Karttikeya skrev 2010-07-26 22:46:15 följande:
Jag satsar på max +10 kg. Får se om jag klarar det :P
Usch, jag skulle nog inte klara av något av det just nu.. Inget annat som är sådär kanonbra mot förstoppning? xD
MajMamman08 skrev 2010-07-26 18:13:10 följande:
Ja men det kommer då snart

Kan ju bero på vart du har moderkakan med

Du e jätte fin!
Jag hoppas det.. Vill att min karl ska få känna så gärna! Lär väl se vart moderkakan befinner sig på fredag, RUL!
Njae, inte så fin.. Jag ser ut som en randig valross :D Men det gör inget.
Hehe. Jag väger 73 nu och vill väga max 80. Men vi får se hur det går med det här med ;)
Dricka mycket vatten o äta mycket fibrer..;)
Stoce skrev 2010-07-26 21:40:34 följande:
Måste få avreagera mig lite. Har varit glad hela dagen, är på dag 20+6 idag, alltså prick 50% av graviditeten enligt FL, går in i vecka 21 imorgon.
Åkte hem till sambons bror med familj. De har vetat om att vi försökt få barn ganska länge innan det tog sig(1 år), och att vi haft ett missfall innan det... Broderns sambo har hela tiden upplyst mig om att jag "'är dum" och inte ska planera för mycket, inte köpa några saker förrän barnet är fött, för det är ingen garanti att vi får ett levande barn. Mycket kan hända, och bla bla bla..... Har varit ledsen över det här flera gånger redan, men idag var droppen.
Jag och sambons bror satt och pratade om hur det kändes att börja jobba nu igen efter semestern, och jag sa att det var helt okej. Att jag ska försöka jobba november ut i alla fall. "Usch, att du vågar planera så långt. Man vet aldrig hur det går...." Tidigare på dagen var jag på en loppis (som hans sambo rekommenderade mig!! att gå på för att det fanns mycket barnsaker, hon svänger fram och tillbaka, nu var det tydligen okej då hennes kompis hade loppisen). Deras äldre dotter (7 år) åkte med mig därifrån och vi åkte till dem. Då sa hon "Varför köper du så mycket saker till bebisen innan den ens har kommit?". De pratar tydligen om oss hemma också... och hur dumma vi är som tror att vi kommer få ett levande barn.... så till och med deras barn har snappat upp det.
Har varit deppig hela kvällen, tills det brakade då jag pratade med en kompis om det. Jag ska inte hälsa på dem mer. Det är inte värt det. Vad har de för rätt att säga såna saker till mig? Fy... tårarna bara rinner...
Har ni sagt ifrån? Jag hade blivit så förbannad. Sist jag var gravid fick min pappas fruga sig en omgång. Hon la sig i något jag tyckte var olämpligt och då sa jag ifrån på skarpen.
Tråkigt att dem inte kan glädjas med er. Undvik dem och var glad. Ni bär på ert mirakel och det är väl klart som tusan att man får lov att vara lycklig då!