Systerns äggceller?

Selfisch: min syter kände dock inte så, att om jag säger nej skulle hon bli ledsen eller så. De hade ett annat alternativ ifall jag skulle säga och det vara att ta ägg från en okänd. Hon känner dock att hon vill gärna att barnet skulle få samma gener som hon och vi är väldigt lika, både till utseendet och sättet. Min dotter är så lik henne så det är skrämmande. Jag käne när hon frågade att, undrar vad hon tycker om jag säger nej, och vi diskuterade det också. Det är nog väldigt bra om man är öppen mot varandra, tror jag. Att alla jobbiga frågor kommer fram. Detta får man också diskutera med en psykolog tillsammans. Jag har tagit en massa prover, allt från hormonprover för att se så att jag är en bra givare, till att kolla så att jag inte har några sjukdomar m.m Vissa prover kostar medan man kan göra vissa på vårdcentralen. Jag tog kontakt med min läkare bara och visade listan på alla prover som skulle tas. Sedan tog jag kontakt med en klinik som tog hormontesterna. Sandra: Det är nog vanligt att känna så som du säger, min syster sa att "tänk, barnet som jag kanske får blir ju faktiskt rent genetiskt dina barns halvsyskon" och det blir ju ganska stort när man lägger upp det så. Men jag ser det så, och det kommer nog din syster också göra, att man ger bort ett ägg bara, och sen bär manju inte barnet, man ammar det inte o s v: jag kommer se det barnet som en del av mig såklart men att jag skulle anse mig själv som mamma till det, det tror jag verkligen inte. Och det är sådant som ni får gå igenom och som jag skrev ovan här så pratar man ju med folk som jobbar med detta och alla såna här frågor kommer upp. Jag tror om du frågar din syster att hon kommer se det som en enorm gåva, att få hjälpa dig till att få barn. Kan det finnas något större som man kan göra för sin syster?? lycka till!!!!!!