• marcopolo

    Lkg

    Jag är mammaledig sen ett halvår med vår kille som blir 3 år nu i mars. Han har en lkg och har inte kommit igång så bra med talet ännu. Det går väldigt långsamt framåt och jag tycker inte att besöket hos logopeden gav särskilt mkt. Läpp och mjuka gommen är opererad och han har inga problem med munmotoriken eller hörseln. Vi tränar på med "blåslekar" och sånger mm men han tappar intresset rätt snabbt. Jag vet inte riktigt vad man kan förvänta sig att han "borde" kunna lära sig.
    Vi har förstått att han inte haft något direkt språk innan han kom till oss heller vilket ju inte gör det lättare förståss. Han förstår vad vi säger utan problem och är fö åldersadekvat. Han är väldigt tydlig med vad han vill och gör sig lätt förstådd utan tal och har gjort det även på barnhemmet( han har en dagbok från barnhemmet där man skrivit regelbundet sen han kom dit).
    Är det nån som har erfarenhet och råd att dela med sig av?

  • Svar på tråden Lkg
  • en glad

    Språkproblem är det vanligaste problemet med adopterade barn (i alla åldrar! - gällr alltså inte bara lkg-barn) .... lkg kan ju vara en bidragande orsak, men mer generell adoptivbarnsspråkförsening kanske är det primära i ert fall? Frågan är om logopedn var kunnig i just adopterade barns särskilda problematik och kunde skilja ut vad som är vad? Annars - sök en logoped med just den kompetensen!

  • Solvår H

    Jag tror också att det ligger mer i språk- och miljöbytet. Er pojke var så liten att han inte hade ett språk då han kom och då är det inte ovanligt med en tystare period (som ibland kan bli rätt lång) då barnen liksom samlar ord och spårkmelodi innan de kommer igång med talet ordentligt.
    Jag skulle vara försiktig med att pressa eller rätta honom i det här läget, nu behöver han känna glädje i att få prata och lära sig svenska (men det har säkert logopeden sagt till er?).

  • Esperando

    Antagligen att "han tappar intresset så fort" gör att logopeden inte kan ge er "läxor" än. Ta det lungt, prata mycket, läs sagor lyssna på band..mm ...Det kommer.

  • chatnoir

    Vår son har också lkg och vi har varit hemma i nio månader nu. Språket har kommit den senaste tiden, men är fortfarande väldigt enkelt och det är mest jag som förstår. Det bygger mest på vokaler, då sonen har svårt för konsontanter som b, p, d, t. Han är också opererad i läpp och mjuka gommen, hårda gommen är kvar och ska opereras om några månader. Enligt vår kirurg är det efter operationen av hårda gommen som det ofta händer en hel massa med talet, i och med att barnen då får tillgång till alla ljud.

    När vi fick sonen frågade vi om han talade och de sa "only baby talk". Åldern 1,5 till 3 år är känsligast när det gäller att byta språkkontext eftersom barnet inte ännu har hunnit tillägna sig ett förstaspråk. Om det redan finns en färdig språkstruktur är det lättare för barnet att föra över det på ett nytt språk och det går alltså snabbare. Man skulle kunna tro att ju äldre barnet är desto större svårigheter, men så är det alltså inte. Vår son togs vid två års ålder från den kinesiska språkkontexten och kom till vår tvåspråkiga familj. Vi har därför räknat med att det skulle ta lite tid att komma igång med talet. Nu är det fantastiskt roligt att det kommer fler och fler ord. Vi använder också en del tecken, något som sonen har snappat upp väldigt snabbt.

  • Hej och Hopp

    Tecken borde ju vara ett alldeles utmärkt stöd och hjälpmedel för er lille son. Då kan han få möjlighet att börja kommunicera och bli förstådd redan innan ljuden finns. Och om det blir svårt med uttalet sedan så kan ju tecknen användas som förstärkning...

    Lycka till!

  • Thi 08

    Håller med. Har en dotter med LKG som inte är opererad alls i gommen och hon snappar upp teckenspråk som en svamp och de lär sig FORT FORT FORT Jag frågade en audionom på KS om jag rör till det med teckenspråk för henne, men hon sa KÖR, barn lär sig stödtecken snabbt. Logopeden var lite mer tveksam eftersom hon tyckte det var att röra till det innan gommen var opererad och man kunde kolla av om det verkligen var nödvändigt. Jag tror det bara är bra så jag gör enkla tecken.

    Det är så häftigt att se hur hon förstår. När man frågar om vi ska gå och sova, lägger jag bara handen på kinden, så går hon in i sovrummet och pekar på sängen och pyjamasen, samtidigt som hon håller handen på sin kind. Idag frågade jag även (med lite påhittat kroppspråk) om vi skulle ta på pyjamasen och sova? Hon satt då i sin matstol och hade avslutat en banan. Då tittar hon på mit och nickar och jag ser i ögonen HON FÖRSTÅR. Det är så häftigt att det går inte att förklara Då visar hon att hon vill ner från stolen och springer in i sovrummet.

    Hon förstår också äta, bada. Jag tar ett ord i taget så hon får smälta det. Men hittills har det fungerat bra då man ser responsen, och det bara inom ett par dagar.

    Då tänker jag mig att det även ska fungera tvärtom.......så idag hade jag sovit middag och hade en god vän över som busade med henne under tiden. När jag kommer upp har de antagligen så roligt så hon tar mig i handen och går med mig till sovrummet, pekar på sängen och mig och lägger handen på sin kind. Hon tyckte tydligen jag skulle sova lite till Jag kved av skratt och sedan nästan grät jag för att hon blivit så duktig på att visa vad hon vill.

    Ang ljud så kan hon säga mamma och där. Konstigt nog får hon ju ur sig väldiga ljud ibland när hon är arg trots att gomspenen på henne är kluven

  • Thi 08

    Ang talet hos din pojke så säger ju logopeden att målsättning är att alla lkg-barn ska kunna ha ett hyggligt tal i 6-års åldern, vi som har adopterade barn får nog vara ännu lite mer tålmodiga. Så stressa inte, det kommer långsamt och varje framsteg är ju ett framsteg

  • Thi 08

    Någon annan med lkg-barn som märkt att era barn kan göra ett jättelustigt skratt djupt ner i halsen (även om jag trodde det var problemet att barnen inte kan ta tonerna som sitter längre ner i halsen)? Hon gör ngt otroligt lustigt och gulligt skratt som jag kallar "monsterskrattet". Förstår ni vad jag menar?

  • Esperando
    Thi 08 skrev 2010-02-10 22:41:55 följande:
    Någon annan med lkg-barn som märkt att era barn kan göra ett jättelustigt skratt djupt ner i halsen (även om jag trodde det var problemet att barnen inte kan ta tonerna som sitter längre ner i halsen)? Hon gör ngt otroligt lustigt och gulligt skratt som jag kallar "monsterskrattet". Förstår ni vad jag menar?
    nä...
  • Thi 08
    Då är det säkert bara hennes sätt att skratta det låter så gulligt, men man tänker först och främst på om det är lkgét som är orsaken.

    Tänkte fråga TS.......har barnet dubbelsidig eller enkelsidig lkg? Bredden på spalten kan ju vara avgörande för talet. Min dotter har en väldigt bred spalt, så visst är jag lite oroad att de inte ska få tätt och hennes tal blir väldigt nasalt. Finns en operation man gör vid KS som barn med fortsatta talsvårigheter kan genomgå. Man tar slemhinna från svalget (?) för att förlänga det lock som ska täppa till i halsen vid vissa toner.  

    Esperando skrev 2010-02-10 22:51:16 följande:
    nä...
  • Hej och Hopp

    Angående om man rör till det för barnet med stödtecken så har jag ingen erfarenhet av barn med lkg, men har läst om ett projekt där man lär barn med downs syndrom att använda tecken innan de lärt sig tala med ord. Det har gett jättegoda resultat och hindrar inte att de börjar tala senare. Ofta visar man ju tecknet och säger ordet samtidigt vid tecken som stöd.

    Jag har också läst om forskning kring flerspråkiga barn där tecken som stöd har underlättat deras inlärning på andraspråket. Jag tror att det allra viktigaste är att man kan kommunicera - att barnet upplever att han eller hon kan göra sig förstådd. Bättre motivering finns nog inte...

    Mamma till V 08 - härligt att hon kan visa så tydligt vad hon menar Hoppas du sov gott!

  • Esperando

    Det är bara att ge det tid och babbla på..snart babblar den lille med..Min babblar numer på tre språk.

  • marcopolo

    Hej igen!
    Lillkillen har en dubbel spalt som,enl kirurgen, var ovanligt kort men bred. Den började där hårda gommen börjar slutta ner mot svalget, om du förstår? Ingen synlig spalt i tandlisten och alla mjölkisarna på ungefär rätt plats.Läppen var ju redan opererad när vi fick honom och det är fint även om man kan se att det stramar lite mer nu än tidigare pga att han växer, kanske åtgärd längre fram. Hårda gommen ska opas i mars, det är en minimal glipa och den operationen ska inte vara lika omfattande som den förra. Kan säga oxå att mycket av det nasala försvann redan vid första op. Dom kommer att "få tätt" oroa dig inte.Dom frilägger muskelfästen, drar inte bara i hop det synliga s a s.
    Jag vet precis vad du menar med det där skrattet. M går ofta omkring och liksom morrar och skrattar "monsterskratt".
    /Ha det/

  • tickan

    En fråga till er som använder stödtecken: kör ni med "hemmagjorda" tecken som ni har hittat på själva eller använder ni nåt standardiserat teckenspråk som ni har lärt er? Hur/var har ni i så fall lärt er?

  • Thi 08

    Jag besöker reglebundet en öppna förskola i min kommun där lärarna kan teckenspråk, så nu när jag tänker på det så vet jag inte om det är stödtecken eller teckenspråk jag lär henne, även om jag kallar det stödtecken för det mesta, då det är väldigt enkla tecken jag använder som komplement till talet. På förskolan finns bilder med figurer, hästar, vatten mm och en förklaring till hur man gör rörelsen, ibland låter jag henne titta på bilderna oxå för att på det sättet kanske kunna lära sig. Ex en vovve, ett äpple osv. Ibland gör jag hemmasnickrande tecken även om det nog inte är så bra. Det är dock oftast tecken på riktning, dvs upp, ner. Jag kan undra ibland om hon vill sitta på stolen eller på golvet, och då visar jag ju henne självklart stolen och tittar undrande på henne (hon brukar skaka på huvudet eller nicka). Ibland går hon fram till sin stol och visar att hon vill upp. Enkla saker som man nog göra för att förenkla för barn när de inte börjat prata. Mkt handlar ju heller inte bara om tecken, det handlar ju om förälderns förmåga att leva sig in i barnets värld och lära sig förstå vad just MITT barn menar. Stödtecken kommer dock vara ganska viktigt på förkolan tror jag, för där kanske ingen förstår vad min dotter menar innan de lärt känna henne bättre. Då har jag bestämt mig för att först höra mig för om ngn i personalen kan tecken och kan lära de andra, annars får jag visa upp de vanligaste tecken vi använder. Jag kan känna att vi anknytnit något litet extra efter vi började med enkla tecken, det stärker anknytningen att hon vet att jag förstår henne.

  • Thi 08

    Tack för länkarna "en glad". Kikade lite på den andra länken och en sak som slog mig var att jag ger mkt ja eller nej-frågor. Ska kika vidare på den

Svar på tråden Lkg