Namnbyte

Vi körde med landets smeknamn och ursprungsnamn, och det svenska som vi valt la vi till lite då och då. Vårt barn var 2 år vid ankomst. När de är så pass stora bör man tycker jag respektera barnets vilja, vara följsam. Efter nån månad började vårt barn att kalla sig själv det svenska namnet, ville inte alls att vi skulla använda nåt av de från landet och sen efter 9 månader använder vi landets namn (svårutalat, ja) lite då och då och det gillas. I alla papper står två svenska namn först sedan tre ursprungsnamn och mitt efternamn . Kärt barn har MÅNGA namn, utöver Gullunge.

Ni har ju inte varit hemma så länge, ni kan köra med det barnet vill även om det står det svenska sen på dagis mm, ni behöver ju inte bestämma nu vad han ska heta framöver. Tycker dagiskompisarna att det är svårt kommer de att hitta på något liknande till honom. Hört om barn som själva valt att använda sitt landsnamn hemma och det svenska på skolan. I detta kaos med allt nytt för honom skulle jag i ert fall bara kalla honom det som är positivt för honom och kanske leka in namnet senare, när det inte längre är laddat för honom.