi kanske får svårt att få till syskon till vår son känns otroligt jobbigt. PCO kan leda till att man får mf om och om igen om man först blir gravid och jag fick ett senast i december. Först måste man kämpa för att bli gravid ö.h.t, sen är chansen för mf mycket större än annars.
Jag hade en jobbig graviditet med sonen med mycket blödningar och smärtor, nu vet jag ju att det antagligen hade med PCO att göra. Jag gick och var konstant rädd och orolig och hade hoppats slippa det nästa graviditet, om det blir nån nästa alls, eller om det blir flera som slutar i mf
Nej tankarna går och går här... Känner mig oxå ensam och som att ingen förstår! Jag har ju ett barn och får hjälp, vet många andra inte kan få barn alls, men det känns jobbigt ändå

Och vissa av symtomen av sjukdomen, nej jag blir så ledsen