Mina förvärkar har börjat ändra karaktär för när jag får dem så gör de ondare än tidigare. Det värker nere i magen och bak i ryggen, ibland strålar det ända ner i låren. Dessutom har mina sammandragningar också börjat bli mer smärtsamma, tidigare har de inte gjort ont alls. Men det är sju veckor kvar till bf och det förvånar mig inte om jag går över tiden. Jag ska ändå prata med min bm på torsdag och får kanske be henne kolla livmoder tappen för säkerhets skull.
Det finns ju alkoholfri glögg, säljs ju i vanliga butiker. Åh, jag längtar efter både glögg och julmust. Pepparkakor smakar inte lika gott utan. Men jag längtar iofs efter allt som har med julen att göra. Men det första jag ska njuta av efter förlossningen är en kall RedBull för det är något som jag har saknat VÄLDIGT mycket.
Usch, jag får ångest när jag läser om hur andra planerar BB-väska och bebiskläder. Jag tänker inte alls på det än, jag har sju veckor kvar. Jag tar saker som det kommer. Vill inte ens tänka på förlossningsdagen. Av någon anledning blir jag bara deprimerad.
Ska till barnmorskan om två timmar :) Hoppas att jag inte har gått upp allt för mycket i vikt, usch vill inte ställa mig på vågen. Det ska bli skönt att äntligen få prata med min bm om de förvärkar jag har haft till och från två dagar i rad. Jag har haft jobbigt ont alltså. Får se vad hon säger.
Då har jag varit hos min bm, i vecka 33+3. Total viktuppgång än så länge är 6 kilo. Bebisens hjärtljud slog under 130 slag/minut. Sf-mått 33 cm. Bm kände även hur bebisen låg och den har huvudet neråt och förhoppningsvis förblir det så. Jag stör mig på att hon sa att "han" ligger i mitten av livmodern. Men ingen av oss vet ju vad det är för kön så det hade varit bättre om hon sa "den".
Haha.. jag och min kärlek kom i kontakt med varandra via nätet av en ren slump. Nu har vi varit tillsammans i åtta år och tre månader. Är förlovade sedan våren år 2003 och har en dotter som är 2 år och 2 månader, plus en till bebis på väg. Vi har pratat om att gifta oss försommaren 2011 men hade varit kul att vänta tills vi har varit tillsammans i 10 år. Fast jag tror inte att jag kan vänta så länge.
När kan man börja försöka sätta igång en förlossning egentligen? Eller ja, jag förstår ju att man kan börja nästan när som helst. Inte för tidigt såklart., det är väl inte jättebra för bebisen. Den säger ju till när den är redo att komma ut. Jag har sex veckor kvar men tänkte kanske börja två veckor innan bf. För jag är så trött på dessa förvärkar och sammandragningar, är trött på att vara gravid. Bara för att man försöker starta en förlossning så betyder det ju inte att det kommer fungera. Jag vill bara förbereda livmodern lite tidigare för att förhoppningsvis slippa gå över tiden denna gången också. Som barnmorskan sa så är min livmoder väldigt känslig då jag får förvärkar och sammandragningar dagligen och utan anledning.
Usch, vilken jobbig natt det har varit. Varje gång jag har vaknat har jag haft skitont i magen och ryggen. Bebisen har varit väldigt aktiv då och varje gång den har rört sig så har jag känt ett enormt tryck bak i ryggen, nere i svanken. Jag började få ont i magen igår kväll ungefär, ingen molande värk utan bara ont och ett tryck i magen och ryggen. Jag har knipit ihop och nästan pressat, jag har velat få ut något liksom. Men så tänkte jag att det kanske berodde på att jag inte hade varit på toaletten på hela dagen. Men det är väldigt svårt att veta om smärtan beror på tarmarna eller något annat. Jag har känt ett behov av att gå på toaletten men jag har inte ens varit gasig i magen. Så nu på morgonen kunde jag äntligen gå på toaletten, ordentligt :) Men det onda har inte släppt ännu. Vad kan det bero på?