Jo, jag är en manshatare.

 Stackars dig TS! Du verkar ha råkat ut för ena riktiga svin.
Men hur menar du då? Är allt kvinnan står för ädelt och fint? Det är sannerligen inte min erfarenhet och jag är kvinna. Och vad är manligt/kvinnligt? Sånt kan helt klart diskuteras. (vilket det säkerligen har gjorts här, men jag orkar inte läsa just nu.)  Jag blir lite illa berörd av din TS helt enkelt. Kategoriskt, fundamentalistiskt hatande är inte min grej. Vore det inte bättre att sluta hata och tänka lite konstruktivt istället? Och ja, jag är medveten om genusaspekten.

 

Och just det, vad menar du mer precist att den manliga könsrollen står för?

Ja, det är ju just det, att mansrollen är komplex och mångfacetterad som gör att kategoriska uttalanden likt TS inte är okej tycker jag. Såklart så ligger det en massa "skit" i de traditionella könsrollerna som vi i möjligaste mån måste försöka att tona ner, men att säga att man hatar är bra magstarkt tycker jag.

Ärligt talat så blir jag lite ledsen när jag läser sånt här.

Att majoriteten av män är svin som begår övergrepp och kränker kvinnor sexuellt. Typ.

Jaja, det var väl lite tillspetsat, men det är ju ändå andemeningen. Hårklyverier anser jag.
 

Jaså du? Lite vanligt manshat är alltså inget som "man" borde höja på ögonbrynen åt. Okej, jag tror jag lämnar den här tråden nu. Ha det så gott!

Märkligt att det då står manshatare i rubriken...

Jodå, jag har läst hela din TS, vilket torde framgått om du läst något av mina tidigare inlägg. *slår mig för pannan, jag också*

Sen tänker jag att TS faktiskt är skriven på ett ganska provocerande vis för att få igång en debatt. Men det kanske bara är jag som projicerar? Jag förstår inte varför ni är så förvånade? Byt ut man mot kvinna eller valfri folkgrupp så blir det kanske tydligare?

Ha det så bra.

Haha, den var kul!

En lite OT- fråga om ni orkar. Appropå att kvinnors val att "klä upp sig" kan ses som ett slags förtryck/manipulerande.

Om min sambo (som är man) tycker att jag är jättefin i tofsar, fast jag själv inte tycker att det är så klädsamt, är det då i era ögon fel av mig att ändå ibland ha tofsar för att göra honom glad?  Det vore intressant att höra era synpunkter!

Intressant!

Jag har också funderat kring det här med manligt/kvinnligt och ideal. Samtidigt så är ju det att göra sig fin för en partner/framtida partner något som verkar biologiskt betingat. Se bara på hur delar av djurriket kråmar, krumbuktar sig och är naturligt "pyntade" för att attrahahera det motsatta könet. På så vis är det en del av naturen och på så vis också naturligt, tänker jag.

Jag tänker också att det här med att smycka sig på olika vis är något som vi människor pysslat med sedan urminnes tider, och i skilda kulturer. Redan de gamla grekerna, aztekerna, egyptierna osv, osv. Det verkar vara något högst allmänmänskligt sett ur en etnografisk synvinkel.

Sen kan man ju verkligen ha invändningar mot delar av de ideal som vi matas med här i väst. Vi ska vara evigt unga, slanka och hårbefriade. Det är trista och orimliga ideal som trummas in i tidig ålder. Och som du säger, hårighet idag som äckligt och okvinnligt. Sålänge det inte är ett böljande svall på huvve´ vill säga...

 
 

Ja, det är tråkigt och sorgligt när unga tjejer och vuxna kvinnor inte inser att de duger som de är! Och såklart är det samma sak för män som inte passar i den snäva mallen för det som är okej. Det är fördjävligt för alla, helt enkelt.
 Jag tror att utseendefixeringen i dagens samhälle drabbar män liksom kvinnor hårt.
Det naturliga har fått ge vika till förmån för allsköns smörja man vill sälja in, typ.

Men jag tror ändå att vi människor i grund och botten är gjorda för att på olika vis kokettera förvarandra vilket ska leda till parning och reproduktion.
På så vis ser jag inte heller per automatik ett stort problem i smink osv. då det är en del av artens fortlevnadstrategi.
 

Tänk, jag gör precis som du, och jag får nästan aldrig kritik.
Jag kan visserligen få lite hintar från det kvinnliga könet, men det är på ett kärleksfullt sätt. Vem bryr sig?

I mitt fall handlar det inte alls om olikhet utan om ett aktivt val (eller kanske snarare icke aktivt eftersom jag är en lat jäkel som inte orkar hålla på och trixa så mycket )  jag gör, vilket  hittills inte lett till utanförskap alls.
Jag känner mig respekterad som jag är helt enkelt.
 
Men visst, jag håller med dig i vad du säger. Ingen ska behöva bli utstött för att man är olik. Självklart!