Missed abort

Jag har också långt kvar. bf 3/8 går in i v 12+0 imorrn var då jag fick mitt mf förra gången men det är helt annorlunda denna gång så kag är positiv dessutom har jag ju sett ett vilt viftande pyre efter när det hade stannat av förra gången!

Vi var på inskrivning igår. Kändes bra! Är idag i v 9+3. Vi får samma barnmorska den här gången som förra så det var kul att jämföra värden mot varandra. Förra gången jag var där hade jag en infektion i urinen, den här gången var det ingenting så det känns skönt.

Tog även blodprov för KUB och hon skulle skicka remissen igår så någon gång inom tre veckor borde vi få en kallelse till UL.

Hoppas att ni alla får en härlig torsdag! Kram!

Nu har vi fått kallelse till KUB UL. Den 2 februari är det dags. Läskigt men bra...

Hej alla nya och gamla i tråden!

Jag har saknat er men helt enkelt inte orkat vara här.. För mycket tankar och sorg.
Ville vara glad för alla som fick plus, men det slutade bara med att jag satt och storgrät för att det inte var vår tur.. Är fortfarande jobbigt, vi har ju "hållt på" i två och ett halvt år snart, så.. ja.. det är lite jobbigt!! Men.. Jag tittar in lite iaf!

Grattis till alla nya pregosar! Underbart för er!

Och välkomna ni nya i gruppen men, jag beklagar att ni behövt komma hit till oss..

Xperia; jag beklagar verkligen! Massa varma kramar!  

Vi har just påbörjat vår fertilitetsutredning, så imorgon bär det av till lab för att göra en hiskelig massa blodprover, och så ska maken min lämna spermieprov.
Sen nästa cykel är det dags för ännu fler prover..
Känns skönt att vi äntligen är på G, att vi ska få hjälp!

Massor av varma kramar till er alla!

Hoppas ni

Själv börjar jag känna rätt rejäl ångest inför vårt KUB/UL nästa vecka. Det var ju vid den här tiden förra gången som vi fick reda på att allt inte stod rätt till och jag kan känna den där paniken när man tittar på ultraljudbilden och förstår att den där lilla bebisen inte är tillräckligt stor. Tittar i en augustitråd där folk lagt upp ultraljudbilder på sina bebisar i typ vecka 13 som faktiskt är riktiga bebisar och känna såndär magoro för att jag inte ska få se det dom ser. Vet ju att det är idioti att oroa sig för något jag inte kan påverka och jag vill inte vara en såhär nojjig människa men kan inte hjälpa det. Blir rädd varje gång jag får ont i magen och petar på brösten stup i kvarten för att se om dom fortfarande är lite ömma. Haha. När ska oron gå över?

Önskar vi fick göra ultraljudet idag så man hade det gjort. Känns som eeeevigheter tills nästa torsdag. Sen ska man oroa sig för KUB-resultatet också.. Vojne vojne..

Nu är jag orolig, har ont i magen som bara den och är livrädd att nåt hände igår när jag halkade. Men vi ska på UL imorgon så vi får se då.

Jag halka rejält, har två knallblå, svullna knän, en stukad fot, har sträckt höften och axeln.. Halkade på ett blött stengolv.
Jag som varit så försiktig ute och gått med broddar och verkligen tagit det lugnt för att inte halka och göra nåt...
Gick in i v 16 igår...

Här kommer hälsningar från en glad och lättad! Var på KUB-test idag och bebisen hjärta slog och allt såg bra ut. Låg och vilade i magen så när sjuksköterskan buffade lite på magen blev bebisen irriterade och sparkade och sprattlade med armarna. Lite attityd, det är bra det Fick med oss tre bilder och det är verkligen det sötaste lilla barnet jag sett

KUB-testet gick också bra. 1:4716. Går in i vecka 13 imorgon!

Jag är lite nere och så nu Min man har nämligen sagt mer eller mindre rakt ut att om jag halkar eller nåt och nåt händer bebis kommer han klandra mig, är rädd att han kommer klandra mig om nåt går fel även fast jag inte gjort nåt. Känner mig dessutom så kluven då jag vill ut och promenera i solen och enligt bm ska jag göra det, men då kommer tanken, tänk om det händer nåt... Klandrar mig fortfarande emellanåt för att flickorna slutade leva... Är snart i samma vecka som dom dog i...