WOW! 5-minuters-metoden funkar SÅ BRA!
Jag har en annan metod som också funkar super. Släggmetoden. Slå ditt barn medvetslöst med en slägga. Det funkar varje gång! Jag lovar!
Inlägg från: Pralin M
|
-
-
Ja, jag har temperament och ibland ser jag rött när jag läser i såna här trådar och kan komma med en omogen kommenter. Men jag misshandlar inte mina barn.LivetMedLova skrev 2010-02-25 17:33:09 följande:...Det där var ju väldigt moget. Ja ännu ett exempel på att alla barn är olika. Skönt att det fixade sig för er med :) Det känns som att Lova också är lite sådär, behöver ha lugn coh ro för sig själv. Kanske för att bearbeta alla intryck utan att bli störd. Och så har det blivit värre när vi komit där och försökt med en massa saker som vi tror fungerar. Börjar liksom ibland innan hon ens är ledsen/gnällig. För man tror ju att det funkar och är bra för ens barn att bära, gunga, vagga, klappa, smeka, sjunga osv osv osv. Alltid med ständig närkontakt. Men kan det slå någon att de kanske inte ALLTID vill det? De kanske bara vill ligga lite för sig själv en stund? I början kunde Lova bara somna på mage, vi fick vända henne till rygg när hon somnat. Det var skitjobbigt. Satt som en hök vid henne jämt av oro. Och nej, det gick inte med ngt annat. Hon somnade endast på rygg i vagnen, men så fort det blev stilla vaknade hon. och vi kunde ju inte stå där hela nätterna och dra vagnen. Hon blev alltid lugn och tyst på mage och somnade sött.Men man vet ju inte alltid bäst bara för att man är mamma till sitt barn.. som de flesta verkar tro! Men man PROVAR SIG FRAM!Ni flesta här tror ju att den här metoden inte är det bästa för mitt barn. Men hur ska jag tolka det på något annat sätt än att hon mår bra nu för att hon är nöjd och glad om dagarna ?Jag börjar också uppleva att Lova blivit som en annan bebis nu, en nöjdare och gladare bebis!!! Det känns helt fantastiskt! Det känns som att jag kan börja leva nu igen.
Min poäng är att man kanske ska fråga sig VARFÖR nånting funkar. Bara för att det funkar behöver det inte vara det bästa. Det man lär sitt barn genom 5 minutersmetoden är:"Det är ingen idé att jag ropar, för mamma kommer ändå inte". Är det det man vill uppnå, ja då är 5 minutersmetoden helt rätt. -
Ja, jag förstår vad du menar. Min stora kille var likadan. Han hade jättesvårt att komma till ro när man var i rummet, ändå gnällde han när vi gick ut. Så i perioder sa vi godnatt massor med gånger. Gick in och ut ur rummet. Men vi lämnde aldrig honom att skrika, utan kom och sa godnatt igen så fort han lät ledsen.Pretty in scarlet skrev 2010-02-25 19:52:19 följande:Vad skönt TS att det funkar! Jag är en motståndare till "5 minutersmetoden" i de versioner när man flera minuter ignorerar barnets gråt oavsett hur förtvivlat barnet blir. Men som alltid är det från fall till fall, man känner sitt eget barn bäst och din flicka verkar ju bara vara lite stökig vid sänggående som resulterar i gnäll då hon blir "lämnad" snarare än panik. Utan att ha tänkt på det som en metod så gör jag som du med mina barn. De har tidigt sovit i egen säng och nattas genom att man lägger ner dem och går iväg en stund för att sedan komma tillbaka om de blir ledsna och gör så fram och åter tills de somnat. Jag VILLE samsova med dem båda men de har aldrig kunnat komma till ro i vår säng. Ej heller kan de komma till ro om jag sitter bredvid deras säng när de ska sova. De är så olika de små .
Lillebror däremot gallskriker när han ska somna, oavsett om han ligger i vagn, isängen eller i famnen. Han skriker i panik om man lämnar honom, så honom är vi alltid med tills han somnar.
Men som jag tolkar TS så lät de flickan skrika i en kvart innan hon somnade första kvällen, och ja, då har man ignorerat sitt barn. -
Då kan man väl fundera lite på varför barnet har så väldigt svårt att komma till ro hela tiden, och så kan man försöka få barnet att somna utan att ignorera dess rop på hjälp. Det finns en väldans massa andra mer humana metoder som man kan läsa in sig på och testa sig fram med.skanka skrev 2010-02-25 20:46:30 följande:Pralin: Men om ts barn ligger i deras famn o skriker i en kvart innan hon somnar o sen vaknar flera gånger per natt och är orolig el skriker i sin säng en kvart och sen somnar och sover bra i 7 timmar. Plus att hennes föräldrar och ev syskon också är utvilade. Vad är då bäst?Sen om det finns syskon så för deras nattsömn så tror jag det är bättre om lillasyster skriker en kvart o sen sover hela natten än om hon ska först skrika en kvart o sen vaknar flera gånger per natt och skriker för då vaknar ju de också.
Men det beror som sagt på. Alla har ju sin gräns. Själv tycker jag att just anknytningen den första tiden är så pass viktig att jag aldrig skulle risker att överge mitt barn första året. Så jag har i perioder ammat varje timme. Min son är nu 11 månader och som mest har jag sovit 5 timmar i streck sen han föddes. Men det funkar det med, trots att han har storasyskon. För jag vet att det handlar om en begränsad tidsperiod. -
Nej, ena barnet är inte viktigare än det andra. Men kan du inte ta lillasyster i en sjal eller sele istället så hon slipper skrika själv i vagnen? Just under barnets första år tycker jag man får kompromissa lite. De flesta storasyskon måste väl också må dåligt av att en bebis skriker?? Vad sänder det för signal till storasystern att lillasyster är ledsen men mamma bryr sig inte?skanka skrev 2010-02-25 21:05:46 följande:Men det funkar för henne, vi vet inte om barnet mår dåligt av det. Det är inget som säger att din metod är bättre, den funkar för dig o din familj, dina andra barn mår kanske inte dåligt över att behöva vakna flera gånger. Men för andra familjer så kanske din metod skulle vara dålig och de har sina knep.Anknytningen mellan syskonen är också viktig och det är ju viktigt att de stora barnen får en positiv syn på sina lillasyster. Om de får för många sömnlösa nä'tter mår ju inte de heller bra.Nu har jag aldrig behövt testa fem minuters metoden. Men när vi ska gå till förskolan med stora syster och jag lägger ned henne i vagnen så illskriker hon tills vi hunnit gå kanske 200 meter sen tystnar hon.Ska storasyster få vara hemma från förskolan då tycker du just för att lillasyster skriker av att ligga i vagnen? Så helt plötlig får man ett syskon men då är man inte lika viktig längre el vad menar du?
Och jag har aldrig sagt att "min metod" är bäst. Jag har inte nån egen metod. Jag följer min instinkt, och det tycker jag att alla bör göra. Följer man sin instinkt så känner man nog i magen att det är fel att låta ett spädbarn gråta till sömns alldeles ensamt. -
Men snälla, nu tar du allt i lite. Det jag menar är att det allra mesta går att lösa så att bebisen slipper skrika ensam. Min lilla kille vaknar massor med gånger på natten men har aldrig stört storebror. Måste de sova i samma rum till exempel? Ja, jag har också varit med om situationer då storebror kissat på sig samtidigt som lillebror varit vrålhungrig. Och då kan jag precis som du skriver inte precis kunnat sätta mig och amma medan storebror står och gråter alldeles nerkissad. Så ja, då lägger jag ner lillebror på badrumsgolvet och han får tyvärr skrika, tvättar snabbt av storebror och sätter mig sen i soffan med båda. Man har ju bara 2 händer, men det är skillnad på att medvetet låta en bebis skrika för att somna och att typ bajsa färdigt ifall bebisen vaknar mitt i.skanka skrev 2010-02-25 21:24:15 följande:Storasyster ser visst att jag bryr mig, för vi pratar med henne under tiden och hon tystnar efter en stund, när vi gått en bit, 200 meter. Hon skriker även om jag bär henne i i något och eftersom jag har problem med ryggen så ska jag helst inte bära för länge, därför blir det vagnen. Dessutom så skulle storasyster tycka att jag vore en mycket värre mamma om jag lät henne vara hemma från förskolan för att lillasyster skriker 200 meter i en vagn. Jag tror också att det skulle gå ut över lillasyster att det är hon som gjort att hon inte får gå till förskolan.Som du skriker så skulle säkert de flesta storasyskon må dåligt av att lillasyster skriker, men vad är då mest lindrande för dem att de får höra lillasyster skrika en kvart o sen är det tyst hela natten el att lillasyster skriker en kvart o sen skriker varannan timme hela natten?Ska man också säga till storasyster nej jag kan inte komma och torka dig i rumpan när du bajsat för lillasyster skriker om jag lägger ned henne du får vänta tills hon somnat el tills pappa kommit hem. El nej jag kan inte laga mat till dig nu fast du är vrålhungrig du får vänta 3 timmar tills pappa kommer hem, men ta en frukt i skålen där. Jag tycker inte om att höra henne skrika men hon ser mig, jag är närvarande fast jag för tillfället inte håller i henne, jag pratar med henne sjunger för henne o sen somnar hon. Skulle jag ha henne i själ skulle hon ändå vakna när jag lyfter över henne till vagnen och jag kan som sagt inte bära henne hela vägen.
Får du inte bära alls så förstår jag att det är svårt att ta hand om två små barn varav ett så litet. Den första tiden bodde i princip lillebror i min bärsjal, annars hade jag som du skriver knappt kunnat fixa mat till storebror. -
Usch, jag får ont i magen. Hoppas verkligen inte du menar att ni lät en 2 månaders skrika själv?knyzzel skrev 2010-03-02 19:12:58 följande:Tycker att d är helt rätt så länge barnet får sova mer & inte verkar ta ska av det. Alla barn är ju olika, men så har vi gjort sedan vår lilla flicka var ca 2 mån. Hon blev oxå mer störd över att vi rörde stoppade om osv. Nu är hon 2 år & pratar för fullt så hon kallar på oss om hon vill något, typ om hon inte får rätt på täcket eller nasse trillat ner på golvet. Hon somnar oftast inom en 15-20 min efter att man lagt henne. Vi brukar sitta och läsa eller sjunga 10 min i vår säng först sen vill hon ha med sig någon bok & sin välling i sin säng. Hon har en liten lampa tänd & musik på svag volym, sen går vi. Efter ca 10-15 min hör man hur hon puttar ut böckerna från sängen sen e d tyst till 6 på morgonen när hon vill ha sin frukostvälling. Hon brukar somna om efter det igen till 8-9, så hon sover nästa 12 timmar i sträck. Jätte skönt för hon vägrar sova på dagis.