Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?

Jag är lite nyfiken på hur just ni beter er i familjerelationer. Jag är själv bipolär men min mamma som jag vet är psykiskt sjuk men de utreder fortfarande. Mycket stämmer in på borderline men även på kriterierna för en psykopat. Så är rätt nyfiken på hur det fungerar för er.

Självklart är jag medveten om detta då jag är bipolär och jag är på många sätt inte som andra bipolära. Men är väl mest nyfiken och försöker förstå hennes beteende. I dagsläget tar jag helt avstånd från henne då jag anser att det är ett rent helvete att ha henne i mitt liv och det är inte bara jag. Nästan alla har sagt upp kontakten med henne då hon så fort hon har ett problem plötsligt påstår att alla andra har problemet och inte hon. Hon hakar upp sig på saker som hände för 10-15 år sedan och maler på om detta, hon kan bli väldigt aggressiv och kan aldrig förlåta någon även fast hon ofta beter sig riktigt illa mot andra i sin omgivning så beter hon sig som att alla andra gör fel men aldrig hon. Sen har ju mycket av det med hennes personlighet att göra men vill bara förstå.

Vill eventuellt i framtiden ha en fungerande relation men det går absolut inte i dagsläget. Sen har både jag och min man fattat beslutet gemensamt att hon aldrig under längre stunder kommer få träffa våra barn när vi bestämmer oss för att skaffa barn och hon kommer aldrig att lämnas själv med ett barn om vi han förhindra det. Skulle aldrig utsätta ett barn för henne. Hon kunde vara så elak mot mig och mina kompisar när jag växte upp så ingen ville leka hemma hos mig för alla var livrädda för henne. Hon kunde även vara riktigt hatisk mot mina kompisar. Sen har hon ju självklart sina bra sidor också men de jobbiga överväger. Men vill gärna förstå hur det kunde bli så här mycket för att jag skulle vilja förändra situationen.

Jag skulle vilja kunna ta en fika någon gång utan att få höra massa elaka saker eller kanske gå på bio eller gå ut att äta. Har aldrig riktigt haft en mamma som jag kunnat slappna av med utan har alltid varit på helspänn och väntat på nästa elaka sak som hon kläcker ur sig. Tänker mig inte att umgås särskilt ofta men kanske någon gång ibland. Sen kommer jag aldrig lita på saker hon lovar men att kunna ha det trevligt hade varit skönt.