Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?

som jag skrivit tidigare tror jag i över huvudet taget ej på borderlinediagnosen. den känns stämplande o utan lösning. jag tror istälet på definitionerna kärleksberoende. i en kärleksberoenderelation spelar den ena parter upp rollen kärleksberoende och den andra är kärleksundvikare. denna typ av rel är väldigt dramatisk.

den kb har "kärlek" som sin drog och är alldeles för intensiv, dränker den andra. hon/han dras till undvikande personer som inte kan vara närvarande. detta beteende triggar igång ett beteendemönsor hos den kärleksberoende som blir efterhängsen och känner massa desparata känslor.

kärleksundvikaren i sin tur har växt upp med för mkt intenitet från en förälder, han/hon dras därför till denna personlighetstyp( en kärleksberoende. i relationen flyr han/hon intensiteten o har ofta andr amissbruk/ intressen utanför relationen, tex träningsmissbruk, alkohol och drog missbruk/ segling eller dans etc.

deras två mönster attraherar och triggar varandra och relationen blir allt mer destruktiv. 

lösningen blir: säg nej till denna typ av personlighet även om attrationen är stark. 

om man känner igen sig i ovanstående finns en lösning som är gratis, otvingande o öppen för alla: slaa tolvstegsprogram för sex och/eller kärleksberoende. genom att gå på dessa möten o göra de tolv stegen med en sponsor blir man frisk, en dag i taget. :) 

när man tillfrisknar kan man ha en sund relation. kram 

Som sagt om ni "borerline" vill bli friska gå till Slaa o säg ni är kärleksberoende o ni som är anhöriga o vill bli friska -gå till alanon o aca.

Jag har som jag skrivit ovan blivit tilldelad diagnosen bl av en terapet och tyckte innan att jag verkligen hade många såna beteenden.

Efter Slaa har jag nu en relation som hittills varit helt kärleksfull, jag har inte agerat ut som jag gjort tidigare i relationer. jag an ta upp saker jag tänkt på, på ett lugnt sätt.

I början så hoppades jag nästan det skulle ta slut för var ovant med så mkt kärlekm det blev smärtsamt oh kände ej kunde härbergera.

Ca 1-2 dagar de första veckorna hade jag stark ångest o oroades över om han trots allt var "farlig/dysfuntionell/ psuykopat/ alkoholist/ beroendeperson men det verkar inte så,,,,,

För övrigt: håller med så många av er ovan på tråden-

Mitt övriga tips angående relationer, om du som jag, har haft det svårt/ har anknytningssvårigheter/bl/ kårleksberoende: skippa alla skitrealtioner -välj en trygg person som KAN och VILL ge kärlek. Det är HELT UNDERBART även om jag fortfarande ibland inte kan lita

tack för sista två inläggen, jobbigt!

Jag har fortfarande min rlation nu efter 7 månader. DET KÄNNS UNDERBART att vara emotionellt stabil. Allt detta har jag fått genom att göra stegen i ett tolvstegsprogram (Slaa som jag skrev om innan.) Tar inga mediciner o har alltid vägrat det.

Jag har inte agerat ut under den här tiden men det har han :) Något stolt över mig själv. :D Han har friat till mig o vi pratar om att flytta ihop så småningom. KRAM