Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?

Jag tar lamictal och den är jättebra för mig. Får akne och håravfall som biverkning efter ett tag, men det beror på att vissa får järnbrist och D-vitaminbrist och annat trevligt. Jag tar tillskott för dessa och har annars inga andra biverkningar. Kan verkligen rekommendera den.

Klart att känslorna kan komma tillbaka, vi som pendlar fram och tillbaka vet väl detta bättre än någon.
Beklagar vad som hänt, men hoppas att det kommer lösa sig. Är han villig på att arbeta för att få tillbaka relationen igen?

Lever iallafall. Hatar män för tillfället men annars ok!

Hur är det själv DIsan?

Sobril kan vara rent rävgift, men samtidigt kan det fungera som en livboja. Den håller en flytande tills man är stark nog att ta tag i verkligheten igen. Nu låter jag som en riktig missbrukare.

Jag tror det är bra att man gråter. Jag har själv haft svårt att gråta för att jag lätt blir avtrubbad, så det känns som man faktiskt bearbetar då.

Håller tummarna för att det går bra imorgon. Det kan vara bra för er att få höra varandras sidor med en terapeut som medlare så det inte går överstyr.

Jag väljer att se det som ett bra personlighetsdrag. Du är seriös, tror gott om folk (vilket man ofta brukar göra när man själv har goda intentioner. Man har svårt att förstå hur andra kan utnyttja en då man själv aldrig medvetet gör det mot andra). Du är en bra person, men du måste lära dig att alla andra inte alltid är det. Har själv gjort samma sak typ varje gång. det går max 2 månader innan det spricker.

Klart du ska satsa om han behandlat dig bra. Vem bryr sig vad andra ska tänka! Det är ditt liv. Folk har fullt upp med sitt eget och lägger inte så mycket tid på att fundera över andras.

En frisk människa har förhoppningsvis inte det problemet. Och jag förstår precis vad du menar, jag undrar samma sak många gånger. Men jag tror att det är omöjligt att sära på de känslorna i stunden, och veta om det är en själv eller borderlinen som gillar killen.

Jag tycker du ska ge det en chans. För vem vet vad du går miste om ifall du inte tar steget utav rädsla för att det inte är äkta känslor? Det som jag tror att vi med borderline måste tänka på i nya relationer (men även i relationer där vi tror känslorna är borta), är att inte ta förhastade beslut. Ta det långsamt. Jag har en tendens att kasta mig in i det nya förhållandet och det blir superseriöst direkt efter en dejt. Det är inte så bra. Bara träffa honom och även om du vill gå snabbare fram så försök behärska dig. Jag tror iallafall att det är det enda man kan göra.

Ha gärna någon att bolla dina tankar och känslor med. När man är mitt uppe i det så ser man inte alltid klart och det är något jag har stort behov av. Känns bra när en frisk person kan guida mig, som inte är driven av känslor. Just det här att försöka kontrollera känslorna och försöka tänka med huvudet, det är inte min starka sida.

Vet du, jag brukar spela med och låta dom ta det dom känner sig redo för, och är sen övertygad om att de kommer acceptera resten till slut för att de kommer bli kära. Trots att jag har låg självkänsla så vet jag att jag har NÅGOT som gör att folk dras till mig som magneter trots att jag är lite psykiskt störd. Och jag tror att många med borderline har just något speciellt som gör att det kanske fungerar på samma sätt för er. Vi är inte lätta att leva med, men ändå inte helt lätta att hålla sig ifrån oss. Tänk så länge många killar står ut med oss trots allt!

Poängen är att jag inte tycker att du ska oroa dig över det. Men som jag skrev tidigare, försök hålla känslorna under kontroll tills du vet att han också är redo. Så riskerar du inte lika mycket känslomässigt om det skulle bli problem längre fram.