• Anonym

    lånat ut pengar och får inte tillbaka dem

    Känner att jag behöver skriva av mig och få perspektiv på saker och ting.

    Min pappa har alltid varit slarvig med pengar och redan sedan vi varit små har han lånat pengar av mig. Jag har alltid lånat ut men sällan fått tillbaka. När jag försökt ta upp det med honom så pratar han bara bort det, säger att jag ska få dem eller kommer med något i stil med "ja jag vet att jag är en dålig pappa, jag är världelös" Detta har gjort att jag fått dåligt samvete och slutat prata om det. Efter varje gång han lånat pengar (och jag inte fått tillbaka) har jag lovat mig själv att aldrig mer låna ut till honom. Sen kommer dagen då han ringer och ber att få låna pengar. Bara några dagar så hyran kan betalas. sen ska han få pengar och jag ska få tillbaka allt.  Jag ger honom pengar eftersom jag känner att det annars blir mitt fel om de blir vräkta, får betalningsanmärkningar, inte kan åka på sin semester eller vad det nu kan vara och han lovade ju att jag skulle få tillbaka dem snart. Jag gå i fällan igen och givetvis får jag inga pengar.
    Jag är arg, ledsen och besviken på min pappa. Jag vill egentligen bara skrika det rakt ut men det går inte.  Mamma och pappa lever ihop och mamma har ingen aning om att pappa har skulder på över 20 000 till mig. Om mamma får reda på detta vet jag att det kommer ta hus i helvet där hemma och jag vil inte belasta mamma med de problemen jag har med pappa. Det jobbiga är att pappa lever som om han inte har några skulder. För några veckor sedan var de på skidsemester. Jag var så arg när de åkte och kände att det var mina pengar de roade sig med. Samtidigt sa jag inget för det är inte mina småsystrars fel att pappa är så jävla dum ibland .Idag fick ajg veta att han även lånat 5000 av en av mina andra syskon.

    Jag vet itne vad jag ska göra, jag mår dåligt över det här nästan dagligen. jag peppar och bestämmer att nu ska jag ta tag i detta och prata mede papap men det rinner alltid ut i sanden. Min pappa har ett ganska dåligt psyke och är "glad" i spriten. Detta bidrar också till att jag drar mig för att ta upp det då jag är rädd att ahn super ner sig eller näogot ännu värre. Då skulle det kännas som at tdet var mitt fel.

    Vad skulle ni gjort, finns det någon i någon liknande situation?

  • Svar på tråden lånat ut pengar och får inte tillbaka dem
  • annkar78

    Sluta låna ut pengar till honom!! Jätte vanlig problematik där fld är "glad i spriten". Typisk reaktion är också det dåliga samvetet du får. Sätt ner foten en gång för alla och få inte dåligt samvete för att du gör det. Den som skall ha dåligt samvete är din pappa som utnyttjar dig och inte tar ansvar för sin egen situation. Lycka till!

  • NadiaMi

    Din mamma VET redan att din pappa mår dåligt.
    Hon är säkerligen också medveten om att han har svårt att hålla i pengarna.

    Tror du inte att hon skulle kunna styra upp det och hindra en del av de större utgifterna om hon bara fick en möjlighet att göra det? Och inte bara det, om han t.o.m lånar pengar av sina barn, vart har han då mer lånat pengar för att kunna leva som han har lust?

    Prata först ihop dig med dina syskon.
    Kalla sedan ihop ett familjemöte där ni alla samlas och säger att ni från och med nu inte kommer att låna er pappa ett rött öre igen för att ni har era egna familjer och era egna åtaganden att ta hand om.
    De pengar han har lånat hittills kan ni väl skriva av "som tack för att han tagit hand om er som barn" så blir det iallafall en ekonomisk börda mindre för er mamma att ta hand om.

    Förresten, har han alltid varit glad på spriten?
    Om du har växt upp med det så har du ju fått vara mer omhändertagare än omhändertagen och han har blivit "barnet" i relationen. Inte konstigt då att han slarvar och du (och dina syskon) har fått ta rollen som 'den vuxna ansvarstagande'.

  • Bebislängtan82

    Kan dom inte betala hyran så ska dom inte åka på någon semester heller. Hyran är det viktigaste och ska prioteras framför allt


    Är 2010 vårt år
  • Anonym (sluta skydda)

    Du hjälper inte din pappa genom att låna ut pengar. Du hjälper honom att fortsätta vara slarvig. Genom att inte berätta för din mamma så ger du inte henne någon chans att ta ansvar för sin familjs ekonomi och ju längre du lånar ut pengar desto värre kommer hon att känna sig. Och du kommer få ge bort pengar så länge din far lever om du inte sätter stop (eller går bankrutt själv, hur bra kommer din mamma må av det?). Din mamma får inte heller någon chans att skydda dina syskon från att behöva låna ut pengar till din far så länge ingen hjälper dem att stå upp mot honom. Ska syskonen en efter en börja må dåligt som du gör för att din pappa går och ger dem dåligt samvete.

    Berätta för din mamma. Om de nu hamnar i en superkris där du känner att du måste hjälpa till, se då till att din mamma vet om det (kanske hela familjen) och SKRIV papper på det. Se sen till att inte ge något mer förrän du fått tillbaka alla dina pengar.

    Du mår inte bättre av att låna ut pengar! Och din pappa får inte chansen att lära sig ta hand om sin ekonomi eftersom ni hjälper honom att slippa ta ansvar.

  • Anonym

    Du har ett medberoende till din pappa, tar på dig ansvar för saker i hans liv som du faktiskt inte är skyldig till. Det är saker som att han skulle supa ner sig, bli vräkt osv.

    Dags att hjälpa honom på riktigt, och det är att sätta ner foten och säga att från och med nu så är det mina regler som gäller- inget mer lån härifrån. Du skall inte "hjälpa" honom att hemlighålla skulder från din mamma - det är inte ditt ansvar.

    Tänk på att det är dina känsor som får dig att agera så här, inte förnuftet. Även om du sätter en gräns mot din pappa så kommer han alltid att vara din pappa och älska dig.

  • Lönnsirap

    I bland är gränsen hårfin mellan att hjälpa och att skjälpa.
    Genom att gå i hans "fälla" och ge bort pengar hjäpler du honom med att stoppa huvudet i sanden.

    Det är inte barns ansvar att se till att deras föräldrar inte blir vräkta. Kanske kan han ansöka om förmedling hos soc, så kan de hjälpa honom att betala hyran i tid... Är han dessutom mentalt svag kanske han behöver mer profesionell hjälp med det.

    Tack och lov har jag inga personliga erfarenheter från de problemen du berättar om, men jag tycker också det stämmer in på det man brukar benämna som medberoende. Om du känner att du vill ha ytterligare stöd i hur du kan hantera din pappa kan det vara en idé att ta kontakt med al-anon eller ACOA som har stödgrupper för barn till alkholister.

    www.al-anon.se/
    www.acoa-sverige.org/

Svar på tråden lånat ut pengar och får inte tillbaka dem