Vi som fått syskon till våra änglar del 11

Lägger till mig i även denna tråden!

Kramar om dig hårt och länge...
Tankarna får sväva iväg en dag som denna.

Skrutthumlan:
Han har tankar på var det så här det blev, skulle jag inte kommit längre, varit coolare, ha större möjligheter, mer pengar på banken, fler ungar runt benen, större bröstmuskler...?!

Ja, du fattar säkert. Han har inte ännu erbjudit mig nya bröst så han krisar väl bara light, än iaf!
Vi var i Cancun för lite sedan men tydligare går hans kris lite djupare än så...!
Fast det var trevligt med sol och värme! Och blått hav!
Jag klappar medhårs och försöker vara snäll mot honom, vi får se  hur länge han ska krisa bara..!

AnnLee: Läskigt med lunginflammation, är A bättre nu?

Millas läpp är mycket mindre svullen nu, hon äter fortfarande bara på ena sidan av munnen men det är helt klart bättre. På tisdag ska de kolla käkbenet eftersom tänderna inte vinklats inåt utan helt enkelt fas-förskjutits inåt. Ser lite mysko ut men det fixar sig säkert. Imorgon är antibiotika-kuren klar så hon ska åka till leksaksaffären och välja vad hon vill! (Nej, jag är inte orolig för hon funderar på att välja klistermärken! Så jag kan komma billigt undan!)
Maken borta hela helgen så det är jag och tjejerna, för att befästa tjejhelgen kommer två väninnor med deras totalt tre döttrar!
Det blir roligt hoppas jag, jag har verkligen varit låg ett tag. Jag är orolig för allt, det inkräktar lite på mitt liv och det gör mig ännu mer låg. Dumt.
Ett träningsprogram har lagts upp, jag har lättare att sortera tankarna när jag tränar. Men vad trist det är när man känner att det inte finns något konkret att oroa sig för, bara det som alla tampas med (hälsa, lycka, jobb, pengar) och ändå så får man inte riktigt en bra känsla i kroppen. Nu går vi mot våren och för mig är det lite jobbigt eftersom det historiskt sett inte alltid varit toppen direkt.

Vi ska renovera undervåningen snart, jag funderar på att i "stora rummet" där det ska vara målat trägolv, måla upp Viggos fot avtryck i naturlig storlek. Kanske vid öppna spisen. Jag vill att han ska finnas med och det gör han inte. Men då skulle han "synas" ialla fall..!

Schäfer:
Aj då, det var nog inte så smidigt sagt. Håller nog med Toka, lite manligt-kvinnligt.

Min make minns Viggo-dagen fortfarande, vilket förvånar mig lite. Men annars så är dagen då Milla kom en omstart för honom, det var då vi fick en chans att röra oss framåt istället för att frusna stå stilla och må så dåligt.

Klart att Leo-dagen är viktig, jag skriver Viggo-dag i vår kalender den 25 maj varje år. Det är för mig också viktigt att vi minns det för att det är ju också E och M:s historia. Eller E:s historia och en del i historien om hur det var innan M kom in i våra liv!