Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?

Hej. Fick diagnosen Borderline i februari. Det var en enorm lättnad att få nått namn på mitt mående då jag knappt själv förstått varför jag mått som jag mått, är ju bara 22år. Var då singel efter ett fyra årigt helvete med både fysisk och psykisk misshandel och killen var alkolist. Har svårt att ta mig ur relationer och idag är vi bästa vänner! Jag har en ny kille (träffades i mars) som är den absoluta motsaten och den bästa i mitt liv. När jag mår bra är jag överlycklig och han likaså. Nu har jag börjat må dåligt igen, rentav förstör vårat förhållande genom att bete mig som en "barnunge". Tror att han inte vill ha med mig att göra så fort han är iväg på annat. Vill vara med honom jämt, men vet att vi inte kan vara det. Känner mig helt övergiven och mest ensam i hela världen fort jag blir själv, fast jag skulle kunna ta vara på den tiden genom att göra nyttiga saker oså. Nu har det gått så långt att jag självskadar mig.. Äter inte nått, varit utan mat sen tisdags, vill bara ta livet av mig. Tittar runt på bla självmord.se o ser hur jag kan dö på lättaste sätt.. Tar massa tabletter ihop med alkohol o sniffar för att vara lugn... Jag vet att många av er tycker jag säkert är dum.. Igår så gjorde min kille slut med mig för att han inte orkade med mig och mitt borderline längre och jag förstår honom.. Efter många om och men tog han tillbaka mig och jag fick aldrig mer nämna död i hans närhet.. Värt att nämna så dog hans mamma i alkolism för 3 år sedan, så han gillar inte att folk dör.. Jag ska nu idag ringa till psyk för att få komma och prata med någon, väntar ju DBT men det verkar vara lång kö.. Jag vill ju bara vara normal, kunna vara själv en dag. Må bra helt enkelt.. Men det är inte så lätt! Ville väl mest prata av mig och få stöd av er som är som jag..

Det ligger nog nått i det du säger. En gång så "busade" jag och min kille vilket gjorde att jag bet honom så han fick ett märke, det var inte meningen men jag sa att bit mig med... När jag gör nått dumt så vill jag oftast att han gör mig illa tillbaka för det är jag värd. Men i hans öron är det bara sjukt och onormalt.

När vi bråkar, jag målar upp ett världskrig över små saker och så tror jag naturligtvis att han ska lämna mig. Såg ett jätte bra klipp på youtube förut som jag ska visa för dom i min närhet som vet så kanske de förstår bättre.
Ringde nyss också psyk och får åka dit när jag behöver nån att prata med så nu ska jag göra mig i ordning och åka in dit. Vill inte förstöra vcårat förhållande mer än vad jag gjort...

Har precis kommit från psykiatrin. Fick träffa en underbart snäll läkare att prata med. Han talade om för mig att det bara är en illusion att jag är värdelös och inte borde leva. Ska försöka hålla mig fast vid det tills DBT:n träder i kraft efter nästa sommar... Och han var förstående! Fick även Atarax utskrivet, nån som har provat det? Var det bra isf? Är välkommen dit när som helst när jag behöver det. Nu känns allt lättare för stunden iaf  Lovade han oxå att rensa mitt bagage och inte fylla på det som jag tidigare gjort...

Då kanske jag kan få sova lite alltså  Förhoppningsvis så fungerar den annars skulle vi väl prova propavan men vill helst inte det då min mormor har ätit dom och blivit beroende..

Fick ingen present av min kille igår vilket fått mig att må jätte dåligt och oälskad.. Kunde inte ens sova inatt.. :,(

Nej men han märkte det nog och han visste att jag köpt present åt honom. Har så svårt att berätta för honom att jag blir besviken, ledsen lr arg. Som i söndags när vi var hos grannen och hans dotter som e kär i min kille börjar massera honom sensuellt mitt framför mig...