mindless skrev 2010-02-15 17:38:55 följande:
Om min vilja inte är att framstå som martyr, hur kan det då ses som egoism? Men det är inte svårare än att vi eliminerar detta i exemplet. Jag vet när jag väljer, att vad jag än väljer kommer mitt val aldrig att bli känt.
Ditt val är känt för kidnapparen och det kan bli någon dynamiksituation mellan dig och kidnapparen som du "vinner" för att du utstår mer lidande än vad du hade behövt. Kidnapparen kanske känner att det var starkt gjort av dig att välja den svåraste vägen (för det skulle h*n också gjort i ditt ställe/alt inte gjort). Så hos kidnapparen kommer du att få äran att bli martyr pga ditt svåra val.
Visst är det långsökt??
Jag tycker egentligen att det som sker hos dig i ditt medvetande och andras medvetanden
* före handlingen,
* under handlingen,
* efter handlingen
är separata saker, så att en handling i sig kan vara neutral.
Men när man sätter ihop alltihop då kan man göra många tolkningar av resultatet.
Kan man överhuvudtaget säga att du agerar med en fri vilja i exemplet? Påverkar det isåfall hur man tolkar resultatet?