Sänk abortgränsen!

Som sagt, ge dig. Alla har rätt till att tycka & tänka. Eller?Jag har sagt vad jag tycker & så är det.Är fortfarande inte emot abort oavsett vad du försöker åstakomma med dina frågor.

Jo men nu har jag ju sagt vad jag tycker & tänker, vad mera ska jag säga?Förstår du inte så är det ju möjligtvis som så att du inte tycker som jag, och det är mera än ok för mig.Alla tycker inte lika & det är normalt.Nej jag känner faktisgt inte för att diskutera hur var & varför jag tycker som jag gör.

Fru U skrev: "OM det har fäst, fungerar inte norlevo men om man anser att liv uppstår vid befruktning så är både norlevo, p-piller o spiral saker som jag itne kan förstå att man använder."Fast p-piller förhindrar ju ägglossningen så då kan inte ens en sammansmältning av ägg och spermie ske, då det inte finns nåt ägg.

Ja, kan man rädda foster i vecka 12 tycker jag gränsen ska sänkas ytterligare.Problemet - som jag ser det - är att ju tidigare ett barn kan födas och överleva, desto mer talar det för att det faktiskt BLIR ett barn tidigare än man trott förut. Och problemet blir ju då huruvida det är okej att döda ett barn bara för att det är oönskat.Om det ÄR okej måste man ju också kunna få döda dem när de är nyfödda. Fortfarande är de ju tämligen omedvetna om vad som sker omkring dem, tämligen outvecklade och helt beroende av andra människor.

Om vi skulle sänka aborträtten till vecka 16 så skulle det innebära att resterande aborter det vill säga de som görs mellan vecka 16-18 idag skulle göras än senare än idag. Det kan aldrig vara eftersträvansvärt.Det stämmer att brytpunkten vid vecka 21+6 är en gräns som kan ändras i och med att tekniken går framåt och om det skulle vara möjligt att rädda yngre extremt prematura barn än idag vilket det i dagsläget inte är möjligt.Att enstaka aborter görs efter vecka 22 stämmer men då handlar det om foster som_aldrig_någonsin kommer att kunna överleva utanför livmodern oavsett hur långt graviditeten fortskrider. För vår abortlagstiftning tillåter inte att livsdugliga foster aborteras.

Ja i det fallet var det ju en fråga om liv och död och jag antar att graviditeten var för kort gången för att fostret skulle vara livsdugligt- för i annat fall försöker man rädda båda.

Nu var det ju iofs den hypotetiska situationen att man skulle kunna rädda foster i vecka 12 eller ännu tidigare som diskuterades. Om barnet kan överleva utanför mamman, är det ändå rätt att döda det? (förutsatt att det är friskt såklart) Om du tycker det är för hypotetiskt så skyll inte på mig, det var någon annan som kom med hypotesen och bad mig säga hur jag skulle resonerat om det var så.

Jag håller med dig, och dessutom tycker jag det är konstigt att det är sådan dubbelmoral. Fram till vecka 20-nånting inte ger man inte barnet någon som helst rättighet till sitt eget liv, kvinnan har all "makt" att avgöra dess öde.Men efter den åldern, och särskilt efter förlossningen - så blir plötsligt barnets bästa viktigare än föräldrarnas bästa. Om föräldrarna verkar olämpliga har samhället makten att ta barnet ifrån dem.

det är skillad på celler och celler- en cancerböld innehåller okontrollerade växande cller vars syft är att ta död på sin värd och därmet sig själv...totalt meningslöst.ett embryo innehller perfekta celler som kommer växa till ngt livgivande och positivt-en människa. Det är helt markabert jämföra cancer och graviditet-jag gillar de ev cancersjuka som läser detta kommer ta en aningens illa vid sig...