Antabus, hur funkar det?

Att man kan hålla sig undan alkohol i långa perioder är inget tecken på att man inte har alkoholproblem eller är alkoholist. Jag gjorde så under många år, hävdade att jag kunde ju avstå. Men problemen fanns där lik förbannat.

Jag har tagit antabus i två perioder, båda gångerna har jag tagit det själv, hemma. Men jag stod givetvis under läkarkontroll, genom en beroendemottagning.

Andra gången fick jag leverförändringar och var tvungen att sluta, men har hållit mig nykter sedan dess för egen maskin, det är nu fem år sedan jag drack för sista (hoppas jag) gången.

Tack! Livet är så mycket bättre nu!

Som jag skrev tidigare så kan man visst få ta det hemma! Det gäller bara att man kan argumentera för varför man ska få göra det!

Sen är ju antabus inget "undermedel", det ska bara användas under en kortare period under den mest akuta fasen. Man kan ju må rätt dåligt när man inser vad man håller på med och då är det lätt att falla tillbaka.

Ursäkta mig, men om du inte kan tänka dig att åka utomlands eller fira midsommar nykter, så har du nog problem.

Ta inte det här på fel sätt nu, men på mig låter det som att du väljer alkoholen före sambon...

It takes one to know one, you know...

Vad är så hemskt med att ta antabus?
Jag är inget större fan av antabus, när jag har tagit det har jag gjort det för att mina anhöriga krävt det och jag har "bjussat" på det.

Ditt psykiska mående försämras inte av att du tar antabus, men man kan må dåligt i processen om/när man inser att man aldrig mer kan dricka. Det är ett sorgearbete.

Jag vet ju inte hur ditt missbruk ser ut, men det verkar som om missbruket och ditt psykiska mående går hand i hand och det är det vanligaste - att det är svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget. Därför är det konstgt att psykvården och missbruksvården inte samarbetar. Som det är nu är det vattentäta skott emellan.

För mig tog det flera år innan jag kunde acceptera att alkoholen var en bidragande orsak till att jag mådde som jag mådde.

Jag ville också vara "normal"...

Men vet du, det går så himla bra att vara "normal" utan alkohol!

Exakt! Och det kan vara riktigt jobbigt... Men så värt det!

Om du inte vill kommer det inte att fungera. Det spelar ingen roll vilken behandligsmetod man går igenom - vill man inte funkar det inte, vill man så funkar det!
Därför finns det ingen behandlingsmetod som vetenskapligt bevisat fungerar, alla misslyckas till ca 50%, och det beror på patienternas egna vilja, eller brist på vilja.

Och antabus är inte ens en behandlingsform
Det är bara ett sätt att hålla sig nykter om man inte litar på sig själv och sin egen vilja.

Man brukar säga det, att om omgivningen tycker att det är ett problem, så är det ett problem.

Varför skulle du inte kunna äta på restaurang? Tror nog att det finns både mineralvatten och läsk utomlands också. Är du allvarlig?

Om du menar att du är rädd för att det ska vara alkohol i maten så är det så, att i en sås eller gryta, t.ex, så kokar alkoholen bort vid tillagningen. Skulle tro att risken att du ska få i dig den mängd som krävs för att må dåligt, genom maten, är obefintlig.

Snacka om att göra det omöjligt för sig själv...

De flesta maträtter är det noll alkohol i. Vinäger som du tog upp tidigare är det ingen alkohol i. Tillagar man maten med alkohol är den borta innan du får den på bordet.

Visste du att det är alkohol i mjölk?

Vad vill du ha för svar? Att du inte har några problem och absolut inte behöver antabus? Det är ju bara du som kan veta och ta det beslutet.

Precis så har jag tänkt under många år...planerat för när jag kan dricka....

Du ville ha info om Campral och Revia, så här svårt var det att ta reda på:
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19960913000017&DocTypeID=5

Revia skrivs tydligen inte ut i Sverige längre.

Jag tycker INTE att du ska börja med nån missbruksbehandling öht innan du är motiverad! Behandling är till för dem som vill ha hjälp och det vill inte du ännu. Man måste nå sin botten för att vända sitt liv och det har du inte gjort ännu. Du kanske måste förlora din partner, dina vänner, jobb och hem innan du är redo att ta tag i saker eller också är det så att du faktiskt inte har några problem och då kan du ju bara köra ditt race!
Lycka till, hur du än väljer att göra!

Jag har ingen erfarenhet av Campral, har aldrig ens övervägt att ta det eftersom jag aldrig haft något alkoholsug.

Det är det här jag menar med att det är vattentäta skott mellan psyk- och missbruksvården. Om du redan har kontakt med psykvården, varför skulle du inte kunna få antabus från dem?
Jag var inlagd på psyket för depression och fick i samband med det antabus utskrivet, men jag tror inte att det är så det går till i vanliga fall.

Haha! Kom nu på att jag var på St Eriks missbruksakut en gång också och fick antabus utskrivet... Efter att de undrade vad jag hade där att göra.... De är inte så vana vid att helt nyktra, välklädda och till synes "normala" kvinnor kliver in där en måndagförmiddag... Dit brukar man komma med ambulans. Det var början på min nu fem år långa nykterhet.

Att springa runt till olika mottagningar och berätta sitt livs historia kan vara knäckande för den starkaste...

Men som sagt: försök på "din" psykiatriska mottagning! Om man kan ge en någorlunda bra motivering till varför man bör få ta antabus hemma så tror jag att det går bra. Jag har i alla fall skött det själv.