Hoppas det funkar som det ska num så att texten kommer i rätt ordning:
Nu har jag gett mig på något så våghalsigt som att översätta texten i inlägg 184. Om någon upptäcker några felaktigheter är jag förstås bara tacksam om ni meddelar det.
Att föda missbrukare
Majoriteten av barn som föds i rika länder föds i samband med medicinsk smärtlindring. I dessa länder ökar drogmissbruket.
När dessa två fakta läggs samman kan man undra varför inte tusentals forskare försöker bekräfta (eller tillbakavisa) slutsatserna av de studier som B Jacobson och hans team i Sverige gjort om sambandet mellan opiat- och amfetaminmissbruk hos vuxna barn till mödrar som fått medicinsk smärtlindring under förlossningen (BMJ 1990; 301:1067-70).
Forskarteamet studerade förlossningsjournaler från över 200 opiatmissbrukares födda i Stockholm mellan 1945 och 1966. Kontrollgruppen bestod av endast syskon till missbrukare, som också var födda i Stockholm under samma period, i syfte att minska risken för partiskhet orsakad av socioekonomiska faktorer.
Den viktigaste slutsatsen är att i undersökningsgruppen fick en högre andel mödrar opiater (morfin eller petidin) eller barbiturater (äldre typ av beroendeframkallande läkemedel mot ångest, sömnproblem och epilepsi) , eller båda, under förlossningen. Om läkemedel tillförs mer än 10 timmar före födseln finns ingen signifikant skillnad mellan de båda grupperna. Riskerna ökar när läkemedel har tillförts flera gånger. Dessutom hade mödrarna i studiegruppen fått lustgas under längre perioder och oftare under förlossningen än de i kontrollgruppen. Möjliga påverkande faktorer såsom kirurgiska ingrepp och födelsevikt har beaktats.
Denna rapport har föregåtts av en studie av samma forskarteam, den här gången med fokus på amfetaminmissbruk (Acta Obstet Scand 1988; 67: 677-82). Något som är speciellt för Stockholm är att där finns cirka 3.000 missbrukare som uteslutande använder amfetamin medan det endast finns 400 missbrukare som uteslutande använder opiater.
Den viktigaste slutsatsen av denna studie är att lustgas i samband med förlossningen är en väsentlig riskfaktor för eventuellt amfetaminmissbruk hos barnet senare i livet och missbruksrisken är proportionell till hur länge under förlossningen mamman fått lustgas. Varaktigheten av lustgas och smärtlindrande medel testades i konkurrens med 12 potentiella påverkande faktorer, såsom födelsevikt, förlossningens längd, kirurgiska ingrepp och användande av andra droger, såsom opiater. När lustgas har getts under fyra och en halv timme eller mer är risken att barnet kommer att bli beroende 5,6 gånger högre än om lustgas har getts mindre än 15 minuter.
Jacobson hamnade i den här studien av en slump. Han är professor i medicinsk teknik, och det var när han programmerade datorer som han råkade hitta ett samband mellan traumatiska födslar och självdestruktivt beteende senare i livet.
Födelsedata samlades in från 281 otvetydiga självmordsfall från personer födda i Stockholm efter 1940 och som avled mellan 1978 och 1984. Jämförelse med 2901 personer i kontrollgruppen visar att självmord med kvävning var nära förknippade med syrebrist vid födseln, medan självmord med våldsamma mekaniska hjälpmedel var associerade med mekaniskt födelse trauma
Dessa resultat blir ännu mer betydande om de jämförs med de slutsatser från forskning som gjorts i Rhode Island i USA av Lee Salk med kollegor, om ungdomar som begått självmord (The Lancet, den 16 mars 1985). De prenatala och neonatala uppgifterna om 52 spädbarn som senare begick självmord i åldrarna 12 till 20 år granskades och jämfördes med två matchade kontrollgrupper. Fyrtiosex riskfaktorer undersöktes. En av de viktigaste resultaten är att andningssvårigheter under mer än en timme vid födseln ( förvärras eller orsakas av tidig avnavling) är en riskfaktor för självmord bland ungdomar. Författarna till rapporten föreslår en koppling mellan den dramatiska ökningen av självmord bland tonåringar och det faktum att allt fler barn överlever tack vare moderna metoder för återupplivning.
Jacobsons arbete ger en inblick i de förmodade långsiktiga effekterna av de läkemedel som ofta användes i Sverige mellan 1945 och 1966. Detta får en att undra över långtidseffekterna av den omfattande användning av droger som används idag.
För de av er som inte är familjära med medicinsk statistik, låt oss komma ihåg att alla dessa datoriserade studier endast kan etablera samband och upptäcka riskfaktorer. Korrelation betyder att sambandet mellan två fakta är vanligare än om det skedde av en slump. Statistiker har metoder för utvärdering av ingrepp och andra påverkande faktorer som finns att säga om partiskhet, innan begreppet riskfaktor presenteras. Det är dock alltid möjligt att missa en förväxlande faktor. Med andra ord behöver inte förväxling och riskfaktorer betyda orsak och verkan. Dessutom har statistiker medel till sitt förfogande för att avgöra hur stor en förväxling är .
Av uppenbara skäl är det fortfarande brist på vetenskapliga studier om eventuellt långsiktiga effekter av nya smärtlindringsmetoder, såsom epiduralanestesi (EDA). Men effekterna av epidural på beteendet hos barnet under den första månaden efter födseln har spårats med hjälp av
” neonatala beteendebedömningsskalan" av amerikanske forskaren TB Brazelton. En signifikant effekt av dosens storlek har upptäckts
(Developmental Medicine and Child Neurology, 1992; 34: 1072-80).
Om tackor ges epidural i början av förlossningen visar de inget intresse för sina lamm (Physiology and Behaviour , 1987, 40: 463-72).
Rapporterna om de troliga långsiktiga effekterna av läkemedel som används under perioden kring födelsen är inte förvånande. Hjärnans receptorer omorganiserar sig under exakta stadier i utveckling, och i synnerhet under den perinatala perioden och i puberteten. Detta gäller troligen oxytocinreceptorer, opiatreceptorer, bensodiazepin-receptorer GABA, insulinreceptorer , etc.
Innehållet av de vetenskapliga sammanhangen under 1990-talet gör det allt lättare att förstå att det inte finns några oskyldiga droger. Barnmorskor och läkare som använder lustgas bör känna till att denna gas direkt påverkar neurotransmissionen på opioidreceptorerna.
Utdrag ur Primal Health Research, ett kvartalsvis nyhetsbrev som publiceras av Primal Health Research Centre. Utgivare Dr Michel Odent är författare till många böcker , inklusive Primal Health.