Men varför håller folk fortfarande på at skriva att jag ska testa andra saker? det här fungerar ju och vi alla mår bättre än aldrig förr.
Vad är grejen?!
ALLA BARN ÄR OLIKA. Alla fungerar på olika sätt och alla metoder funkar inte på alla. Lova sov inte bra även när hon sov nära oss därför att VI var oroliga och kände oss inte bekväma med det. Jag är väldigt orolig över att hon ska skadas framförallt när min sambo är oerhört rörlig av sig och snarkar en del och är stor och tung. Jag sov inte en blund när hon ändå fick sova nära oss.
och JA, vi har provat tammefan allt för att få henne att somna!!! Men man ska väl inte behöva hålla på stressa ihjäl sig, ha sinnesjuk sömnbrist och själv må piss på den bekostnaden. Jag stod ut ett jäkla bra tag och var nära att gå in i väggen. Jag har rasat i vikt för att jag knappt hunnit med mig själv, inte ens att äta! FÖR JAG HAR GJORT ALLT FÖR MITT BARN!!!
Och hur bra hade det varit om det gått så långt?
Varför håller ni på att fortsätta säga åt mig vad som är rätt och fel? Det här funkar ju bra för oss. Min dotter mår bra, jag likaså.
Gillar ni inte min metod eller andra så får det stå för er.
Det var värst vad mycket ni 'känner', hur saker och ting är och hur JAG är/vill/tycker. haha. Herregud. Jag skrev ju nyligen att vi inte riktigt hann göra 5 MM fullt ut utan körde på känn ibland men vi utgick från 5 MM och följde den mestadels. Vi kanske gick in och gick nära Lova 3 ggr. Det lade jag till i trådtexten ganska snabbt med.
Jag känner lite att ni är jävligt löjliga och borde roa er på annat sätt. Det här känns bara väldigt bittert av er.
Kunde man ta bort den här tråden hade jag gjort det nu. Det här kommer aldrig få ett slut för folk kan inte lägga ner med sina åsikter om hur det ska vara hit och dit. Självklart kan jag ta kritik, det gör jag, jag tyckte det var väldigt intresant ett tag att så många kom med sina åsikter men när folk börjar hacka på mig när det går så bra undrar jag vad det är frågan om. Varför ska ni kritisera mig när någonting går superbra och alla mår alldeles fantastiskt?
Och jag har inte sagt att alla här är emot mig, utan bara stört mig på dem som är det. För jag har som sagt inte bett om era åsikter utan bara av er som varit med om samma sak.
Det här med långtidsminne säger forskare nu att 6 månader gamla bebisar bara har ett ganska bra igenkänningsminne, runt 10 månader har det visat sig att barn har lagrat händelser och erfarenheter i minnet. Så jag undrar var du VITTRA får all din, enligt dig, korrekta information ifrån, du som verkar proffs på det här...
Jag har heller inte sagt att jag tror på allt BVC säger, som du av oklar anledning fått det ifrån. Jag skrev bara att dom sagt att bebisar 'gott' kan gråta en stund, att det inte är farligt för dom. Men det är verkligen inte samma sak som att det skulle göra dom gott som du helt fel tolkade!!! Jag tror inte att det skadar dem att de kan skrika en liten stund, man behöver inte snabbt som fan ta upp dom eller kuta dit. Men sedan beror det ju självklart på hur skriket är. Man hör ju skillnad på om det är allvar eller bara uppmärksamhetsgnäll. Man behöver inte släppa allt omedelbart och springa dit så fort ens unge gnäller lite. Det är vad JAG tror. Annars kan man ju aldrig någonsin slappna av som förälder om man tror att minsta lilla gnäll i ensamhet kommer ge traumatiska följder.
Suck. Det är sånt här jag blir så less på. Det blir Så mkt feltolkningar och missförstånd på det här sättet att kommunicera och jag har ingen lust med det, men folk verkar tydlkigen roa sig i att hacka på andra.
Trodde FL skulle vara en mer seriös sajt så jag vet inte om det här var något för mig. Fast det är ju iof inte deras fel att det finns en massa bittra morsor som tror sig veta bäst om precis allting och hackar på andra.
Suck suck suck. Det här börjar bli enormt tröttsamt så jag kommer inte mer gå in på den här tråden efter det här inlägget. Den har ju tagit en helt annan vändning också, folk börjar prata om annat. Det kan ni väl göra på någon annan tråd.
Jag tycker att vi i princip har kört 5 MM, vi utgick ifrån den men vi gick in och gick nära Lova kanske 2 eller 3 ggr väldigt snabbt, och det var inte exakt 5 minuter mellan varje gång vi titta till henne/sa godnatt, men oftast. Det kanske var 4 min nångång. Men det hör inte till saken tycker jag. Vi har till största del kört på den här metoden men sen att det heller inte hann gå så långt innan det gick bra är en annan sak.
För mig handlar det inte om nån prestige eller att det skulle vara häftigt att ha gjort 5 MM som en del verkar tro haha.. mkt märkligt.
Och för er som tar så fruktansvärt illa upp över att jag säger att vi har gjort 5 MM fast vi gjort ett par FÅ undantag som knappt räknas tycker jag, så ber jag så hemskt mkt om ursäkt... Kunde jag ändra rubriken nu till WOW, 5 MM gick superbra fast vi gjorde några ytterst få undantag." Skulle folk säga typ samma sak som ni gjort här, för jag har ju skrivit i texten hur vi har gjort och även inlägg i tråden.
Jag har iaf skrivit hur vi har gjort och det var det som funkade för oss, sen ifall någon förälder provar på den här metoden till punkt och pricka får stå för dom. Det kan funka precis lika bra. Alla tycker olika om den här metoden och det kommer vi aldrig att komma ifrån! Men jag är inte för att ett barn ska få skrika sig själv till sömns eller ens få gallskrika i över 5 minuter. Då skulle jag inte ha gjort det här. Men det får stå för var och en vad man tycker.
Och Vittra, angående långtidsminnet så är det den informationen jag har fått och uppenbarligen har du fått en helt annan så du behöver inte hacka på mig för det är inte så att jag bara hittar på! Du vill ju framstå som ett proffs på allt som har med det här och göra så du har väl rätt....
Och ursäkta att jag misstog det jag själv skrivit, menade att det kan göra dem gott på det sättet att de lär sig att det inte är någon större fara att skrika/gnälla en liten stund själva innan mamma o pappa kommer. Kommer man på studs så fort de gnäller lite så är det ju klart att de tror att det är farligt ifall mamma och pappa slutar göra det sen. Man kan inte hålla på så i all framtid. Det skadar dem inte att få gnälla lite själva. De kan lär sig att lugna ner sig själva och förtså at det inte är någon fara. Och det är inget fel med det! Men som sagt så är det skillnad på skrik och skrik.
Eftersom att jag är ny på FL och nästan det första jag gjorde var att skriva den här tråden så förväntade jag mig inte att mass amoralkärringar skulle "hoppa" på mig såhär. Visste inte att det var så det gick till på det här stället. Att räkna med att få skit. Varför ska man gå runt och räkna med att folk ska hoppa på och ifrågasätta, speciellt när något har gått bra!? Känns väldigt..omoget.. patetiskt, löjligt. Brist på annat?! Har man behov av att framföra sin åsikt på det här viset så känns det sjukt patetiskt. Varför kan man inte bara låta folk vara och tex vara glad för någon annans skull? Det behöver man inte (!) men varför har så många behov av att yttra sina åsikter bara för att dem inte tycker så som jag?
Det enda jag ville veta var ifall någon annan varit med om samma sak. Jag ville inte ha marra "påhopp" och ifrågasättningar och rättelser. När det dessutom har gått så bra förstår jag inte VARFÖR!
Kan kan ta "kritiken", det är inte det det handlar om. Jag vill bara förstå varför, du i synnerhet, känner så mycket för att ifrågasätta och rätta mig och mina val i livet?
På ett sätt blir jag lite irriterad på när fler av er skriver att det ligger i barns natur att vakna flera ggr per natt, att sova dåligt både det första och det andra halvåret och att de hamnar i olika separationsfaser osv. Att man liksom inte ska ha något där att göra, att man inte ska göra någonting för att riskera att "förstöra" naturens gång. Som att det skulle kunna ske något hemskt! Att ens barn kanske blir helt galen eller psykiskt sjuk eller får ngn sorts trauma av att få styras in i bättre rutiner...
Man ska bara vänta ut tiden och hoppas på att det blir bättre..
Att det är naturligt att bebisar vaknar på nätterna och att de hamnar i olika faser, ja, det må vara så. Men om man KAN göra något åt det, varför inte försöka göra det då? Jag menar att man kan styra in sitt barn i bättre vanor. SÅ mycket handlar om vanor och rutiner. Det är A och O. Man kan göra det på ett bra sätt som inte behöver vara hemskt. Vi försökte såklart göra mycket saker innan vi valde att göra detta. För jag var också emot 5MM innan. Men istället blev det bara alldeles för mkt för min dotter och blev bara som en röra av allt. Vi kanske var för ivriga. Men det hade nog gått lite för långt också innan vi verkligen försökte göra ngt åt hur tillvaron såg ut. Men en del saker kunde vi inte styra över så bra heller, vi flyttade och det var mkt nytt för oss och Lova.
Jag blir också helt less på att en del hävdar att deras barn minsann är hungriga på nätterna och ska ha välling när de är 2 år! Det är ju nästan skrattretande. Säger bara stackars barn och framförallt föräldrarna. Det handlar endast om en dålig vana. Sedan finns det väl undantag om barn som faktiskt behöver det av någon anledning. Men om man då ska följa naturens gång så sägs det ju att bebisar ska sluta med nattmålen/målet runt 5-6 mån. För då behöver de inte äta på nätterna. Men det är ju svårt att styra bort det för att det har blivit en vana att vakna och få mat av mamma/pappa. Det finns metoder för det med. Men tänk om det också är farligt för ens barn!?.....
Man gör sitt barn och sig själv en tjänst om man försöker skaffa bra rutiner och vanor tidigt.
Ett barn anpassar sig snabbt! Så är det.
Varför ska man som mamma låta det bara vara på ett visst sätt för att man har hört att "så här ska det vara". Det är som att man är rädd för att något hemskt ska hända om man försöker styra in sitt barn i bra vanor? Det är inget Fel i det!! Det är ju precis det dom behöver! Ett barns föräldrar, inte minst mamma är sitt barns vägledare. Dom vet ju själva inte hur saker och ting ska vara. De följer sin mamma och pappa. VEM mår inte bra utav att få sova hela nätterna liksom? Eller att kanske bara ha 1-2 uppvak där barnet snabbt somnar om. Ännu bättre om de kan somna om på egen hand. Ens barn mår definitivt bra av det och även då föräldrarna. Det blir oftast bara onda cirklar annars.
Det är så jäkla tabu att be om hjälp, att prata om att något är jobbigt med föräldrarskapet eller ens barn, det är tabu att klaga över det. Man som mamma ska bara acceptera, oavsett hur man själv mår! Annars kan det ju misstolkas.. typ som att man inte skulle orka med sitt eget barn. Att man i värsta fall inte vill ha det eller ångrar sig eller något sånt. Inte undra på att det är rätt vanligt med förlossningsdepression. Det är ju så mkt nytt, sådan omställning, sömnen blir dålig och man känner sig lätt otillräcklig och hjälplös som mamma.
Men så ska det vara misann! Det är så det är att vara morsa. Man ska bara ta emot och acceptera, oavsett om man själv håller på rasa samman. Man kan ju inte göra något annat än att låta det vara som det är. Man ska bara vänta ut tiden liksom.. För snart går det nog över. Det är bara en fas de är i. Snart kommer dock en ny. Har jag läst. Hm. oj, nu blev det knepigt! Får Hoppas att den blir bättre.. För så här är det, det har vi läst och så säger barnmorskorna. Man ska bara bita ihop. Oavsett om man som mamma håller på att gå närmre och närmre in i väggen. Men det är ju också tabu att tala om, som mamma ska man ju ha omänskligt mycket tålamod!?
Varför ska man låta det vara på ett dåligt sätt !? Varför ska man acceptara att må dåligt? Ännu mer låta sitt barn må dåligt pgr av att bara låta det vara som det är, "för det är ju naturens gång att det är såhär"...
Jag var nära att brista, mitt tålamod skulle inte hålla så mycket längre. Jag var livrädd. Tänk om man skulle göra något fruktansvärt dumt!? Man har ju hört om knäppa hemska föräldrar som tex skakar sitt barn. Men inte skulle jag kunna göra något sånt!! Nej gud nej! Men i de värsta stunderna kunde jag faktiskt förstå att en del gör något så hemskt! För man är så jävla hjälplös och förståndet håller på att brista. Ingeting hjälper och frustrationen är ett faktum. Men jag hade det i mina tankar ofta, att inte bli en sån/göra något sånt hemskt. Och när det blev för jobbigt tog jag djupa andetag och gjorde något annat för en liten stund. Gick iväg till ett annat rum. Det hjälpte. Fyfan, skulle ju aldrig kunna skada mitt eget barn!!!
Men att man kände att tålamodet höll på brista var ju inget man ville säga till folk. Inte heller barnmorskan. Man sa väl kanske att det bara var lite jobbigt, med sömnen och sådär. Men de sa också att de bara var i någon fas och att det går över.. Men skulle jag berätta hur jag egentligen kände och hade det då kanske man skulle anses vara en lite sämre mamma som inte orkar med sitt eget barn.. något i den stilen. Att man är lite knäpp eller inte mår bra psykiskt.
Men jag bet ihop ett jäkla bra tag. Höll skenet uppe. Höll allt inne líksom. Men det är ju faktiskt sällan bra att göra det. Till slut mådde ingen av oss i min familj speciellt bra av hur vi hade det.
Jag är SÅ glad över att vi gjorde något åt saken, och det gick ju så snabbt och lätt. Det var kanske precis Det min dotter behövde för att komma till ro och slappna av. Det var kanske därför hon inte gjorde något speciellt motstånd. Men i andras ögon låter det kanske som att hon typ har lärt sig att mamma och pappa inte bryr sig, dom kommer inte och ger upp och skrika. SÅ var det definitivt inte! Hade det varit en pers och tagit mkt längre tid, och om hon tex gallskrikigt och gjort motstånd så hade jag inte gjort det där! Man känner rätt tydligt vad som är rätt coh fel. Man hör skillnad på skrik och skrik.
Det där funkade bra för henne. Det var rätt för oss alla. För hon sover i princip varje natt hela natten i sitt eget rum sedan dess. Vaknar hon till någon gång, vilket sker sällan, så är det bara små små gnäll, i sömnen i princip. Och hon blir lugn av sig själv och somnar om. Ibland går jag in och klappar på henne i alla fall, anske säger något lugnt för att hon ska höra mig, eller ger henne nappen, för att jag inte vill att hon varenda natt ska känna sig ensam och kanske rädd. Men hon har aldrig vaknar och skrikigt.
Sedan håller jag med om att man in första taget inte ska hålla på exprimentera för fullt, att ett barn vaknar 1-3 ggr per natt är väl rätt normalt. Att man faktiskt kan bita ihop ett tag. Man orkar mkt mer än vad man tror. Men om det blir som det blev i mitt fall, att Lova själv tydligt inte mådde bra och inte sov mer än 1 timme i sträck dygnet runt. Och att när hon var vaken var gråtig och irriterad mest hela tiden och inte specellt nyfiken osv av sig.. DÅ är det inte normalt.
Jag tycker det är heeeelt otroligt fantastiskt hur vi har det nu. Lovas utveckling har gått i rasande takt och är så jääkla glad och sprallig om dagarna. HELA dagarna. Alla vi känner och andra v träffar säger det med. OJ vilken glad liten tjej! Jäämt glad!
Det är ju ett tydligt tecken på att hon mår bra och känner trygghet 
Det känns nästan som att hon tar igen den där tiden då det var dåligt och har galet mycket energi att bli av med nu. hehe. Hon är så himla sprallig och energisk. Och det ger mig så mycket energi med =) ÅH vad jag älskar mitt liv och min fina dotter!
Hoppas att fler vågar göra något åt problem de har. Man ska inte behöva ta vad som helst. Man ska inte behöva känna att tålamodet håller på att brista. Att man bara ska acceptera en jobbig tillvaro en längre tid. Inget blir bra om man själv mår uselt. Man måste tänka på sig själv Också. Men självklart går ens barn i första hand. Det är inget jag ens ska behöva säga. Men det är superviktigt att inte glömma bort sig själv.
Ja PRECIS. Haha... Alltså hur orkar vissa!?!
SUCK!
Och jag är visst påläst om barn. Men vem har egentligen har rätt? Det är väldigt luddigt om vad som är rätt och fel därför att ALLA barn är ju OLIKA precis som alla vuxna är OLIKA. Olika saker fungerar för vissa, för vissa inte.
Men är vissa för korkade för att förstå det?
Det känns ganska naivt att tänka sådär. Ska man tro på allt man läser? Det finns enormt mkt undersökningar och forskningar på pekar på dittan och dattan. Det finns flera undersökningar av samma sort som pekar på olika saker, de har fått olika resultat, just för att alla individer är OLIKA.
Jag är lycklig och hela min familj mår bra. Det är det enda som är viktigt för mig. Punkt slut.
Ledsnade för länge sen med den här tråden. Folk kommer aldrig lägga av att leta fel eller att tycka olika. Ännu mindre att acceptera att folk tycker olika och ÄR olika.
Och en del har tydligen sådant behov av att slänga ur sig sina negativa åsikter, varför är väldigt oklart då detta har fungerat alldeles utmärkt för oss...
Vadå verkar vara något slags mantra för oss? Jag säger ju också att jag tror på bra rutiner och jag har aldrig någonsin sagt att man ska tvinga ett barn till något!? Det är definitivt inte det vi har gjort.
Men att se sitt barn glatt och tryggt och utvecklas bra, det är väl något alla strävar efter? och man provar sig fram för att komma dit. Man provar olika rutiner och endel använder sig av metoder. Vi gjorde vår lilla egna metod men utgick ifrån 5MM, efter en lång jobbig tid och det var inte det första vi valde att göra. Läs vad jag har skrivit innan du slänger ur dig dina åsikter sådär! (Glitter)
Om ett barn är glatt och utvecklas för fullt och uppenbarligen njuter och är trygg i sin tillvaro är det ju det ett alldeles utmärkt tecken på att det barnet mår bra? Men eftersom att min dotter inte var så under den tiden vi hade det jobbigt så var det ju ett bra tecken på att saker och ting inte var som det ska.
Hade hon varit glad och pigg ÄNDÅ så hade det uppenbarligen inte varit så himla jobbigt för henne att det var som det var. Eller hur?
Men det var VERKLIGEN inte så jag menade heller som du av oklar anledning tolkade det som... Att det på något sätt skulle vara enda sättet att få ett glatt och piggt barn.. haha hur dum får man vara som tolkar något så jäkla vridet...
Jag menade bara att det verkligen är måånga som sagt det. Det verkligen strålar om henne och det är något som inte går att undgå. Det tolkar jag som att hon mår bra och det beror mkt på att hon sover så bra nu. Det kan såklart vilket barn som helst göra, med eller utan hjälp av en metod.
Och Vittra: Du känns mest bara patetisk. Mår du på något sätt bra av att hacka på andra?!?
Ellaellah: Tack. Vad kul at det funkar med sömn för dig och du väljer själv hur du vill göra med amningen! Så länge du och barnet mår bra! :)