Hej igen,
men så skönt att du har din AS Lycka! 
Cia: hur går det för syrran!
MB: så härligt det låter! 
Bettan: inga nya besked?
Krusbär: har ni börjat med syskonförsök? (om jag får fråga!) Och vad skönt att det funkar så bra med förskola! LilleE ska börja i augusti om vi får plats (det är lååånga köer här).
kramar till er andra också! 
Åååh krusbär, a80 och ni ev. andra som tänker börja försöka igen framöver - mår ni dåligt av tanken på att försöka bli gravida igen? Jag tycker att det känns jättejobbigt! Jag har ju den goa kombinationen av 1) svårt att bli gravid + 2) få missfall, och jag vet inte om jag orkar ge mig in i det där igen! 
Hur känner ni?
MB: mmm det tog oss 3 år sist också Nu är lilleE 18 månader redan och jag har skjutit frågan framför mig. Jag kunde länge verkligen vara GLAD över att slippa tänka på detta, men nu känner jag att jag måste. Jag är ju 33 år, och känner en oro över det också.
Men vilken mardröm Bettan, jag förstår att det måste ha varit en jättejobbig upplevelse för er!
Jag vet inte vad mer jag ska säga än att jag hoppas att det blir bättre med magen snart (det brukar ju ge med sig) och att operationen i sommar går bra! Skönt att ni fick så bra bemötande på akuten, det är verkligen i linje vad jag har hört generellt - att barnsjukvården i Sverige är fantastiskt bra.
Vad sa läkaren när hon/han ringde upp?
Och bara skriv skriv skriv, inte är du ego på något sätt!
Hej hej,
Kul att se dig igen Idun! Jag förstår inte hur ni två-barns föräldrar klarar er, jag är såå imponerad! Jag tycker att det är mkt jobb med ett barn!
Krusbär, joo vi ska börja försöka, vi har småbörjat lite (ja, ni hör så fånigt det låter, det är oron över ytterligare års misär som talar). Vet ni att jag ofta ofta tänkte "så skönt att jag inte behöver försöka bli gravid" under min graviditet och E's första år. De 9 månader som har förflutit sedan dess (han är alltså 1 år och 9 mån idag), har jag tänkt på syskon nästan varje dag.
Jag måste fråga er som har koll, jag har ingen trombyl hemma som jag hade sist, och funderar på att självmedicinera med babyalbyl om det blir ett plus/efter ÄL. Jag minns att det är 1/3-dels tablett som gäller, men hur är det? På FASS står det att det inte ska tas i samband med graviditet, varför är det så? Vet ngn det?
Bettan, hur går det med bebisens mage? Är lillskatten bättre? Ngn nytt om andningsstoppet?
det heter inte baby-albyl va?!! Det låter helt sjukt, hur insnöad är jag? Albyl minor?
Hej på er!
Gulliga Idun, tack för trombyl-tanken fina du men jag har köpt albyl minor nu.
Förresten, apotekaren tittade misstänksamt på mig när jag köpte albylen (som jag förövrigt kallade "babyalbyl" när jag handlade... Pinsamt. Förstår ni hur sunkig jag kände mig! Jag köpte ÄL-tester, glidmedel, rea-schampo och "babyalbyl", hmm gissa vad jag ska göra? Tvätta håret och allt dagen till ära... Fattades bara bisolvon, en hälsokostpåse med bidrottningsgelé + en ica-kasse med grapefrukt)
I alla fall, apotekaren sa: "du självmedicinerar förstår jag?" när jag bad om "babyalbyl". Jag blev helt paff! Brukar folk göra det? Är det vanligt? Jag svarade "ja" med emfas, och försökte se myndig och kompetent ut (en look som jag lägger an när jag föreläser, den är inövad). Dock inte lätt att se myndig ut med glidmedel i ena handen och "babyalbyl" i andra. När jag trodde att det inte kunde kännas mer obekvämt började lillen skrika och ville ha glidmedlet, han skrek DÄR DÄR DÄR och pekade och fäktade (jag gav honom ÄL-testerna istället, kändes bättre).
Det är väl en 1/4-del man ska ta? Varför står det i FASS att det ska undvikas av de som är gravida/försöker bli gravida, vet ngn av er det? Nu är det ju ett tag sedan jag var inne i hela försökeri-svängen, och jag minns faktiskt inte! 
(har väl förträngt...)
Krusbär: det är inte roligt alls, det är jättejobbigt. Jag vill också "råka" bli gravid... (*kastar en clementin i huvudet på Idun*) Jag har fått tillbaka alla gamla desperationskänslor direkt. Jag som borde vara tacksam över att ha fått ett friskt barn (på tre års försök), nu får jag ont i magen av syskonvagnar. Jag blir så trött på mig själv... Det är flera i min mammagrupp som är gravida nu, en har redan fått barn! Hur tänker ni Krusbär? Ni väntar lite till?
Jobbigt med krasslig bebis Bettan, tur att han är stor och har mkt att ta av! Jag hoppas skatten kryar på sig snabbt!
Cia: Hmm, tråkigt med omplacering, kanske är det ett tillfälle att omskola sig? Jag har faktiskt ett gäng vänner som omskolar sig nu, bl.a. en blivande bibliotekarie (halvtid, distans), och en redovisningsekonom (KY-utbildning).
Jobbigt Bettan, jag förstår att det måste ha varit en pärs, verkligen! Vad händer nu? Kan ni pusta ut?
Krusbär, det går dåligt. Jag har bara försökt aktivt i några månader, men vi har ju inte skyddat oss innan och nu känns det som att vi försökt jättelänge och jag mår jättedåligt över det, faktiskt. Men men. Jag har bokat tid hos min gamle gyn, och hoppas väl på Trombyl som han skrev ut sist. Jag vill också få innohep om/när jag plussar men jag vet inte om Dr LM är på gång med sådant ff, och jag känner mig för deppig och stressad för att kontakta honom. Hopplöst. Vet du hur det är med Leifs aktiviteter Bettan?
Men alltså, gick du bara upp 15 kilo Krus?! Själv gick jag upp +30 kilo, vilket var mkt inte minst i förhållande till mina 154 cm. Från 57 till 87 (förmodligen mer, jag slutade väga mig när jag började väga mer än min man som väger 87 kilo). Jag hade gått upp 15 kilo vid inskrivningen redan... Jag var enorm. lilleE vägde förvisso 4.5 kg, men jag kan nog inte bara skylla på honom! 
Jag har dock gått ner allt, eller det har omfördelat sig. Jag har inte längre en midja, men jag har jättestora bröst fortfarande (och med stora menar jag platta som när de rullas ihop och kläms in i en D-kupa ser stora ut).
a80, jag hoppar på en skön semester och ett snabbt plus!
cia: nej ett år hit och dit kvittar ju! Kul att det känns bättre nu på jobbet!
kram finisar!
Hej Irma! Välkommen till tråden!