• elisch

    Snart 10 månader och vill ALDRIG somna!

    Min son har alltid varit svårsövd, men det blir värre och värre och ingenting funkar. Jag har provat att sitta bredvid sängen och klappa honom på ryggen, gunga sängen. Ibland går jag ut korta stunder, men han bara gnäller och ställer sig upp.

    Han har börjat sova längre stunder när han väl somnar så det verkar som att utvecklingsfasen runt 8-9 månader är över. Men han har aldrig varit så svår att söva som nu!

    Han är väldigt gosig av sig och vill helst vara i knät hela tiden, så han har ett stort närhetsbehov. Men han måste ju kunna somna i sin säng? Jag vill inte gå och lägga mig kl 19! På natten sover han i våran säng...

    Någon som har något tips på hur jag ska kunna "lära" honom att somna tryggt?
    Han kommer inte till ro i famnen, så han måste ligga ner i sängen när han somnar.

  • Svar på tråden Snart 10 månader och vill ALDRIG somna!
  • MalinEddie

    Är han ledsen och skriker när han ställer sig upp eller gnäller han bara lite? Det kanske är hans sätt att komma till ro. Min son hade en period kring 10-11 månader när han var tvungen att böka av sig innan han somnade. Så länge han inte var ledsen lät vi honom hållas. Vi stannade inte i rummet. Jag tror att många barn precis som vuxna inte somnar på direkten.
    Vi inspirerades av Babywhisper när vår son var kring 10 månader och han har sovit super sen dess. Var vår pojk ledsen försökte vi först lugna honom i sängen. Fungerade inte det tog vi upp honom i famnen men la ner honom dirrekt i det ögonblick han var lugn. Gnällde han bara eller var lugn men inte sov lämnade vi rummet. Det blev mycket upp och ner ur sängen de första två nätterna.
    Vad ni än gör är det ju viktigt att ni vet att han är trött. Hur sover han dagtid?

  • elisch

    Han sover ca 19.30-06.00 på natten, med ett par uppvak. Dagtid sover han 2 ggr, första gången vid 08.30, då brukar han sova 1-2 timmar. Sedan sover han en gång på eftermiddagen vid 13-14 tiden. Den brukar bli ca 1 timme lång. Så totalt 2-3 timmar fördelat på 2 pass.

    Han står upp och försöker leka, sträcker sig efter mig och kastar ner nappen på golvet. Ibland står han och biter på sängkanten så att det knakar i tänderna Låter jag honom stå så blir han ledsen efter ett tag. Då brukar jag lägga ner honom i sängen, men oftast så ställer han sig upp direkt efter och börjar om. Går jag ut så blir han jätteledsen.

    Ibland när sambon nattar upplever jag att det går lättare. Då han han till och med somnat ensam i rummet. Han blir inte lika ledsen när pappa går ut verkar det som. Vet inte om jag ska prova att lyfta upp honom ett tag när han blir ledsen och sen lägga ner honom som MalinEddie gjorde?

  • Flickan och kråkan

    Låter ju inte märkligt på något sätt vad gäller sovtider. här har vi alltid fått ha en ganska tidig sista vila så länge vi har haft mer än en dagsvila. Vår har inte kunnat sova efter 15, men barn är ju så olika. Borde ju inte vara någon skillnad vem som nattar då om det hade hängt på det.

    Om det fungerar så bra med pappa kanske nattningen för tillfället ska vara en pappa-son grej .

    Tycker absolut att ta upp som malineddie gjort är vettigt att pröva. Jag har upplevt med våra att de när gråter (oavsett orsak) ibland liksom bara gråter/är oroliga av bara farten...de kan liksom inte ta sig ur det på egen hand. Bryter man och gör något annat en kort stund så blir allt bra igen snabbt.

  • Maijlo

    Hej Ts! Jag hade kunnat skriva snarlikt som du för en månad sen. Vi har två barn och vår yngsta tjej har alltid haft svårt att somna. Redan på bb fick jag ha henne på benen och vagga i evighet innan hon kom till ro. När hon var ungefär tio månader fick vi nog. Vi var så trötta både jag och min man av att gåupp på nätterna och få henne att komma till ro med hjälp av bärselen och samma sak varje gång det var dags att sova middag. Det var inte så att hon mådde bra av den rutinen heller. Jag blev sönderklöst på halsen när hon försökte gosa sig till sömn och hon var ofta gnällig även i bärselen. Jag tog upp saken med bvc.sköterskan som gav mig några broschyrer om sömn. I en av dem fanns en metod som jag tror är femminutersmetoden beskriven. Fy fagerlunda tänkte jag! Det är ju förskräckligt att låta barnet skrika och hu, blir det inte otryggt?! Men som skrivet var kände vi oss desperata. Vi hade gjort varenda annan tänkbar metod och ingenting fungerade för oss.

    Med vånda lät jag min man natta flickan i en halv vecka medan jag och storasyster sov på en annan våning i huset. Jag bestämde mig för att sluta nattamma helt i samma veva eftersom det bara brukade resultera i att hon vaknade. Första natten protesterade hon en hel del. Hon grät när hon skulle somna i spjälsängen själv, men somnade faktiskt inom en timme - kors i taket! Sen vaknade hon några gånger och grät den natten, men min man var envis och hon somnade om. Proceduren fortskred ett par kvällar och sen sov hon sin första hela natt! Det var fantastiskt. Hon hade blivit trygg i sin säng. Det har hon aldrig varit. Hon var tvungen att lära sig sova helt enkelt.

    Nu är hon snart ett år och det har blivit ett litet bakslag på nattamningen som vi måste bearbeta. Hon vaknar vid fyra och vill ha mat, (fast hon inte behövt det på en månad) och hittills har vi inte kunna ta tag i saken men snart så måste vi göra det för att det inte ska bli en ovana igen.

    Jag vet inte om vår lösning är er lösning, men jag ville i alla fall berätta hur det varit för oss så att du känner att du inte är ensam i din situation.
    Kram

  • Tankgirrrl

    Min dotter har också alltid varit svår att söva, när hon var liten sövde vi henne inne i vagnen genom att köra upp och ned på en tröskel (ganska försiktigt) sen växte hon ur vagnen (hon blir två nu i dagarna) och vi tyckte det blev helt hopplöst.
    BVC tyckte att vi skulle köra fem min. metoden men jag är emot dem ( sen får andra göra som de vill) och hon hatade spjälsängen! hon kunde sova hur djupt som helst men så fort vi la ner henne i spjälsängen vaknade hon och gallskrek.
    När hon var sju månader så köpte vi en växa- säng med höga huvud och fotgavlar (IKEA minnen) och ställde den emot en vägg och på andra sidan sköt vi intill vår säng.
    Det var fortfarande lite svårt att natta till och från men jag låg nära henne fast i min säng och hon låg i hennes, efter några veckor räckte det med att ge henne en flaska välling och ligga brevid henne tills den vbar urdrucken och då sov hon oftast och sov hela natten.

    När hon var 11mån så fick hon bara sova en gång på dagen, det hjälpte mycket! då började hon somna sju på kvällarna och vaknade sju på morgonen och mitt på dagen sov hon två timmar.

    Senaste halvåret har vi börjat med att se I drömmarnas trädgård  på svtplay och då sitter hon i mitt knä och kollar på det sen går vi in i sovrummet och läser en kort bok som handlar om att man ska gå och sova ( har flera olika) sen kryper hon till sin säng tar sig filt, kanin och napp och somnar på 10 min.

    Jag tror det viktigaste är rutiner! Ni kanske kan prova att bara sove en gång dagtid? kanske mellan 12 och 14?
    Och sen på kvällarna kanske ni kan varva ner med att läsa en bok om någon som går och sover och när ni läst färdigt släcker du lampan och säger nu ska du också sova god natt. det funkar kanske inte de första gångerna men efter ett tag förstår han att efter kvällsboken ska han sova och det blir nästan som betingning, att när man läst just denna bok då ska man sova. De böcker vi har och läser för vår dotter kvällstid läser vi ALDRIG på dagarna så hon vet att när nån av dessa böcker kommer fram då är det dags att sova.

    Lycka till jag vet hur jobbigt det är och vi är vana med nattning som tar mellan 3-4 timmar. men håll ut! det blir bättre!

  • MalinEddie
    elisch skrev 2010-03-19 08:33:54 följande:
    Han sover ca 19.30-06.00 på natten, med ett par uppvak. Dagtid sover han 2 ggr, första gången vid 08.30, då brukar han sova 1-2 timmar. Sedan sover han en gång på eftermiddagen vid 13-14 tiden. Den brukar bli ca 1 timme lång. Så totalt 2-3 timmar fördelat på 2 pass. Han står upp och försöker leka, sträcker sig efter mig och kastar ner nappen på golvet. Ibland står han och biter på sängkanten så att det knakar i tänderna Låter jag honom stå så blir han ledsen efter ett tag. Då brukar jag lägga ner honom i sängen, men oftast så ställer han sig upp direkt efter och börjar om. Går jag ut så blir han jätteledsen. Ibland när sambon nattar upplever jag att det går lättare. Då han han till och med somnat ensam i rummet. Han blir inte lika ledsen när pappa går ut verkar det som. Vet inte om jag ska prova att lyfta upp honom ett tag när han blir ledsen och sen lägga ner honom som MalinEddie gjorde?
    Har du läst om tassmetoden:
    www.familjeliv.se/Forum-3-23/m29293259.html
    Den liknar den metod vi använde. Varken babywhisper eller tassmetoden är gråtfria metoder men man lämnar inte barnet ensamt när det gråter som i exempelvis 5mm. Vad ni än gör tycker jag att ni ska göra upp en plan innan för vad ni ska göra. Provar man en massa olika saker blir det lätt att man förvirrar barnet. Bestäm er för en strategi och kör på det! Använder man en metod som BW eller Tass kan det vara skönt att vara två eftersom det blir mycket upp och ner ur sängen innan det sitter.
    Hur ser era rutiner ut innan ni lägger honom? En mysig nattningsrutin är ju jättebra att ha för att visa att snart är det dags att sova.
    Sen skulle jag om jag var du prova att låta honom sova två timmar dagtid, inte mer. Och detta inte senare än 14.00.
  • elisch

    Tack för era tips och åsikter.

    Idag har sonen av naturliga skäl (vi har varit på dop på eftermiddagen) inte sovit efter kl 14. Jag tänkte prova att lägga honom för natten vid 19.30.

    Problemet är ju att han ställer sig upp hela tiden. Jag vet liksom inte om jag ska låta honom stå upp eller om jag ska lägga ner honom direkt. Hittills har han inte lagt sig ner självmant, men han kan sätta sig ner själv så det är inte det som är problemet.

    Jag brukar backa en bit från sängen när han ställer sig upp så han ska förstå att det inte är lek på schemat. Sen efter ett tag så lägger jag honom ner och sätter mig intill sängen. Igår gick det hyfsat, fick väl lägga ner honom en 10 ggr. Sen till slut somnade han... trodde jag. Även fast jag väntade i 5 min efter han hade somnat så vaknade han efter att jag gick ut ur rummet. Jag vill ju att han ska känna sig trygg i sängen! Men så fort han märker att han är ensam så blir han hysterisk. Går det att ändra på eller är det bara att acceptera?

  • elisch

    Nu har jag nattat honom helt själv. Måste säga att det gick bra!  Det tog ca 20 min från att jag lagt honom i sängen tills att han somnade. Innan dess fick han en flaska välling i våran säng. Det är svårt att ha några speciella nattrutiner förutom blöja, pyjamas och välling. Han är väldigt aktiv så han vill inte ligga ner och bara mysa, även fast han är trött. Han bara vrider sig och gnäller.

    Men åter till läggningen; Han ställer sig upp hela tiden. Denna gång la jag ner honom direkt när han ställde sig upp. Ibland låg han kvar i några minuter men ställde sig upp igen. Fick väl lägga ner honom 8-10 ggr, men sen somnade han. Nästan ingen gråt faktiskt. Låter jag honom stå kvar så börjar han gråta däremot. Men det jag gjorde annolunda denna gång var att jag satt på våran säng (som står bredvid spjälsängen) så jag varken gungade sängen eller rörde vid honom. Han verkade ha lättare för att komma till ro då. Men jag tror att han blev lugn av att jag satt där.

    Nästa steg är att jag sätter mig på en stol precis vid dörren istället. Till sluta kanske jag kan sitta i dörröppningen eller till och med gå ut!

    Någon som har någon feedback på det?

  • MalinEddie
    elisch skrev 2010-03-20 20:17:00 följande:
    Nu har jag nattat honom helt själv. Måste säga att det gick bra!  Det tog ca 20 min från att jag lagt honom i sängen tills att han somnade. Innan dess fick han en flaska välling i våran säng. Det är svårt att ha några speciella nattrutiner förutom blöja, pyjamas och välling. Han är väldigt aktiv så han vill inte ligga ner och bara mysa, även fast han är trött. Han bara vrider sig och gnäller. Men åter till läggningen; Han ställer sig upp hela tiden. Denna gång la jag ner honom direkt när han ställde sig upp. Ibland låg han kvar i några minuter men ställde sig upp igen. Fick väl lägga ner honom 8-10 ggr, men sen somnade han. Nästan ingen gråt faktiskt. Låter jag honom stå kvar så börjar han gråta däremot. Men det jag gjorde annolunda denna gång var att jag satt på våran säng (som står bredvid spjälsängen) så jag varken gungade sängen eller rörde vid honom. Han verkade ha lättare för att komma till ro då. Men jag tror att han blev lugn av att jag satt där. Nästa steg är att jag sätter mig på en stol precis vid dörren istället. Till sluta kanske jag kan sitta i dörröppningen eller till och med gå ut! Någon som har någon feedback på det?
    Det låter ju som en jättebra metod! Det viktiga är att ni tror på den, är konsekventa och har en plan om något inte går som planerat. Härligt att det gick så bra ikväll!
  • Maijlo

    Vad skönt att det verkar gå åt rätt håll! Det låter jättebra.

Svar på tråden Snart 10 månader och vill ALDRIG somna!