Inlägg från: delifi2 |Visa alla inlägg
  • delifi2

    December Bebis 2010 :)

    är i vecka 24 nu har jag för mig, bm sa det till mig igår men jag har redan glömt :)

    Är hungrig hela tiden känns det som, jättejobbigt tycker jag :

    Fick reda på min bm igår att min mage kunde vara så stor som den är nu pga magmusklerna, antagligen har magmuskelaturen inte riktigt dragit ihop sig sen förra gången så drf kunde det bero på att jag har sån stor mage.
    JObbigt är det iaf när man är van vid att ha liten mage.

    Ligger på samma vikt som när nu som när jag skriv in mig med WIlliam

  • delifi2

    det värsta med att vara hungrig hela tiden är nog att jag alltid föräter mig när vi äter å efter får jag ont i magen.

    Nog värre nu eftersom mannen bakar kanelbullar till dopet på söndag så går jag å äter dom ist för nån mat eller så. KOmmer ha mycket att jobba bort när skruttungen har kommit.

    Ringde fk idag IGEN!!!! blir galen på dom snart men idag fick jag iaf prata med en vettig handläggare som hjälpte mig jättemycket så nu känner jag mig lugnare.

    Jag är ju föräldraledig till sista Juli men sen blev jag sjukskriven den 21 Juli, sen var det tänkt att jag skulle böjra jobba den 1 Augusti igen. Så först jag fick hem en lapp som tog 10 dagar att komma till mig om vrf jag inte kunde ta hand om sonen mellan 21 Juli-31 Juli. Efter det så skulle jag fyllt i en ny lapp om vrf jag inte kan jobba from den 1 Augusti och när jag har efterlyst den lappen 2 ggr hos fk så har de bara sagt "vi hör av oss om det skulle vara något vi saknar" jag VISSTE att jag skulle ha en sån lapp men de verkade inte fatta vad jag prata om, men idag fick jag iaf prata med en handläggare som sa att jag visst skulle ha en sån lapp så jag får en sån lapp nästa vecka. Krångligt värre ibland tycker jag

  • delifi2
    NhjärtaD skrev 2010-08-20 13:37:02 följande:
    Någon som förresten har tips på snabbt & gott fredags mys?
    vi brukar göra tacochips i ugn, ha mild sås på dom och riven ost och kör in i ugnen, så himla gott men tyvärr inget bra om man har halsbränna, förbannar mig varje gång jag gör det eftersom jga vet att jag får halsbränna av det
  • delifi2
    Momalicious skrev 2010-08-20 21:51:52 följande:
    Ja, bara jag som är sjukt nojig haha
    Nu har det kommit en till! En långhårig liten grå, och de är såååååå söta!
    Men nu är det stopp, inga nya på nästan två timmar och det känns tomt i magen och mamma katt verkar lugn och fin. Nu är dock jag helt utmattad och vill bara sova, puh vad jobbigt!  
    vad mysigt md kattungar, vi märkte inte när vår katt satte igång så när jag skulle gå med äldsta dottern till dagis och skulle ta fram kläder så tog jag fram en kattunge ist, lite snopet så ungarna fick vara hemma från dagis den dagen.
    Du frå lägga upp kort på dom sen :)
  • delifi2
    Stefanie skrev 2010-08-21 17:02:10 följande:
    Jag måste höra med er.

    VI var ju hos Barnmorskan igår och då var det dags att planera in föräldrautbildningen. Tre träffar från slutet av oktober till början av december.

    Barnmorskan påpekade att det är bra om vi kan gå båda två och att sambon borde göra vad han kan för att få ledigt från plugget de förmiddagarna. Men när vi gick ifrån bm för att äta en lunch på stan (som vi gjort till tradition i samband med bm- och läkarbesök) så kommer det fram att han verkligen inte vill gå.

    Han säger inte riktigt varför, men det är tydligt att det handlar om att han är rädd. Han är jätterädd för förlossningen. Först trodde jag att det handlade om blod och kladd vilket jag vet att han tycker är obehagligt, men när jag säger att han inte behöver titta på något annat än mitt ansikte och att det känns viktigt för mig att han är med och förstår vad det är som händer och kan stötta mig när jag är mitt inne i kaoset så kläcker han ur sig något om att "jag borde väl kunna andas själv" och försöker skratta bort det. Han säger det inte för att vara elak och jag vet att han kommer att vara där för mig när det väl är dags, han är bara livrädd.
    Jag tror att hans rädsla kommer mycket ifrån alla tv-program jag kollat på förut, med mammor som ligger och skriker, pappor som står på sidan och barn som kommer ut och är alldeles slemmiga ur alldeles för små hål.

    Jag vill verkligen att vi går på föräldrautbildningen tillsammans för jag tror att han behöver den förberedelsen. Inte är det omöjligt att jag kommer att lyckas övertala honom, men det är jobbigt nu när jag förstår hur obehagligt han tycker att det är.

    Jag vill ju inte att han ska vara rädd, men vet inte riktigt hur jag ska hjälpa honom.
    Jag tänker att jag skulle vilja kolla med hans kompis som blivit pappa två gånger vad han säger om föräldrautbildningen, om han har bra saker att säga kanske han kan hjälpa mig att få sambon på rätt spår. Sedan har jag sett att det finns kurser att gå via nätet, som kostar pengar, men då kan man göra det hemma och det kanske är mindre läskigt. Kanske ska kolla på det om övertalningskampanjen går segt här hemma...

    Hur reagerar andra pappor? Känner ni igen er? Hur skulle ni hantera situationen..?
     
    Hos oss har det inte varit snack om nåt annat än att han ska vara med, det är en självklarhet för honom som blivande pappa att vara med.

    Det du kan göra tycker jag är att skaffa en aurora, hon pratar med er innan fl och är med er när det är dax för fl.
    Låt han se en bra förlossningsfilm ist, för alla program är väl det mest de "hemska" de har klippt ihop. Vet inte rikgit vad ni sett för nåt, men fråga bm om de har nån bra film och kolla på den själv först coh bedöm om det kan vara nåt för din man eller inte.

    Försösk inte tvinga honom det tror jag kan ge tvärtom utan mer på ett "mjukt" sätt, att du vill att han ska vara där för dig och att det inte är så hemskt som på tv. Alla förslossningar är olika, även om din förlossning går bra så måste du nog förbereda honom på att det kan sluta med urakut snitt och att personalen först och främst ser till dgi och babyn och inte till honom.

    Vi hade jättetur när vi trodde att jag skulle snittas akut och det var att en personal stannde kvar hos man och förklarade allt, även om han var med under hela tiden och han fröstod vrf så var det bra att nån stannde kvar. 

    Gå och  hälsa på förlossningen innan så han får se hur det är. Men allra bäst tror jag att det skulle vara med en aurora eller nån anan ni känner bra förtroende med 
  • delifi2
    Luna02 skrev 2010-08-23 16:29:23 följande:
    Fick en ny barnvagn idag

    www.edberg-co.se/img/icandy/iCandy%20Brochure...

    Tack mamma
    jag älskar iCandy vagnarna, dom verkar så himla bra, skulle oxå vilj aha en sån fast syskonvagn, men vi har bestämt oss för att strunta i en syskonvagn och känner vi behovet av en syskonvagn så kommer vi köpa en, men med tanke på det liv vi lever så känns det inte som en ndvändighet just nu

    Hade dop för William igår ochd et får mina fogar betala för idag fy fasen vad ont jag hade i morse när jag vaknade, längtar tills på torsdag då jag ska på akupuntur igen
  • delifi2
    SaraKlippan skrev 2010-08-23 18:54:08 följande:
    Hej Allihopa! 

    GUD vad ni skriver! Hinner inte med!

    Har inte varit så aktiv på sista tiden... inte kännt för att göra något alls! Känner mig lite smått deprimerad :(

    Ni skriver om hur bebis sprarkar o rör sig hela tiden... jag är i vecka 26 idag! Tycker nästan att de känns mindre nu än va de gjorde i början! Min sambo har inte fått känna riktigt än och jag börjar bli orolig! :(

    Kan det vara något fel? Varför känner inte ja så mycket som ni andra? Jag är ju en av de här som gått längst i graviditeten också!

    Känns jätte jobbigt :( Mitt deppiga humör blir ju inte direkt bättre :(

    Kram på er alla o hoppas att ni har de bättre än jag! 
    Känner du något varje dag så behöver du inte vara orolig, vissa bebisar har större rum att röra sig i å vissa mindre.
    Ju längre tiden går desto mer trångt blir det, men du ska känna barnet 1 gång om dagen iaf.
    Drick kallt vatten tex å se om barnet reagerar.

    Man känner sig deppig och vad jag har hört så är det mest det undermedvetna som spökar såvida man inte vet vad som kan orsaka det.
    Hela kroppen förändras i sitt utseende, man kan bli mer känslosam, man kan ha mer ont, man svullnar up osv osv dvs vanliga gravåkommor, lägger man ihop allt det där så kan man känna sig deppig utan att riktig förstå vrf.

    Stor kram och hoppas du mår bättre snart
  • delifi2
    TvåBlir3 skrev 2010-08-24 00:28:50 följande:
    Har fått en barnvagn av min kusin som hennes barn har växt ur, det är både en ligg och sittvagn. Nu fattas bara liggdelen som jag inte har fått ännu, hon tror att den var sönder :( Får se om hon hittar den  annars undrar jag om någon får man väl dra och köpa en ny. Vet någon vart man kan köpa vissa tillbehör/delar till en barnvagn samt på ett ungefär vad priset kan ligga på? Det skiljer nog sig en del beroende på märke och modell skulle jag tro och har ju inte vagnen här just nu så det kan jag inte kolla. *klurigt* Obestämd
    annars kan du ju kanske bara köpa en lift och ha i sittvagnsdelen om det går. Annars är det barnvagnsaffärer och på blocket som gäller
  • delifi2
    ondar skrev 2010-08-24 11:39:03 följande:
    Suck, va trött jag blir på folk.

    Förlorade nyss en av mina äldsta vänner, vi har vart kompisar i 22år, sen ja va fyra år å hon va två.
    När ja va på semester sist så hängde ja med henne o en av hennes vänner (som ja med känner) en kväll. De två har liiite mer pengar än mig, inte för att de har jobbat sig till dem, utan för att de är födda till dem och har en viss syn på utseende och pengar som inte vi delar. Det brukar inte vara något problem, har aldrig vart det så tydligt förut iaf. Jag brukar bara skaka av mig eventuella kommentarer om min fattighet.

    Dessa två som har noll erfarenhet av barn, vet noll om barn osv satt iaf o talade om för mig att en bebis MÅSTE ha en stil ifrån att den föds (det har alla), att Acnes nya kollektion med barnkläder är SÅÅÅÅ söt och ett måste i garderoben. Att den enas släkting hade köpt en overall för 2500 till sin nyfödde och att det ju inte gjorde något att den växte ur den efter några veckor för då fick hon ju 2000kr för den när hon sålde den begagnat.
    Det var massa prat om det här och jag kände mig oerhört obekväm.

    Några dagar senare berättade jag om detta i min blogg, skrev att jag inte anser att barn blir lyckliga av att ha dyra kläder på sig som spädbarn utan snarare tvärtom, att jag mer tror på en insida o en framtid än utsidan men att det är tur att alla kan vara olika:).

    Efter detta pratar de inte med mig längre. Min äldsta vän kallade mig ett visst könsord på facebook, detta var en månad sen. Jag skrev ingenting där för att håna dem eller annat, jag berättade bara om det för att jag blev ställd över olika man kan vara men fortfarande vara vänner. Nu var ju beviset att hon inte tålde att jag tyckte annorlunda att man inte kan vara vänner.

    Jag ser det faktiskt inte som någon större förlust för jag är så oerhört sårad över hur de betedde sig den kvällen. Min styvpappa som är släkt med tjejen i fråga blev irriterad när han fick reda på vad de hade sagt o tyckte att de hånade mig. Men det var tydligen helt okej enligt dem då så länge ja inte tyckte tvärtom.

    Ibland tror jag att man hänger sig fast vid gamla kompisrelationer just för att de är gamla kompisrelationer. Jag saknar självklart tjejen i fråga jättemkt, hon har vart min närmsta vän i så himla många år men jag inser ju hur mkt skitsnack det har vart bakom min rygg angående det här och hur överkörd jag skulle känna mig om de kom o gav min bebis massa dyra saker- som om mina egna grejer inte dög.

    Kanske är det tid att dra upp för den här människan o säga ett o annat o klargöra om eran vänskap faktiskt är värd något över huvud taget? För så där baktalar man inte någon annan om man e vänner.
    tror oxå som du att man håller fast vid gamla kompisar just för att man känt varann så länge.

    Förösker lära mina barn att det är insidan som räknas och jag måste säga att min yngsta dotter (17 år ) har snappat upp det väldigt bra. VIssa ungar i hennes ålder kan tex säga att nån har fula kläder och de säger hon till om eller om de säger att nån är tjock så säger hon "vad spelar det för roll, du känner henne inte hon är kanske jättesnäll"

    Mina syskon är väl "rika" om man jämför med oss och ibland kan man märka det när vi är på landet de kan göra mer skaer osv men de bryr sig inte om att vi är "fattiga" utan låter oss ha vår livsstil och vi låter de ha deras. Man ska respektera folk som de är inte hur mycket pengar man har. Tycker jag är väldigt ytligt om man gör.
  • delifi2

    Jag är glad att jag inte blev som mina syskon för jag skulle nog kunnat blibit lite av en snobb faktiskt :) vi var väldigt bortskämda som små och mina syskon tog sig framåt i karriären osv osv

    Medans jag fick barn när jag var 16 och fick känna på verkligeheten väldigt snabbt om hur hårt den kunde vara och det tror jag att det har lärt mig väldigt mycket. Man får inget gratis här i livet förutom kärleken man får och ger, resten är egentligen inget att ha även om man önskar att vissa stunder att man skulle det få det bättre med ekonomin, men så länge jag hra mat på bordet och tak över huvud tsm med min familj så är jag nöjd.

    Man behöver inte resa utomlands varje år, man får göra det bästa av situationen och anpassa sg efter den helt enkelt. Mina barn brukar ge mig lappar i julklapp och födelsdagspresent där det står att de ska passa sina småsykon en dag eller kväll, eller diska 1 vecka osv osv. för mig betyder det mer än att tex få en tröja eller nån sak.

    Kan säga att jag är väldigt glad över att hon är klok på det sättet för på andra sätt är hon helt korkad rent ut sagt, inte för att vara elak eller nåt men ibland suckar man bara och skrattar åt henne, hon tror fortfarande att det finns en mobil som man ladda upp genom att gnida batteriet på håret

Svar på tråden December Bebis 2010 :)