Taskigt! Annons

Nej, det är jag inte.
Är du sjuk i huvudet, känner du dig ensam och vill ha någon att dela det med?
Då får du leta på annat håll

Jag har inga barn sedan tidigare, jag är ingen velepinne som skapar familjer och sedan raserar dem, det ligger inte i min natur att skapa barn och sedan fucka upp dem.

Har aldirg påstått att barnet  "valt mig", men jag hoppas däremot att barnet "väljer bort mig" eftersom det kommer innebära att han kommer vara hemma heltid med sin mamma. *håller tummen*

JAG får tillbaka för allt ont?

Du, om karma finns så är det inte JAG som kommer drabbas

...å du vet INGENTING

Ni är för söta hela gänget, ni hade inte kunnat peka ut mig om jag så stod och viftade händerna framför er, ni hade inte fått höra att det är synd om min sambo om ni en torterade honom, om ni frågat barnet hade ni aldrig fått annat än hans sanning: att "y" (jag) är jättesnäll och jag tycker om att vara med "y"

Höra av sambon att det är synd om honom, tänk så tokigt det kan bli

Jag hade inte varit din vän från första början så du hade inte haft en chans, jag är rätt kräsen

Han straffas inte, han får bara göra uppoffringar precis som jag får, du vet som man gör i en parrelation. Hans laster är rätt krävande så han får jobba för att ge tillbaka det han kräver av mig

Nej, "man" vill inte alltid att ett barn känner sig välkommet.
Du har tydligen inte träffat på den typen av personlighet ännu men kanske det kommer vad vet jag. Men jag har också varit naiv och trott samma sak innan jag fick erfarenhet

Det var dumt att bilda familj med en som hade en unge sedan innan, sant.
Med facit i hand vet jag det men då vi sitter i båten så får vi ro och det går faktiskt bra (med undantag vissa dagar ungen kommer till oss) men problem finns i alla förhålladen, det är inte samma sak som att man löser dem genom att krascha familjen eftersom man då bara skapar nya problem (vilket min sambo fattat och lärt sig av och jag visste redan innan)
Genom kommunikation och kärleksfulla handlingar så klarar man det mesta och hjälper inte det så finns familjeterapi där vi varit några gånger när hans unge sedan innan var som värst och sambon inte visste hur han skulle bete sig.
Vill man så kan man, fler borde tänka så.

Utan separerade föräldrar så slipper oskyldiga, som jag, drabbas.

Men sambon vet att hans barn är hans ansvar och att det han med det barnets existens kräver av mig får han ge tillbaka på ett eller annat sätt, att leva i ett förhållande i obalans gynnar ingen, så en eftersträvan av någolunda jämnvikt är något fler borde ha

Kanske hade det minskat antalet separationer?

Hahahaha, jo om man inte vet något så kan man ju alltid tro så gör du det

Jag vet varför folk härinne ifrågasätter.
För att folk härinne inte har någon erfarenhet och har levt ett lite gulligt och skyddat liv

Jo, jag är oskyldig, jag har inte valt att det barnet skulle födas, däremot drabbas jag av det. Folk får gärna ha sina laster utan att jag bryr mig, men drabbas jag så bryr jag mig självklart och jämnvikt behöver skapas.

Eftersom vi är en familj jag, sambon och vårat barn så vill jag gärna ge gåvan syskon till vårat barn som han kan leka och växa upp med.
Anser att vårat barn har rätt till syskon för att kunna lära sig att dela, lösa konflikter och villkorslöst älska, jag hade själv syskon så även min sambo.
Vår familj blir ännu mer gedigen än enbarnsfamiljer, mer äkta och hel på något sätt, har alltid viljat ha två barn
Får se om det stannar på det eller om det kanske blir ännu fler, har trots allt bara två armar

Hmmm... undra jag vem du kan mena?
Nej, jag är inte psyksjuk men du (alla troligen när jag tänker efter) hade troligen blivit om du/de/ni levt med min sambos barn sedan innan, själv är jag stark från grunden och successivt härdad dessutom så jag har klarat mig

Jag provar en gång till:

T R O L I G E N

Såg du ordet nu?

Det är skillnad på män och kvinnor, det du tar upp är en annan diskussion så jag ser det som OT.
Och nej, du behöver inte ifrågasätta, tänk efter först så kommer du nog på varför själv. Gör du INTE det så kommer inget gå in ändå efter diskussion så vi släpper det, tycker du inte?
*retorisk fråga*

Men kul för dig och din sambo att han inte värderar biologisk kärlek, bra för er om det fungerar

Jag har varken VALT hans mamma, hans bil, hans jobb, hans kläder eller eventuella barn utan det har han eller någon annan gjort åt honom.

Han har inte VALT mina syskon, mina intressen eller mina laster utan det har jag eller någon annan gjort och jag lägger ingen tyngd på hans axlar för det, varför skulle jag?

Skulle vara för att hans last drabbar mig men det löser vi på annat sätt för att jämna ut det hela.