Enda gången jag inte gapar och skriker är i sömnen!! Han driver mej till vansinne

jobbigt, men bästa är nog att när han är olydig att inte ge han någon respons eftersom han verkar ändå inte lyda och lyssna på vad du säger, då är det bättre att inte ge honom uppmärksamhet för det är nog det han vill ha.

"Jag skriker, pratar, gapar, gråter hotar, bönar och ber ", tyvärr är det väl där det hela har gått fel. Om du slutar tvärt med alla hot och bönder, sänker rösten till vanlig samtalston och berömmer i mängder och helt tar bort allt skäll så ska du se att du får en helt annan liten grabb därhemma!

Jag lovar jag har provat de med, men ibland så kommer man till en gräns då man inte kan hålla alla känslor inne. Man är inte mer än mänsklig. Jag ger honom beröm för alla bra saker han gör, men som sagt han är trotsig helt enkeltDe va ett väldigt bra tips, jag ska testa de:) När man är mitt uppe i allting och aldrig får nån egen tid eftersom jag är själv med honom och han inte har nån kontakt med sin pappa, så kan man inte längre tänka. Vi ska till bvc på månda så jag ska passa på å fråga henne lite då. Han bråkar med fröknarna när jag är där, men jag vet inte hur de är när jag inte är där. Än så länge har dom bara gett honom massa beröm.

Om han inte gör som du säger så testa att ignorera honom när han uppför sig dåligt Om han inte lyssnar och gör dumma saker och du hotar så gör slag i hoten inte hota och hota utan han får ta konsekvensen direkt. 

Nä, man är inte mer än mänsklig :) Hur sover du? Kanske kan du under en period se till att få extra mycket sömn för att ha mer tålamod (även om man egentligen vill titta på TV eller ringa vänner när de äntligen sover), och sen under en period välja aktiviteter som är lite mer problemfyllda. Jag tänker tex att det kanske är enklare att ha honom i en pulkabacke eller stor lekplats där han kan härja fritt och du kan ta det lugnt än att försöka ta med honom till stan. Bara för att komma ur en trist cirkel. Och sen det vanliga rådet om att välja sina strider, välj bara de tre absolut nödvändigaste exv. Och se till att h¨ålla blodsockret upe, både på dig och grabben!  

ok ja men det är klart det måste vara tufft speciellt som du ensam förälder. Ja prata med bvc de brukar stötta och ge råd..prata även med dagispersonalen och berätta hur han är hemma och fråga hur han är med dom så kanske de kan tipsa dig om något.

Bvc sa ungefär att om jag vill prata emd barnpsykologen så kunde hon hjälpa till, men känner att ajg inte vill ska mej dit riktigt än. Läget just nu är att jag säger till honom att jag inte vill prata emd han när han är otrevlig, gör han något dumt så varnar jag först tex du får inte se bolibompa och lyssnar han inte så får han inte se bolibompa så jag ändrar mej aldrig.
Pratade med dagis idag och den fröken han ahr i samlingen berättade att han testar mycket där också, och att han har svårt att sitta stilla å så.
 Men ajg vet inte, man känner sej rätt vilsen ibalnd ändå. Nu när det är varmare så försöker jag att vi går ut en stund varje dag, helgerna är ju lättare.

Bra sover jag inte, somnar sen, vaknar mycket på nätterna och sen upp klockan halv sex så de är klart att de blir ännu svårare att ha tålamod när man är konstant trött :/

Hej Ts,

Att vara 4 år är inte lätt för ett barn.. och det inte verkligen inte lätt att vara förälder heller.
Ni har verkligen kommit in i en ond cirkel som bara fortsätter.

Det jobbiga nu är ju att den enda som kan leda er ut ur detta är ju faktiskt du som vuxen.
Det absolut jobbigaste att höra nu när man mår så dåligt osm du gör över allt detta är när någon säger att det är ditt fel.
Jag säger INTE att det är ditt fel.
För jag skulla ladrig i livet tro att du har gjort detta medvetet.. men det är ganska sant att barn blir som en spegelbild av hur vi är mot dem.

jag tror att man måste komma så långt att man inser det innan man kan göra något åt saken.

Hur skulle du reagera att varje gång du öppnade munnen så sa dina kollegor/din chef att omdu är otrevlig tänker de inte prata med dig?
Hur skulle du reagera om din chef sa till dig att om du inte är klar exakt kl 16 med nåt du verkligen anstänger dig för så får du ingen lön för den dagen?

Hur skulle du reagera med att få dessa hot om allt jämt?
Hur tror du att din son reagerar över att jämt få höra att gör han inget bra så hotar du med att dra in allt?

Var är berömmet då i det han faktikst GÖR bra?
Tog du bort bolibompa för det han gjorde bra?
Hur ska du då få en son som lär sig se det bra ha gör om du bara straffar?

Jag har ganska nyklige skrivit lite tips i denna tråd här jag länkar till.

www.familjeliv.se/Forum-3-169/m51249752.html

Läs dem gärna.. om du villsåfår du gärna fråga mer eller inboxa mig. men det finns miljoner med småknep man kan göra för att få barn som faktikst inte bråkaro ch trotsar.

Vi behöver bara förstå att barnen blir som vi formar dem, och de kommer inte ädra sig utan att vi vuxna ändrar oss först.

Och kom ihåg.. jag säger inte att du är en dålig mamma.. absolut inte!
Men man behöver vägledning om hur man ska säga och göra när man inte längre vet...

De råd jag ger är sådanna jag själv fått av bup... och de har funkat jättebra för mig och för de som jag vet har följt dem.

Jag ger min son mycket beröm när han gör bra saker, han får även ibland saker för att han har gjort bra.
Är han otrevlig och kallar mej dum eller vad de nu än är så vill ajg inte prata med honom, och de funkar. Jag tror inte att de e fel att markera på de viset.
Är hen trevlig så pratar jag gärna med honom :)

med tanke på din rubrik så verkar ju inte din taktik funka??

Menar absolut inte att klaga på dig.. men för attk omma någon vart verkar det som att du måste byta taktik.

Om du fortsätter så kommer även han att fortsätta.
Om du ändrar dig kommer han att ändra dig.

Orkar du med att fortstätta som idag?