WOW! 5-minuters-metoden funkar SÅ BRA!

Vill bara poängtera en sak, man kan inte "banka" in kunskapen om att mamma och pappa finns kvar dagen efter i en 6 månaders bebis. Denna kunskap utvecklas inte på något annat sätt än just genom mognad, ålder och utveckling. Det är omöjligt för så små bebisar att förstå och lära sig detta, hur mycket de än lämnas skrikandes. Det de lär sig, är bara att skriken inte har någon effekt, ingen verkan. Hur barnet sen agerar utifrån den erfarenheten, skiljer sig mellan barn. Vissa slutar skrika väldigt omgående, andra håller på i veckor. Ytterligare andra håller på i en evighet och får oerhörda ångestsyndrom på köpet, och dess biverkningar kan göra sig gällande i flera år framåt, eller för ett helt liv.

Sedan tror jag ju personligen att nappen var ert största problem och att den huvudsakliga lösningen för er är, och har varit, att ta bort nappen. Vilket jag inte riktigt förstår varför ni inte kunde göra utan att använda 5mm... tex "somna utan gråt" har bra metoder för att få bort nappberoendet, men antar att det är alltför jobbigt att lära sig hänsynsfulla metoder istället för skrikmetoder..?

Vill bara poängtera ytterligare en sak också, bebisar skriker inte "av uppmärksamhet" i en negativ bemärkelse. Om en bebis skriker så beror det på behov. Har så bebisen behov av uppmärksamhet, ja då är det helt enkelt ett behov som ska tillfredställas. Det är din plikt, och bebisens krav för positiv utveckling.

Min tanke är dock att de som verkligen lyckas med 5mm på ett bra sätt, är de som har barn som inte vill bli störda utan behöver lugn och ro när de ska somna. Det visar sig mycket tydligt eftersom barnen blir lugnare när föräldern går ut och inte tvärtom.

Vem har sagt medvetet? I princip ingenting hos så små barn sker medvetet, inte heller detta.

Bara för att era pojkar reagerade på ett sätt betyder det inte att alla gör det.  Samt att de var ju betydligt äldre och hade alltså förvärvat sig betydligt fler kognitiva förmågor än vad en liten 5-6 månaders har! Vid 1 år kan barn veta att mamma finns kvar dagen efter osv. Det kan inte en 5 månaders. Det är en omöjlighet.

Vissa blir ju tom apatiska, så vad du har fått det ifrån att barn inte blir det vettetusan. Men sedan blir andra tvärtom och blir mycket osäkra, klängiga och otrygga istället, ytterligare andra blir de där undvikande som inte signalerar särskilt tydligt varken det ena eller det andra när de dock känner sig otrygga eller osäkra, eftersom de, just det: har lärt sig att det inte är någon mening, de får större chans till närhet om de inte visar sina osäkra känslor alls, alltså gör de det inte. Små barn är helt klart mycket kapabla till sådana undermedvetna inlärningar.

Omg, menar du allvar?! Tror du verkligen på det själv?!
Jag hoppas du är ironisk...

Du har ju givetvis rätt i att mycket skrik hos barn ofta orsakas av just övertrötthet, men skillnaden här är om man aktivt struntar i det och låter barnet skrika själv (i fostringssyfte eller whatever) eller om man gör det man kan för att få barnet att komma till ro. Ni har tydligen en bra metod, bil. Fungerar för många. Men problemet är om man lämnar bebisen att skrika själv, då blir bebisen mycket mer stressad än om bebisen skriker i en varm famn. Den där farliga stressreaktionen som utvecklas hos bebisen om den skriker ensam, utvecklas aldrig om bebisen skriker i famnen.

Det finns otaliga studier som visar att det är farligare för bebisar att skrika själva än att skrika i en famn. Således ska man inte bara ignorera skriken, även om det är en övertrött liten bebis!

Ja jag menade inte egentligen specifikt i en famn utan just att närheten är viktig, det kan man ju få på andra sätt, tex genom att ligga ner brevid osv. Och där får man ju hitta individuella lösningar. Men jag är fullt och fast övertygad om att hysteriskt skrikande bebis inte på något sätt mår bra utav att ligga själva och skrika! Vill de ligga själva så då är de också nöjda.

Och vart någonstans har jag sagt det?

Det där var det mest idiotiska och själviska jag någonsin hört, och jag är övertygad om att det inte var så man menade om man nu sa så på flyget! Fy fan vilket tragisk attityd!

Eftersom ni har ett så specifikt problem så undrar jag varför ni inte testar andra alternativ först, lösningar på det problem ni faktiskt har, innan ni gör något så drastiskt som att ignorera barnets behov vid läggning???

Är det verkligen det första och enda ni kan komma på?!

Garvar åt detta påstående, BVC är allkunniga eller? De har givetvis ingen som helst aning om hur ansträngande det är för en bebis att skrika själv. De har ingen kompetens för att uttala sig om något kring spädbarns mentala utveckling. Men det är tragiskt att de påstår att bebisar mår gott av att skrika!!!

Ännu värre är det ju att du som förälder tror på vartenda ord de säger utan någon som helst kritisk eftertanke! Alltså, tror du verkligen att det är sådär??

Ja då förstår jag absolut att du inte tycker det är någon som helst fara att din bebis skriker en kväll, när du uppenbarligen tycker det är ok att strunta i hennes skrik rent allmänt, för det gör dem ju tydligen självständiga, för det har ju bvc sagt?! Å jösses... nog för att jag tyckte du lät klok på ett par inlägg där i början, men detta visade ju verkligen på raka motsatsen... tyvärr alltså, du med dina 21 år kanske borde ta och läsa på lite och inte tro på allt du hör!