Hennes borderline knäcker mig - totalt (väldigt långt)

oj jag känner igen mig i henne så min man skulle nog känna igen sig hos dig.
Du gör rätt som skiljer dig, man kan inte hjälpa någon med borderline utan denne måste hjälpa sig själv.
Lycka till

Hon har ett enormt destruktivt beteende och jag tycker du har gett henne tillräckligt många chanser. Jag vet att det inte är en barnlek att ta sig ur ett missbruk, men hon beter sig väldigt oansvarigt och jag tycker du gör rätt i att skilja dig och ta hand om barnen. Barnen lär må allt annat än bra av hennes beteende. Om hon vill vara mamma till sina barn är det hög tid att hon tar tag i sitt liv och det är hennes ansvar och inte ditt.

(Jag tror förresten du "försa" dig och skrev hennes namn mitt i och eftersom det är ett ganska ovanligt sådant kanske du vill be en moderator hjälpa dig med det så du/ni slipper bli identifierade, Borås är ju en liten stad.)

Lycka till! Jag hoppas det löser sig till det bästa för er alla!

Du ska inte må dåligt för att du lämnar TS. Alla har en gräns, och era barn behöver iallafall en förälder som mår bra och har kontroll över situationen, så du har inte råd att låta henne knäcka dig. Du har inte orsakat hennes borderline, och kan inte heller fixa den. Ta hand om dig själv och barnen. Du är ung fortfarande så det är inte för sent att få ett bra liv där du mår bra!

Håller med dig! DU gör alla, dig själv, barnen OCH henne en tjänst genom att lämna henne.

Du förtjänar att må bra, och även era barn. Ditt nya liv kommer bli bra!

Mitt ex försökte ta livet av sig när jag lämnade. Typiskt manipulativt beteende som är vanligt vid borderline. Jag blev såklart rädd och stannade pga det, ville inte ha hans liv på mitt samvete. Men till slut insåg jag att om han tog livet av sig så var det hans val, inte mitt. Jag har ingen skyldighet att gå under tillsammans med en annan människa. Alla har ansvar för sitt eget liv. Klart att man blir ledsen, men låt inte hennes hot styra dig. Hon är en stor flicka, hon gör sina egna val.

Oj vilket liv du gått igenom hittills och det är väl bara början på en tuff fortsättning.
Men du gör så rätt och avslutar det här.
Du och era barn ska inte behöva gå igenom detta!
Som någon skrev, det är hennes val hon gör.
Hoppas allt går bra!
Stor kram

Ts, du verkar vara en bra man och en fantastisk pappa.
Du har all rätt att vara ledsen och förbannad, och du gnäller inte.
Gnäll är för övrigt bara ett uttryck för sorg, du får sörja.

Ta hand om dig och era fina barn och som nån annan skrev, din fru är sjuk.
Det är sorgligt, men det är ok att vara förbannad även på den som är sjuk.

Glöm bara inte bort hur bra du är, för du står där och du finns där för dina barn, när inte deras mor kan.
Jag bugar för dig.

Jag vill bara säga till alla de som ropar ut att din fru är PSYKSJUK och hemsk på alla sätt, att hon måste ta eget ansvar och att du ska fly livet..

Stackars dig! Hoppas att du orkar kämpa för dig och dina barns skull.

Fy vilken tragisk historia. För er alla inblandade. Jag tror att du fattar rätt beslut ts, ni kan inte leva mer ihop. Om du orkar, försök att uppmuntra henne att söka hjälp. Måste säga att jag ändå tycker väldigt synd om henne. Och då menar jag inte pga ditt beslut ts, för jag tror du gör det bästa. Men vilken fruktansvärd uppväxt, och vad sjukt med hennes föräldrar, systern och pojkvännen. Hur kan föräldrar och syskon bete sig så? De kan ju inte heller må bra tänker jag.