Sänk abortgränsen!

Att sätta diagnoser, uttala sig om personers mentala hälsa och i övrigt ägna sig åt patologi är inget man har rätt att göra i såna här sammanhang. Något du borde veta som medicinstuderande. Det går emot rådande läkaretik, något som omfattar en som privatperson också, om man går eller gått en sån utbildning. Det råder yttrandefrihet, ja. Men här gäller tryckfrihetsförordningen, samt lagen om elektroniska anslagstavlor, dessa reglerar vad man får och inte får säga/trycka/skriva. Det är rätt bra att kunna åtminstone landets grundlagar. Att ägna sig åt förtal är t.ex. inte tillåtet. Det regleras i brottsbalken.

Hur länge har du pluggat till läkare?

Du valde det. Andra väljer annorlunda. Problemet dyker upp när man anser att den egna sexualmoralen ska anammas av alla andra. För mig är sex en del av livet som jag inte är villig att välja bort. Precis som choklad, bekväma kläder och annat som höjer min livskvalitet. Hur jag har sex är ingen annans ensak. Med undantag om någon skadas av detta. Ett foster är nu inte en någon så det är min ensak om jag väljer abort eller inte. Jag har full kontroll över min sexualitet, men du kanske menade sexuella drift? Det är två skilda företeelser. Drifter går ju förstås även dom att kontrollera, men varför välja bort något man inte ser ett problem med?

Förtal är också när man påstår något som (även om det är sant) kan vara till personens nackdel, eller är negativt och går att härröra till personen.

Klandervärt. Brottsligt eller klandervärt. Läs om lagen. Jag kan polisanmäla förtalet också, men jag anser det inte värt varken tid eller energi att göra det. Däremot kan jag uppmärksamma dig på att du ägnar dig åt det, då har du en chans att undvika det i framtiden och även att undvika att dra på dig en anmälan eller t.o.m. hamna i rätten p.g.a. att du inte väljer dina ord med omsorg. Jag kallar inte foster för parasiter. Jag påpekar att dessa lever parasitiskt. Lär dig skilja på orden. Det är ren fakta. Om man sen faktiskt sätter sig in i vad ordet betyder, i sina tre betydelser, så slipper man bli så upprörd. Det är nämligen bara värdeladdat i en form. Den har inte använts i denna tråd heller. Jag ser mitt nuvarande foster som en välkommen gäst, trots att det leder till avsevärt besvär och eftertanke att bära på detta, och hoppas på en god utveckling, lätt förlossning och ser fram emot att lära känna personen jag föder fram. Men detta foster är önskat.

Eftersom ingen svarat dig gör jag det. De jag talat med verkar tycka att det börjar när ägget blir befruktat, vilket på det hela taget är en rätt makaber åsikt. De har, när jag frågat, inte ansett att spermien och ägget varit separata individuella celler, dvs livsformer i sin egen rätt, men att när de smälter ihop och det alltså blir MINDRE liv (två livsformer blir till en) så startar livet. Ehheh. Lustigt det där, tycker jag.

Du uttrycker dig fördömande om andra, framställer dig själv som ett ideal. Om du inte ville framstå som att du ansåg att andra skulle följa ditt exempel så borde du uttryckt dig annorlunda. Jag anser det trist att låta saker begränsa livet. Om du väljer att göra det så är det ditt val.

Jag leker inte polis. Jag agerar pedagog.

Att försöka sätta en diagnos handlar om mig som person. Sorry, men du klantade dig.

Då har du misstolkat. Det jag pratade om var att man som vårdpersonal har som arbetsuppgift att inte ta hänsyn till personliga känslor. Iaf om man ska fortsätta att arbeta inom vårdyrket. Att jag väljer att applicera ett kliniskt synsätt i övrigt är knappast en nackdel. Då får jag det bästa av två världar, empati och medkänsla, samtidigt som jag kan agera professionellt och logiskt. Men det är vad jag väljer, inte vad jag menar att alla andra ska välja i sina privatliv.