Nightangel: Ja alla såna stora grejer tar det nog ett tag för att sjunka in. Vi var i chock ett bra tag när vi fick mannens besked oxå. Och lika chockade är vi nog nu när vi lyckats bli gravida... och säkerligen är man än mer chockad när man väl fött en liten bebis.
TB1: Lika bra det! =) Kanske kan du sätta upp dig på en återbudslista?
TB1: Det är tyvärr inte helt ovanligt att remisser kommer på villovägar... (just därför man hela tiden måste hålla koll tyvärr). Kontakta den som skulle skickat remissen igen och be dem skicka en gång till?
TB1: har du kollat så att kvinnokliniken fått den då?
TB1: Vet inte, men om du vet vilken kvinnoklinik det är så borde man väl kunna ringa dit och kolla om dem har fått den?
TB1: ah.... klurigt. Då vet jag inte vad du skulle kunna hitta på.
Jo här går det bra. Jag går in i vecka 9 idag. :D
TB1: Ett bra tag kvar tills dess men känns fantastiskt. Blev faster idag igen oxå. :D
Smilla: Men vad roligt! Grattis!!! :D
Höst44: Under vår utredning kom det fram att min man har en kromosomavvikelse som gjort något med fertiliteten. Han har alltså heller inga spermier i själva ejakulatet. Men vid biopsin hittades spermier i den ena testikeln. Nu är vi gravida i 6:e månaden. :) Så ge inte upp... på ett eller annat sätt får ni ert barn! Men var beredd på att det kan ta tid. Men som körsbärsträd skrev så kan det vara bra att vara förberedd på ett negativt besked och planera hur man i så fall vill gå vidare...