Bebis i Stockholm november 2010

Hallå!
Sämst att jag missat den här tråden (tror jag skrivit på alla andra novembertrådar i forumet), jaja bättre sent än aldrig! Jag heter Freja och väntar mitt första barn tillsammans med Tommy, BF 28/11 och det är en liten pojke :)
Vi bor sedan augusti i västerort

Hur mår alla?

sunflower: tackar tackar Ska skriva upp mig på BF-listan också! Har du känt av någonting redan? När min syrra skulle få sin dotter hade vi ett litet lotteri, alla la 10kr och satsade på ett datum, vinnaren fick pengarna (som visserligen donerades till babykassan). Är det ditt första barn?

Atlet: Tack, kul att ha nån med samma BF. Jag mår också jättebra, alla frågar jämt vilka krämpor och besvär man har men jag har verkligen inte haft några problem alls! Nu mot slutet har jag känt av nåt i bäckenet bara, känns ibland som att lårbenet ska lossna när jag går men det är bara när jag har lite för bråttom fram

Var på MVC igår och bebis hade rätt snabba hjärtljud, 157 tror jag det var.. min BM lugnade oss med att lillkillen måste blivit irriterad på ljudet från apparaten men svårt att inte bli lite orolig eftersom det blivit så de tre senaste gångerna jag varit där..

Sunflower: Härligt att det blev till slut :D Det är häftigt hur det kan bli ibland, till min syrra sa läkarna att hon inte kunde bli gravid men så ringde hon mamma och grät jättemycket, så sa min mamma att hon ska försöka att bara slappna av och bara njuta av att vara med sin man så ska det nog gå, läkarna är inte Gud, de kan inte veta till 100%. Två månader senare var hon gravid ;)

Lisa: Okej, det är kanske inte så farligt då.. :) är egentligen inte särskilt orolig, märker ju att han lever loppan där inne haha! Vi hade bestämt oss för att vi ville veta, sen på ultraljudet hade det inte spelat någon roll vad vi hade velat eller inte velat se för han visade upp sig ganska ordentligt hehe Sköterskan frågade sen mot slutet om vi ville veta så titta vi på varann och mumlade nåt om att "jo men vi kanske vet redan", hon flinade också lite och sa att hon också såg att han visade upp sig ganska bra haha! Vi ville veta för att det skulle bli mer verkligt liksom... får se hur det blir med nästa Har ni namn och så förberett? Alla frågar men det känns som att vi tjatat ut den gamla namnlistan totalt nu... Har kvar ett lite hemligare namn som bara närmaste familjen fått höra som kanske funkar fortfarande..

Ting: Japp! Vi är nyinflyttade faktiskt, flyttade hit i mitten av augusti! Trivs aaasbra! Bästa centrumet ju, alla affärer man vill ha finns ju här Är det Emil den nyanlände heter (är lite efter i den här tråden), gick förlossning och så bra?

Sunflower, skrev om precis samma upplevelse i någon av novembertrådarna (är lite snurrig, vet inte vilken jag skrivit i och vilken jag bara småkikar i ibland). Som tur var hade jag sambon hemma som kunde lägga örat mot magen och höra hjärtat.. Lillkillen började sparka först efter att jag ätit frukost.. kanske behövde energi. Jag förstår precis vad du menar, man får verkligen panik... Bra att det inte var någon fara, hoppas du slipper mer sånt

Lisa, fy vad jag känner igen det där! Jag har fått små gråtattacker för att jag känt mig så himla ensam! Längtar efter att få ha bebis att gosa med..

Atlet jag hade jätteont i ena bröstet en kväll.. efter en stund kom det en liten droppe haha! Det kanske är mjölken som är på gång :)

Usch vad jobbigt det låter taniko..
Önskar jag hade nåt bra tips eller bara kunde trolla bort det för dig... Vila ordentligt nu och kurera dig

sunflower min syrra fick karpaltunnel nu, hon fick köpa en sån där handskena på apoteket, hjälpte lite.. måste vara skitjobbigt för er har bekanta som fått operera.. hoppas ni båda slipper det!

Hej Hopp!
Såg att jag inte postat uppdateringen i den här tråden!

Fredagen den 26 November klockan 11:37 föddes vår lilla Dante!
Förlossningen gick helt sjukt bra.. Vaknade av att vattnet gick ca 00:10, hade inte så mycket värkar men förlossningen tyckte att vi skulle åka in och kolla CTGkurva och så. Allt var lugnt och vi blev hemskickade igen, skulle bli igångsatt på lördagen om värkarna inte blev fler och starkare. Kunde inte sova på hela natten pga värkarna men bestämde mig för att inte åka in för tidigt, liksom härda ut ett tag till. Låg i sängen och spelade på mitt nintendo och lyssnade på radio genom värkarbetet, tog en dusch.. Men sen blev värkarna så starka och min tidsuppfattning är riktigt kass så jag väckte sambon och sa att nu gör det nog ganska ont ganska ofta.

Han klockade och värkarna kom varannan minut! Vi laddade in med lite mackor och åkte in igen. Vi kom fram till förlossningen ca 07:40 och då var jag visst öppen 8cm. Fyra timmar och mycket hårt arbete senare kom han ut :) 3690gram 51cm lång!

Vi kom hem i måndags och vi mår jättebra! Amningen går ganska bra, på BB hurrade de över hur mycket mjölk det kom hela tiden haha! Ena bröstvårtan är dock helt paj, försöker kurera den med koksalt, bröstmjölk och luftning (stackars grannar för vi har inte skaffat några gardiner ännu!) vi får se hur det går..

Lisa det måste va skitjobbigt, jag tycker att du har rätt! Han ska stödja dig på alla sätt! Håller med tessise om att det är kommunikation som gäller.

Vi köpte också in amningsnapp i förregår. Först grät jag hysteriskt för att jag inte fick på den på bröstet och Dante bara skrek och sambon försökte trösta oss båda samtidigt Sen fick jag på den och vågade till slut låta honom suga (var väldigt rädd eftersom det gjort så ont med såren). Första gången gick sådär, men nu flyter det på OK.. vet inte om han tömmer brösten helt och han verkar inte alls lika nöjd efteråt men brösten har redan börjat läka! Idag ska pumpen invigas men vi har ingen nappflaska av någon dum anledning Vi fick nämligen amningspumpen av sambons syster (tror inte hon använt den alls nästan) men utan flaska.. så vi ska mest pröva för att se om bröstet kan tömmas efter att Dante ätit. Annars riskerar man mjölkstockning eller hur?

Vi är båda jättetrötta men sambon är så gullig och hjälper till med allt. Idag vågade han släppa ned axlarna lite och sa att han kan känna att det är jobbigt ibland.. stackarn har hela tiden fått peppa och trösta mig och har inte släppt fram vad han själv känner...

Oj vilka bra tips! Tack! Fungerar bättre och bättre med amningsnappen nu känner jag.. så himla skönt att kunna amma så ofta han är hungrig, och inte vara rädd för att det ska göra ont! Ska absolut köpa in lite mer av allt och en sån där sprayflaska också (vilken bra idé!)! Tusen tack!!