• Hjärtat längtar

    Inga spermier..

     TB1 skrev 2010-09-25 12:46:44 följande:
    ok. vad sa dom om chansen att hitta spermier om ni skulle ha gjort biopsi?

    Lycka till med eran adoption!
    Det var väldigt liten chans.
    Det var också en stor risk för min man och hans tydligen små testiklar. Det kan påverka hans hormoner att göra biopsi.
  • Hjärtat längtar
    fraggla skrev 2010-12-03 18:00:46 följande:
    Hej tjejer

    Jag har skrivit i tråden tidigar då min sambo varit tvungen att gå igenom en biopsi (då hittade dom spermier i testiklarna dock ej i bitestiklarna)..vi fick nu reda på vad som är felet hos honom.

    Mellan testiklarna & bitestiklarna dit spermierna färdas innan dom slungas ut i utlösningen så att säga,finns det en kanal som dom ska färdas via..just den kanalen  saknar min man därav inga spermier som kommer ut...dock är det endast ca 8 % av männen i Sverige som lider av detta medfödda fel (man vet inte orsaken till detta) men kan vara en förklaring till att det saknas spermier i prov  

    Vi är nu på gång med vårt 2 IVF så även om det inte finns spermier så kan man via biopsi ta ut om mannen inte saknar själva spermieproduktionen dvs

    Stort lycka till alla  
    8% av männen i sverige, det låter som väldigt många!

    Johanna: Varför min man inte har spermier beror på ett kromosonfel. Har ni tagit kromosontest?
    Men det är säkert inte det för er eftersom testikelstorleken var normal och blodproverna var normala.

    TB1: Hoppas på ett bra svar på onsdag!
  • Hjärtat längtar

    TB1: Min man har oxå ett medfött fel. Vi har blivit erbjudna biopsi, men inta tagit den chansen pga risker vid biopsi, och att det ändå är så liten chans att hitta spermier.

    Nyligen fick vi ett brev hem där det står att hans FSH-värde är lätt förhöjt: 12,4.
    LH-värdet 3,4 Normalt.
    Testosteronvärdet 5,9 är ganska lågt. och så står det att man bör fundera över om han ska ha eventuell testosteronersättning.

    Vad menar dom med det? Det gör väl ändå inte han får några spermier????

  • Hjärtat längtar
    TB1 skrev 2011-02-11 21:39:19 följande:
    vi är nog i samma situation. Sambon ska få någon behandling för att få upp testosteronet och det är fr att han ska utvecklas normalt hela tiden så att han inte blir "sjuk" eller nått när han blir äldre. Men spermier kommer han aldrig att få för det är något som inte går att fixa i våran situation.

    Har ni bestämt hur ni ska göra? vilken väg ni ska gå?
    jaha ok. Min man har ett kromosonfel. Vi har inte fått höra nåt om att han kan bli sjuk när han blir äldre. Utan bara att han är normalt frisk förutom just att han inte producerar några spermier.

    Sjuk på vilket vis?

    Vi har bestämt oss för adoption. Har ni bestämt er för vilken väg?
  • Hjärtat längtar

    TB1: Oj nu blir jag lite orolig att samma sak gäller för min man. Kanske ska ringa kliniken så han kan få Testosterontabletter. Min man har faktiskt också ganka dålig skäggväxt och små testiklar.
    Vi har stått i adoptionskö i ett år. Gått föräldrautbildning och till hösten blir det utredning. (Vi kan inte få medgivande förrän jag fyller 25 i höst). Så det är ju minst 2 år kvar till vi får barn.

    Skönt att ni bestämt er för donatorinsemination! I danmark eller i Sverige? Lycka till med det!

    Nightangel86: Beklagar din makes diagnos. Kommer ni få göra biopsi?
    Min man har lika många kromosoner som alla andra men två stycken har bytt plats med varandra tydligen...

  • Hjärtat längtar
    TB1 skrev 2011-02-12 11:24:40 följande:
    Men har dom sagt nånting att han ska få någon behandling för det? Till oss sa dom att han först knske ska få börja med någon kräm som han ska smörja in armarna och bröstet med som jag fattar.. Om det inte hjälper så kanske han får börja med någon spruta.. :/

    Men va skönt att ni har kommit en sån bit iaf! :) i är ju gifta sen några år tillbaka också? Jätte bra att ni har börjat i tid :)
    Ja vi funderade på danmark först för att dom sa att det är 25 års gräns här i vårat landsting. Men våran läkare hade ringt till Linköping och frågat vad som gäller för oss eftersom oavset om vi försöker i 30 år så kan vi inte få barn på det "normala" sättet. Och då sa dom att åldersgränsen gäller inte oss, så på måndag ska jag kolla passagen av äggledarna (hoppas verkligen det är passage) och om det ser bra ut så blir det en remiss skickad till Linköping :) Och läkaren sa att vi kommer nog få komma på ett första samtal innan sommaren för det går inom vårdgarantin.
    Nej, han har inte fått nån behandling. Vi har ju oxå varit på RMC i Linköping, men bara för samtal.
    Jo, vi har vart gifta i 5 år till sommaren och det är ju en fördel i adoptionssammanhang. Börjar bli lite nervös inför hemutredningen.

    Jag hargjort äggledarspolning, så ont har jag aldrig haft i hela mitt liv. Men det är ju olika hur ont det gör.
  • Hjärtat längtar

    TB1: Lycka till med din äggledarspolning idag, hoppas det inte gjorde så ont som för mig!
    Det kändes lite som mensvärk men hundra ggr värre, kändes som man skulle sprängas lite... usch nu pratar vi inte mer om det...

    På RMC berättade de om min makes kromosonfel och vad det innebar.
    För det första var det ju väldigt liten chans att finna spermier genom biopsi och att göra biopsi på så små testiklar kunde påverka hormonerna och det lät ju inte bra.
    Skulle vi ändå finna spermier och göra IVF och jag skulle bli gravid så var det stor risk för missfall eller missbildning på barnet. Då skulle man få göra fostervattenprov/Fosterdiagnostik i v.12 och sedan få reda på svaret i v.16.
    Jag skulle aldrig klara av att göra abort.
    Därför blev inte detta ett alternativ för oss, vi orkar inte gå igenom fler besvikelser därför bestämde vi oss för adoption och det sa vi till RMC.

    Har ni fått reda på mer om din sambos kromosonfel?


    Linnea1986 skrev 2011-02-14 14:01:41 följande:
    Jag ringde till Kvinnokliniken idag :)  Vi får komma dit den 11/3 ;) Åhh vad glad ja blev.. Vi kommer få komma till en läkare på en gång istället för barnmorska..
    Vad roligt att ni får komma till läkare snart! Man blir så trött på att vänta på allt jämt!
  • Hjärtat längtar
    SmillaK skrev 2011-02-14 21:47:12 följande:
    Hej! Jag har följt den här tråden ett tag, men inte haft så mycket att säga. Jag och sambon väntar på att komma igång med DI på sahlgrenska sjukhuset (ca 1,5 års kö). Min sambo har kleinfelters syndrom som kom fram under fertilitetsutredningen vi gjorde efter två års egna försök. Han hade testosteronvärden strax under det normala och svag kroppsbyggnad, lite skägg och dåligt självförtroende. Jag kollade runt lite och hittade en artickel där det skrevs om testosteronbehandling för män med kleinfelters. Enligt den kunde andra hormoner motverka testosteronet hos kleinfeltare trots att testosteronhalten inte var så hög och de rekomenderade testosteronbehandling. Tills saken hör att min sambo har haft problem med ryggen och om det fanns en chans att testosteronet kunde hjälpa muskelbyggnaden på traven hade det varit guld värd.

    Vi diskuterade en remiss till hormonspecialist med våran andrologläkare men han ansåg det vara onödigt. Efter några veckor ringde han och sa att han hade ändrat sig. Så nu har min sambo tagit testosteron sedan maj förra året. Till en början tefosterongel som han smörjde på bröst och axlar och nu senaste månaden tar han sprutor. De ville att han skulle börja med gel för att de hur han reagerade och sedan kunde man övergå till sprutor senare.

    Gelen funkade bra, men jag kunde inte röra honom  på området innan han dushade av det, och det var ju lite jobbigt

    Vi har märkt stor skillnad på just muskelmassan vilket ju var det viktigaste. Men jag tycker också att han har blivit självsäkrare och nöjdare med sig själv, och han hittar på mer saker nu än han gjorde innan. Dock får man stå ut med att ha en tonåring till sambo ibland, för när han började och vid ökad dos blev han allt lite grinigare och så sov han hur mycket som helst i somras.

    Ett gigantinlägg, kanske därför jag inte gör så många

    Om ni undrar något ska jag försöka svara så bra jag kan!
    Intressant! Min man har inte kleinfelters, men det kanske inte vore så dumt att ta testosteronersättning vi får höra med läkaren om detta.
    TB1 skrev 2011-02-14 22:52:03 följande:
    Vill bara fråga om du hade ont i magen efter din äggledarspolning?

    Jag har riktigt ont det sticker, plus att jag blöder brunaktigt lite grann..
    Ja, jag hade ont i magen och stickningar, kommer inte ihåg om det blödde, men det är säkert helt normalt. Du får väl se hur länge det fortsätter. Skönt att du hade bra passage i äggledarna!

    Jag gjorde äggledarspolning i mars förra året och vi fick komma till rmc i augusti. Men vi puschade inte på eller nåt, vi blev mest förvånade att vi skulle till rmc överhuvudtaget.
    Hoppas ni får reda på vad det blev för fel vid befruktningen. Min man har ju som sagt oxå ett medfött fel.
    på ett sätt är det skönt att det inte är något man själv har kunnat påverka.
  • Hjärtat längtar
    TB1 skrev 2011-02-15 21:50:46 följande:
    Ok va bra att jag inte är ensam om att ha ont. Har haft ont  hela dagen idag också men nu hoppas jag att det börjar gå över. Men det var ju ganska snabbt ni fick komma dit ändå :) Hoppas vi har samma tur. Trodde dom att ni ville göra insemination eller varför fick ni en tid dit?
    Jag blev ju förvånad att vi fick tid för jag trodde inte vi skulle få göra biopsi. Men vi åkte dit iaf och fick prata med en överläkare och en kurator samtidigt. Jag vet inte om kuratorn var med just ifall vi skulle pratat om DI, men det gjorde vi ju inte.
    Det var bra att vi fick lite info om vad som gällde om min mans kromosonfel, lite risker och chanser vid biopsi, IVF osv.
    Men det blev ett lätt val för oss att inte gå vidare med biopsi.

    Hoppas ni får komma till rmc snart!

    Jag börjar fundera på det där med testosteroners. jag har sagt till mannen att ringa läkaren, men det har han inte gjort än. Men lite större muskelbyggnad och tätare skäggväxt var väl inte fel tyckte han.

    I tisdags var en dokumentär på ettan som hette: Donator okänd. Den var väldigt intressant. Förvånande att så många var intresserad av sin donator (biologiska far). Men på ett sätt inte så konsitgt att man funderar på vems näsa man har fått eller vilka talanger....De kunde också hitta donatorsyskon via en sida på internet, där man skrev in donatorns nummer. Det var typ 14 st som var födda mellan 87 och 91. Så de träffade varandra. De var väldigt lika. Det måste ju varit roligt för dem att träffa någon i samma situation... Se den!
    http://svtplay.se/v/2320601/dox/donator_okand
  • Hjärtat längtar

    Smilla K: Anledningen till att det inte blev DI, var för att det inte kändes rätt helt enkelt. Men jag var jättevelig i början. Det hade ju antagligen gått mycket fortare att få barn genom DI och jag hade fått uppleva graviditet och förlossning, men känns det inte rätt så går det ju inte. Vi kände att adoption var rätt för oss.

Svar på tråden Inga spermier..