Vi fortsätter, Bf aug 10

Pregga:
Jag hade faktiskt inte låtit honom vara med varken på ul eller förlossning. Är man ett as så är man och då förtjänar man inte att va med. Kan han inte va delaktig i resten behöver han inte få va med på gobitarna.

Synd att han vet datum för rul. Svårt att stoppa honom kanske då, men det borde gå. Säger du till personalen så tror jag inte de släpper in honom om inte du vill.
Håller tummarna för att det kommer gå smidigt på ditt rul.

Pregga:
Hur känns det inför imorn nu?? Jag är så sjukt nervös!!!! Jag vet inte ens om jag tror det är en pojke eller flicka längre.. Orkar liksom inte tänka på det.. Bara h*n  visar upp sig imorn så jag får veta NU!
Ungarna längtar efter bild på hur bebis ser ut så de måste jag komma ihåg att be om.
Tror du de avslöjar könet om blivande mormor frågar med? :p
Kan ju inte ta med min supernyfikna 3 åring precis! :p *haha*

Jag befinner mig i stor chock! *det är inte tvillingar*

Min älskade bebis har en allvarlig missbildning som heter diafragmabråck. :(
Just nu har bebis hjärtat på höger sida och levern där hjärtat ska sitta. :(
Jag befinner mig i mer än chocktillstånd. Jag vet inte riktigt hur jag känner.
Bara gråter så fort jag tänker på det och tårarna rinner på mig när jag skriver detta.

Först såg allting hur normalt ut som helst, men helt plötsligt så hämtar hon som gör ul:et en läkare som kommer in och tittar. Hon sitter tyst i ca 2 min (kändes som en evighet) och tittar på skärmen och har sig. Sen säger hon:
Jag är ledsen men ditt barn har en allvarlig missbildning som heter diafragmabråck. Hjärtat sitter på höger sida och levern sitter där hjärtat borde suttit.
Då börjar jag stortjuta! För det var INTE så mitt ultraljud skulle gå till!! Jag skulle gå därifrån med ett friskt barn och få veta könet.
Enda positiva är att jag fick veta könet och det är en liten flicka.

Det har gjorts fostervattensprov och på måndag ska jag till Lund på extra kontroll och mätning av hur pass stor missbildningen är.
Visar fostervattensprovet på en kromosomavvikelse så kommer de inte rädda mitt barn men visar det inte på något onormalt så kommer jag bli snittad i Lund och de ska försöka rädda min lilla flicka där.

Nä nu gråter jag igen.
Men nu vet ni.
Det föds inte ens (statisktiskt sett) ett barn per år med det här på mitt sjukhus, ca 1 vartannat år.

VARFÖR JUST MITT BARN???????

Nallepuhmamma:
Jag tänkte på dig för när du gjorde ditt ul så låg jag och gjorde mitt fostervattensprov i rummet mitt emot.
Vem gjorde ditt ul? Victoria Grape? Det var hon som gjorde mitt.

Tack för era kramar.
Jag har brutit ihop totalt här hemma nu. Bara gråter och gråter och gråter.
Livet känns jävligt orättvist och jag kan liksom inte glädjas åt de som får friska barn (sorry men så är det just idag och just nu).
Varför ska allt drabba oss för?? Känns som vi får all skit man bara kan få.
Tur jag har mina 2 underbara ungar här hemma att gosa med när tårarna rinner.
Men hur förklarar man för en 3 åring och en 2 åring att deras lillasyster inte mår så bra? Eller mår bra gör hon väl just nu i min mage, men inte när hon kommer ut.
Eller varför jag gråter hela tiden?
Tårarna bara rinner och jag kan inte stoppa dem heller...

De sa att har hon bara diafragmabråck så var chansen 50-90% att hon överlever. Men det blir en operation, respirator och massa tid på sjukhus långt hemifrån... Problem med lungorna när hon blir lite större mm..
Har googlat lite men då kommer tårarna och jag orkar inte läsa..

Tack än en gång för era kramar.
Kommer nog skriva av mig massor här inne för nu har livets svåraste resa börjat.
På måndag kl 14 ska jag vara i Lund. Jag tror att det var kl 14 i a f.. Har inte hunnit skriva in det i mobilen för kämpade med mina tårar när hon ringde.
Då ska de göra ytterligare en undersökning på mig och kolla hur stort hålet är och så.
Jag hoppas att jag kan vara lugn fram tills dess. Ska även tillbaka till sjukhuset jag var på idag på måndag, men då ska jag prata med lillemans sköterska så det är ju inte om bebis, men jag vill inte gå igenom de dörrarna igen....
Sen kommer jag vara sjukt nervös på måndag med... Tårarna kommer nog rinna då.
Sen ska jag orka fokusera på sonen med som fyller 2 år på söndag med kalas och allt vad det innebär. Kommer vara lagom social...
Sen väntar ytterligare väntan på besked om fostervattensprovet.

Tankar tankar tankar... Men jag kom iväg i 1½ timme på min föräldrautb. ikväll och det var skönt. Tänkte inte lika mycket på bebis då i a f som jag gör hemma. Hemma är det värst.. Alla tankar bara far runder och jag får inget svar på några frågor... För vem kan svara på frågor som rör en missbildning som under 20 barn föds med per år i Sverige?!

Nix sover inte.. Inte sovit mkt i natt heller direkt... Drömmer mardrömmar så fort jag somnar..
Är helt slut idag. Massa sammandragningar efter fostervattensprovet.
Sen att sonen är sjuk (dag 4) gör inte saken bättre precis.. Men det ska väl bli bra så småningom.

Någon här som gjort fostervattensprov sent?
Jag har fortfarande sammandragningar fast det snart gått 26 timmar sen jag gjorde provet.
De är inte direkt smärtsamma men jag känner av dem..
Bör jag va orolig?
Vet inte ens vart jag kan ringa o fråga om råd heller....

Tack ni underbara som tänker på mig!!!!!!!!!!!! Fasen vad glad jag blir när ni gör det! Ni ska bara veta vad det betyder att ha ett sånt stöd!!

Det gick faktiskt bra igår. :) Ja missbildningen är kvar, MEN levern är på rätt plats i buken och inte i bröstkorgen som vi trodde först! Det betyder mycket för hennes chanser. Magsäcken är däremot i bröstkorgen och ligger precis under hjärtat. Den är inte lika stor som levern så det ska inte påverka lika mycket även om det självklart påverkar att den ligger där. Tar liksom plats från lungorna. Men några andra organ kunde han inte se i bröstkorgen. :)
Jag gick faktiskt därifrån lättad och glad. Det var så skönt att få lite bra besked mitt i kaoset.
Ska tillbaka om 3 veckor och göra ett nytt ultraljud, men då med fokus på hennes underbara hjärta. Hihi jag tror nog jag kommer få mest ul här i tråden! :p
Är det inget fel på hjärtat vad de kan se nu, så ökar även det chanserna för henne.
Är så stolt över min tjej som kämpar på och vi ska kämpa tillsammans. :)

Så nu är det bara att invänta första delen av fostervattensprovet (snabb testet) och sen det slutgiltiga resultatet. Vill inte ha några kromosomskador på henne!! Men läkaren trodde inte på det, för då borde han sett fler fel, men han kan inte säga säkert än förrän vi har svaren på fostervattensprovet.