Zusannah skrev 2010-03-09 19:57:26 följande:
Enligt wikipedia är det ju bara gällande praxis som styr valet av vecka... I Sverige måste Socialstyrelsens tillstånd inhämtas för att aborter efter graviditetsvecka 18 skall få utföras [5][11]. I de fall Socialstyrelsen bedömer att kraven på synnerliga skäl är uppfyllda och beviljar abortansökan så rör det sig om grava missbildningar på fostret (till exempel avsaknad av storhjärna), sjukdom hos kvinnan, som havandeskapsförgiftning med komplikationer som HELLP eller i sällsynta fall svåra sociala förhållanden. Socialstyrelsen får aldrig ge tillstånd till sen abort om fostret kan antas vara livsdugligt och ha någon överlevnadschans, vilket enligt gällande praxis bedöms vara efter vecka 22. Källa: Wkipedia Av detta kan man även se att sena aborter inte bara görs när det är fel på fostret.
RUL görs mellan v.16-20 (jag gjorde mitt i v.20) då upptäcker man (om man har tur) fel på fostret. Vissa allvarliga fel på fostret går inte att se före v.18. I de fall då kvinnans liv är i fara och sen abort beviljas bedömer man ju att för att rädda kvinnans liv måste graviditeten avbrytas. Varför ska man sätta igång förlossningen och hoppas att man kan rädda mamman när man kan garantera hennes överlevnad på annat sätt? I sådana fall har det beviljats aborter även efter v.22.
Svåra sociala förhållanden lär ju knappast handla om någon som inte känner för barn heller utan där handlar det nog om personer med t.ex svåra missbruk, tror inte det är bättre att en t.ex heroinist fullföljer graviditeten bara för att fostret tedde sig vara friskt i v.18, kan ju ta skada av det senare...
Vart vill du ha gränsen då? Var tycker du det skulle vara lämpligt?
Vad ska vi göra med alla dessa mammor som, tvingas föda fram dött sent i graviditeten för att du anser gränsen vara för hög? Eller alla dessa som aldrig får lämna BB med ett barn för att det dog några timmar efter förlossningen?
