Mola/Druvbörd

Jag kan lägga till mej här... jag vet inte om det ska kallas tur i oturen, men jag fick veta at jag hade mola istället för min augustibebis, för drygt en månad sen och sen dess har jag genom gått det första blodprovet som låg på 34000 och som ingen trodde var ett mola värde, sen skrapning sen analys som visade att visst var det en mola, en partiell sådan... vilken TUR jag hade *fnys* en annan kände ju inte riktigt så just då, men visst är jag glad att den inte var den kompletta... sen lungröntgen o kontrollblodprov nr 1 vilket visade bara 44... och här tror läkaren att i nästa blodprov så kommer jag vara "nollad", han trodde det till 100% som han sa men jag väljer att tro på 95 %.... 
trots detta antar jag att jag ändå kommer att vara ålagd med produktionsförbud i  6 månader eller har någon här inne fått starta tidigare??? jag skulle  bli så glad om jag kunde få klartecken innan sommaren är slut...

Att veta att jag inte ensam, just nu. att det finns andra som kämpar för samma sak känns som en stor tröst...
Det var rätt jobbigt när man läste alla fakta om mola och hur sällsynt denna sjuksom är...

Faktum är att en läkare sa till mej att de flesta gynläkare får aldrig erfara en mola på riktigt, de läser bara om det i teorin... livet är bra orättvist i bland...         

Kg: jo tack jag hade oxå svårt att acceptera att jag skulle ha haft "tur"  när jag "bara" fick en partiell mola men nu har jag (tror jag) lagt det bakom och jag focuserar på andra saker, nämligen att vara så fit som möjligt den dag jag åter får tillåtelse att få barn, jag är av naturen tämligen rund så det kommer ju att underlätta både tillkomst graviditet och möjligen ankomst... men naturligtvis har jag vissa stunder då och då när jag dippar brådjupt.... i augusti får vi börja igen om allt går som det ska...

Anonym (kommer igen) : tack, jo jag har pratat med min gynläkare om hur det ligger till i vårt län...
och självklart kommer vi vänta tiden ut men man ville ju helst inte... jag kan däremot inte säga att jag tyckte graviditeten var jobbig för jag kände i stort sätt ingenting vilket var anledningen till att jag fattade misstankar och proppsade på ett ultraljud...   

Jag är nu nere på 10 i hcg värde och läkaren är minst sagt hoppful,l är det så att jag "bara" måste ner under 5 så ser det ju väldigt hoppfullt ut... jag ska på nästa kontroll nästa onsdag och jag är redan nervös...       

Tack till alla som delar med sig av sina med och motgångar, det är så värdefullt att se att man inte är så ensam som man ibland tror...   

det har gått ett tag sen jag var här och nu börjar min väntan lida mot sitt slut... om två veckor är det 6 månader sen jag skrapades och nu börjar vi fundera på om det var 6 mån efter skrapning eller 6 mån efter nollat värde, som man fick förbudet hävt??? Jag har liksom kopplat bort det helt eftersom det var det enda sättet för mej att hantera all ilska och besvikelse... ibland har det naturligtvis inte gått ändå.... speciellt inte när vi befinner oss i en ålder då alla våra kompisar plötsligt ploppar ur sej både  1a, 2a och t o m 3e ungen. Eftersom jag vet att fler här inne känner likadant så känns det skönt att kunna skriva av sej detta för det är ju nåt man inte får säga högt annars för då är man ju elak.

Giraffmamma - jag kände precis som du...när man hade försökt så länge och längtat efter barn och kämpat för att få ett i månader/åratal och så få detta i ansktet att - du FÅR inte blir gravid på minst 6 månader ev mer....
Det drar undan jordskorpan under fötterna på en... har du oxå fått förbud i 6 månader eller e det mer....

Wimlan- du ger mej stort hopp om att det en dag ska lyckas för mej med för just nu känns det inte så...
 så himla glad att höra att även såna här tragedier får ett lyckligt slut...       

fortsätter kika in här då och då, det lindrar att dela detta med andra

kram     

Haven > åh va jag värdesätter det du säger... Sätter mitt hopp till att d blir som du säger... Detta året förhoppningsvis..

K g > jag vet varken ut eller in längre, o med tanke på att vårt sjukhus har policyn att man bör vänta ett år efter skrapning oavsett vilket, vilket de verkar va endasjukhuset i sverige som säger så, så känns det som att de mkt väl skulle kunna ha andra regler för det med... Så om läkaren hade fått som han velat så skulle vi få gå lika länge... Jag bad läkaren vänlig o respektfullt att dra åt skogen om inte värdena steg igen eller han kunde ge besked om att d e fritt fram igen... D där med att han skulle ringa var enda gång jag tagit ett prov o säga att allt såg bra ut d tärde, nu behöver jag ju bara bli nervös i fall d skulle ringa från Gyn ;)... E d bestämt att du måste vänta till feb eller skulle d kunna bli tidigare????

På tisdag hävs mitt förbud, tidsmässigt... Läkaren röstar ju på ett halvår till... Samtidigt börjar jag bli lite orolig då min mens e sen med nästan en vecka... D skulle ju va så lagom snyggt om man blev gravid under förbudet, när d tog tryggt 1,5 år att tillverka det som sedemera ändå inte blev nåt. Nej, jag har inte missat nåt p-piller så jag tar d för otroligt att jag skulle blivit gravid men naturligtvis e inget omöjligt, bara höjden av otur...

grattis!!!!!!!

Idag ( preliminärt) skulle vi egentligen fått vår bebis, men det gick ju som bekant över... Har jag lov att vara bitter??? Bara idag i alla fall???

Jag knaprar slut på ppillren, som e slut 7 september sen får d gå som d går men vi har bestämt att vi inte ska ligga i som kaniner förrän närmare jul... Visst känns d hopplöst att sitta fast. Har du/ni förstående vänner som kan stötta??? Om inte annat så finns ju vi som verkligen vet här... De flesta av mina vänner stöttar men som de själva säger: d e så svårt att greppa en sån grej som utomstående... Kram

Skorpsmulan> ja visst e han mysig, ville egentligen att han skulle ha skrapat mej men han kunde inte... Så d blev den andre tjommen istället... :(

Ok, enligt mitt sjukhus så e de visst inte ensamma om att råda till ett års väntetid. Då undrar ju jag naturligtvis, e de nån mer här inne än jag vars sjukhus uppmanat till att vänta med graviditet till efter ett år efter en partiell mola??? Vill hemskt gärna veta om nån mer sitter i samma plågsamma sits...