Inlägg från: Hjärtat längtar |Visa alla inlägg
  • Hjärtat längtar

    Unga Adoptanter

    Ofta räknas ju sambotiden in...hur länge har ni bott sambo?


    Vi var på ett litet informationsmöte i mars. Men det var inte så mycket man inte redan visste. Vi var ganska inställda på spermiedonation då, men det har vi lagt ner helt och hållet nu. 
    Nu är vi medlemmar i BFA! Betalade in medlemsavgiften i går kväll! och ska skicka in det där pappret idag!
    Där fick man ju numrera land. Sär här numrerade vi:
    1. Sri Lanka
    2. Tjeckien
    3. Polen
    (4. Bolivia 5. Nepal)
    Om du kollade på tråden om sri lanka så verkade det ju väldigt osäkert, men nu verkar det ju komma igång igen. 
    Förra veckan när jag kollade på Sri lanka på Bfa stod det avvaktande på barnbesked nu står det 18-24 mån. 
    Kanon! Sri Lanka känns väldigt intressant nu! Jag tycker Indiska barn och barn från Sri lanka är så söta! (Alla barn är väl söta i och för sig)
    Ett barn upp till 2 år kan vi också tänka oss! Man ska nog inte haka upp sig om det där med sjukdom heller. Tjeckien och Polen verkar också intressant tycker jag!
    Vet inte riktigt om jag vill vänta till jag blir 30 innan man skicka nästa ansökan till ett land...men det beror ju så klart på när vi får vårt första barn {#lang_emotions_smile}
    Ja det ska bli jättekul att följas åt! Vi har ju många likheter!
  • Hjärtat längtar

    Ja, det hade väl inte varit så dumt med en syskonadoption (tvillingadoption)


    Men samtidigt känner jag att en adoption är en så stor grej att man kanske vill kunna ge ett barn den fulla uppmärksamheten. Men skulle det vara två lär man väl sig hantera det också...
    Ja det är verkligen en spännande resa vi har framför oss!
    Vi bor i en trea på 82 kvm, men letar hus för fullt. Men det rätta huset har inte blivit till salu än...
    Det skulle ju få plats med ett barn här, men det känns lite trångt. 
    Hur bor ni?
    Vår ekonomiska situation är faktiskt väldigt bra just nu. Jag har ett fast heltidsjobb med bra lön enligt mig sedan ett år tillbaka. Mitt drömjobb, så det är jag jätteglad för!
    Min man har tidvis varit arbetslös, men just nu har han jobb till sommaren. Jag är orolig att han ska bli arbetslös igen och att vi inte får medgivande. Men jag hoppas han kan hitta ett fast jobb till nästa höst innan dess får vi ju inte medgivande ändå.
    Men det är inte lätt att få fast jobb i dessa tider. Jag vet inte heller hur viktigt det är för medgivandet, vi klarar ju oss bra ekonomiskt ändå, även när han går på a-kassa.
    Lycka till med jobb-sökandet!!! 
  • Hjärtat längtar

    Hej! Vad roligt med bröllopsplanering!


    Det blir mycket som händer i ert liv i år då!
    Lycka till med att hitta jobb och lägenhet!
    På adoptionsfronten är väl inte så mycket nytt...vi är ju som sagt medlemmar i Bfa nu och har fått  hem lite info om de olika länderna...
    Men däremot fick vi ett brev från sjukhuset i torsdags. Om att det kanske finns en liten chans att hitta spermier genom biopsi. Vi trodde ju det var helt kört för oss, men nu kanske det alltså finns en LITEN chans. jag har inte så stora förhoppningar. Men om vi får göra biopsi, vill vi ju såklart göra det. Men först måste mannen ta några blodprover och tester. 
    Vi faktiskt hittat ett hus nu, som vi gillar jättemycket!! så vi får se hur det går med budgivningen...
    Ha det bra!
  • Hjärtat längtar
    Jennie med ie
    Tack för att du delade med dig av din resa! Ja, jag har förstått, att jag är väldigt ung i adoptionsvärlden {#lang_emotions_smile}
    Har du några tips till en blivande adoptant?
    Jag tänkte ju att vi skulle gå föräldrautb. i höst och börja utredningen till våren, tror du vi hinner få medgivande till november 2011 då?
  • Hjärtat längtar
    idoli
    Vilket land funderar ni på när det gäller AC?
    Jag kollade just på kölistorna och sydafrika ser rätt bra ut för vår del!
    Jag kollade på kölistorna också. Det var bara 25 i kö till sydafrika!

    Krav: Makar där den ena får vara max 46 år. Snittålder högst 38 år, när handlingarna anländer till Sydafrika, vid ansökan om barn upp till 1 år. Äldre makar får ansöka om äldre barn. Minst 5 års sammanboende varav 1 års äktenskap. Personlig kristen tro.


    Väntetid i Sverige: Knappt 2 år.


    Väntetid i landet: Cirka 6-18 månader.


  • Hjärtat längtar
    Jennie med ie skrev 2010-04-27 10:51:24 följande:
    När vi skickade vår ansökan sommaren 2002 fanns ingen åldersgräns på 30 år från BFAs Indien-kontakt. Däremot gick en del andra länder bort p g a min ålder, Korea t ex. Hur det ser ut nu vet jag inte men de har i alla fall haft ganska generösa åldersregler _uppåt_ så att säga, har bekanta som adopterade barn nummer 4 därifrån för inte så länge sedan och där var pappan nog minst 45 i alla fall. GreenGal. Det var som sagt några år sedan vi adopterade och en hel del har nog hänt sedan dess. Vår utredning gick i alla fall på ca 5 månader från första mötet tills medgivandet kom, men jag vet att en del som vi träffade på i samband med vår adoption hade utredare som menade att utredningen skulle vara graviditetslång, d v s 9 månader, för att allt inte skulle gå för fort. Men de verkar ju missa att utredningen ofta bara är den lilla biten tidsmässigt, själva adoptionsprocessen som helhet är ofta betydligt längre.
    Ja det var ett konsigt sett att se på det, en graviditetslång utredning! 
    Ska ni adoptera fler barn? 
  • Hjärtat längtar

    idoli:


    Nästa sommar har vi vart gifta i fem år (därmed sammanboende), och vi får ju inte medgivande innan dess ändå. Så landet verkar passa bra för oss i och med de krav, de har på oss. 
    Hoppas det kommer igång med Sri Lanka nu framöver!!
    ägget: 
    Ja, du har förstått rätt. Man måste vara 25 år och gift för att adoptera. Men man kan ju ställa sig i kö, redan nu oavsett om man inte uppfyller kraven, så spiller man ingen tid. 
    Ja, det kostar 2975 att ställa sig i kö hos AC. (årsavgift) Då får du ett könummer.
    BFA kostar typ 2275. 
    Fler adoptionsorganisationer hittar du på mia.eu
    Jag rekommenderar absolut att ställa sig i kö redan nu. Även om det inte blir adoption  sen, så går ju pengarna till ett bra ändåmål. 
    Lycka till med nästa IVF!
  • Hjärtat längtar

    VÄLKOMMEN Lilioukalani!!



    Vad roligt att du skrev här! Vi verkar ha mycket gemensamt. Jag fyller 24 i år, så vi är nästan lika gamla. Vi har fått samma besked som ni = inga spermier!
     Vill gärna följa din resa till ert barn!

    Jag kan berätta lite om vår resa!
    Juli 2006 - Vi gifte oss!
    Jan - 2007 - Jag opererar bort en äggledare som vridit sig 5 varv. 
    Mars 2008 - slängde vi p-pillrena
    Dec 2009 - fick vi äntligen börja vår utredning
    Jan 2010 - Vi fick det HEMSKA BESKEDET - INGA SPERMIER FUNNA!
    Tårar, tårar och åter tårar....
    Mannen tog ett blodprov. Som visade att han hade för högt FSH-värde (12)
    Det innebär att man inte kan stimulera med hormon-tabletter. Han hade också för små testiklar. 
    Vår Läkare tyckte inte det var lönt att göra biopsi, eftersom det var så liten chans att hitta spermier. Och det skulle göra mer skada än nytta...

    Men han skulle ändå kolla med RMC i Linköping och höra vad de tyckte.
    Vi ställde in oss på att det inte skulle bli någon biopsi. 
    Vi tänkte, antingen får Gud göra ett mirakel eller kommer vi adoptera. 
    Vi funderade på donation också. Men sen kändes det inte rätt. 
    Som först förra veckan, hörde läkaren av sig om att vi kanske skulle få göra biopsi iaf!!!
    Men det ska tas lite fler prover först, testosteron m.m. Imorgon, ska jag och mannen dit. 

    Jaja, vi har ju inte några större förhoppningar, men roligt att vi iaf får chansen!
    Ett problem är ju också att vi är under 25. Läkaren skulle kolla med RMC, om de kunde göra ett undantag. 
    Jag vill ju inte att drar ut alltför mycket på tiden. Eftersom jag vill komma igång med adoptionsprocessen. Det är ju en lång process redan som det är...och under adoptionsutredningen vill de ju inte att man håller på med ivf samtidigt, så jag vill gärna veta så fort som möjligt om vi har nån chans att bli biologiska föräldrar!
    Feb - 2010 Ställer oss i kö hos AC
    April - 2010 Ställer oss i kö hos BFA

    Vad är det för fel på dig som gör att ni inte kan göra donation då?(Om jag får fråga)
    Med mig är det ju bara att jag bara har en äggledare, men det är ju egentligen inget hinder. 
    Ställ er i adoptionskö så fort som möjligt! 

  • Hjärtat längtar

    Ja, våra historier var väldigt lika!!


    Förutom att vi valt olika vägar...men det låter som ni har en bra plan!!
    Jag tycker det är jättebra att ni också ställer er i adoptionskö. Man behöver ju som sagt inte göra utredning och sånt förrän man har bestämt sig för att man vill adoptera.
    Jag har också ätit pergotime. Jag åt 4 kurer innan vi fick beskedet att mannen inte hade några spermier. Så onödigt, jag som mådde så dåligt av det. Varför kan de inte kolla mannen först. Det borde ju vara det enklaste. Men det är precis som att så fort det är nåt fel, förmodar alla att det är kvinnan det är "fel" på. 
    P-piller mådde jag också jättedåligt av fick prova olika...tänk, det gjorde man också i onödan några år. Japp, nu är det ju som det är. Det går ju inte veta hur livet ska te sig. Man får försöka göra det bästa av situationen, trots att man inte har samma förutsättningar som de flesta andra. 
    Vi var också inne på att göra spermiedonation i Danmark, just därför vi är för unga för att få göra donation i Sverige, och så slipper man ju gärna köerna.
    Jag tror nog att du får göra några inseminationsförsök först om du vill med ägglossningsstimulering, och så kan de hålla koll på när du får ägglossning. 
    Det är ju lite enklare än IVF så klart!
    Igår tog mannen blodprov. Kromoson-test, LH och testosteron. Det tar ungefär en månad innan vi får provsvar, men vi har ju inte alltför höga förhoppningar. 
    Har ni gjort biopsi? Eller hur vet ni att det absolut inte finns några spermier?
    Lycka till med Donatorinseminationen!  
    Tips på andra forum, med männsikor med samma problem som vi:
  • Hjärtat längtar

    Ja, vi har vart gifta ett tag... många tyckte vi var väldigt konstiga som gifte oss så tidigt, men vet man så vet man. 


    Nu när vi varit gifta så länge, känns det som det är så mycket förväntningar från omgivningen, de tycker nog att vi borde skaffa barn snart...{#lang_emotions_foot_in_mouth}
    Ja precis, det är ju bra att vi fått beskedet så unga trots allt. 
    Vi har berättat för våra familjer och de närmsta vännerna. Det känns skönt att de vet faktiskt. Men det är sant, det är klart att de inte kan förstå hur det känns. 
    Det blir därför lätt att man känner sig så väldigt ensam. Men det är skönt att det finns familjeliv och bloggar. 
    Jag tycker min man har tagit det väldigt bra faktiskt. Men sen är han sån som inte pratar så mycket, så det kan vara svårt att veta hur han egentligen känner. 
    Men han tänker ju inte alls på det så ofta som jag. Det är ju det enda som rör sig i mitt huvud, varenda lediga stund, tänker mycket på adoption. 
    Men det som hjälper oss mycket är att vi har Gud. Maken tror att Gud ska göra ett mirakel. Och jag tror absolut att Gud kan göra det. Men jag vet inte om vill det, han kanske vill att vi ska adoptera? Det är så svårt att veta. Men allt vilar i Guds hand. Vad som än händer, känns det som det är hans vilja som få ske med oss nu, och det känns tryggt. 
    Hur har din man tagit det?
    Kram
Svar på tråden Unga Adoptanter