Fru U skrev 2010-03-13 16:06:05 följande:
Jag ser en stor risk med att inskränka aborträtten. Jag tror att de kvinnor som inte vill vara gravida kommer att göra som man gjorde förr, gå till kvacksalvare, försöka göra abort själv (strumpsticka var väl rätt populärt om jag minns rätt), ta örter som kan skada fostret och kvinnan. Jag tror också att om man inte vill vara gravid så lever man som om man inte vore gravid, dvs risken för fosterskador ökar mångfalt.
Ja det är ett problem helt klart. Svårlösligt.
Nu är det ju hypotetiskt iofs, eftersom vi inte kan rädda foster i vecka 12. Men OM man kunde det, och OM man i så fall skulle sänka gränsen så mycket, kan man ju t.ex tänka sig att man behåller socialstyrelsens dispens så att man ändå kan ansöka om att få en abort senare än så.
Sen tror jag att problemet med illegala aborter inte skulle bli fullt lika stort idag som det var på 40-50-talet. Skillnaden då mot nu var att det då var fullständigt otänkbart att en kvinna blev gravid utan att vara gift.
En kvinna som blev gravid kunde mista sitt jobb, bli utstött ur familjen, aldrig gifta sig osv osv. Samtidigt var samhällets sociala skyddsnät inte heller lika utbyggt, att bli mamma var en dyr historia helt enkelt, saknade man försörjare (man) kunde man inte klara att försörja sig och barnet. Dagis fanns ju inte heller.
Många tvingades nog att ta den oerhörda risken (och kostnaden!) att göra illegal abort just av de skälen.
Hade man haft den synen på ensamstående mammor som man har idag, och de sociala skyddsnät, hade kanske problemet med illegala aborter inte blivit lika stora.
En annan aspekt: Ibland kanske mamman inte vill ha barnet, medan pappan vill. Varför inte låta honom ta hand om barnet då? Varför är barnet bara kvinnans rättighet? Visst, det bor i hennes kropp, men båda var med om att avla det. Det bär bådas gener. I mitt tycke har båda lika stor rätt till det.