Vilket skulle vara värst?
Svårt att rösta för det är ju två helt olika känslor.
Hade min son varit den mobbade hade man ju blivit ledsen och upprörd och samtidigt i fighting-mode. Nu ska här ändras på bullarna och försöka stötta o peppa o göra allt för att det ska bli bättre.
Men hade min son varit mobbarna hade jag nog först blivit fruktansvärt besviken och arg för det är inte så vi ser på saker o ting här i familjen. Alla har rätt till att vara sig själva och våld/trakassering är inte något som accepteras här. Då kan ni ge er sjutton på att det skulle vidtas åtgärder!
Men hade min son varit mobbarna hade jag nog först blivit fruktansvärt besviken och arg för det är inte så vi ser på saker o ting här i familjen. Alla har rätt till att vara sig själva och våld/trakassering är inte något som accepteras här. Då kan ni ge er sjutton på att det skulle vidtas åtgärder!
Det värsta som finns är nog föräldrar som har bullies till barn men som hela tiden försvarar och legitimerar deras beteende. Man måste inse att man kan faktiskt ha fel och att ens barn kan göra fel. Istället för att förneka o bortförklara; ta tag i skiten!!