Sänk abortgränsen!

Jag förlorade min son i vecka 20. Han föddes för tidigt och därför kunde man inte rädda honom. Enligt Socialstyrelsen var han "bara" ett foster. För mig och hans pappa var han ett barn. Ett barn som är lika verkligt som ett barn som är fött i vecka 40. Jag sörjer honom lika mycket som ett fullgånget barn. Han hade tio fingrar och tio tår. Han hade allt på plats och han var lik sin pappa. Han var så fin.Innan det här hade jag en väldigt liberal syn på abort och tyckte det var självklart att det skulle vara fri abort till vecka 18. Nu är jag inte alls säker längre, vet inte ens om jag tycker att det är ok längre att abortera friska foster överhuvudtaget. Det är dock min personliga uppfattning och jag har respekt för att andra tycker olika. Jag tycker dock att man bör fundera över att sänka den övre gränsen för fri abort, då den tangerar gränsen när man faktiskt kan rädda för tidigt födda barn.

Anna Sol: jo, du har helt rätt. Vi ville ha barnet som vi förlorade. Men för mig personligen är det ÄNDÅ helt ofattbart att man aborterar friska foster så sent som i vecka 18-22. I sig tycker jag ändå inte att det är skillnad på välkomna och ovälkomna barn, det är barn oavsett.Jag förstår helt och fullt att man avbryter graviditeter där barnet är så sjukt att det inte skulle klara sig ändå. I vecka 18 är man oftast medveten om att man är gravid och att man varit det i flera veckor. Men OM man vet om att man är gravid tidigt och man överväger abort så förändrar det läget, enligt mitt sätt att se det. Enligt mitt sätt att se det så har man ett ansvar för sig själv och för barnet. Ett beslut om abort är inget beslut jag tycker man ska gå och fundera på i tio veckor direkt. Det är oansvarigt, inte bara för sig själv utan också för det ofödda barnet. Att du inte fattade att du var gravid förrän v. 13 kan jag förstå eftersom det var så tätt efter förlossningen. Jag dömer inte dig på något sätt, alla har rätt att välja hur deras liv ska se ut, men det här är MIN övertygelse som jag har fått efter att ha förlorat ett barn.

Alla får som tur är tycka och tänka vad de vill, men en enda fråga bara ;VARFÖR tar du ens upp detta till diskussion ? Vad vill du uppnå med det ? Du skriver hur utvecklat ett foster/barn är från vecka 18. Jag tvingades avbryta en graviditet i v. 16 pga. sjukt barn, känns INTE kul att påminnas om hur utvecklad han var......

Nej jag är en människa som säger vad jag tycker!