mamma har spridd bröstcancer till skelett och lever....vet inte hur jag ska orka..söker fler i samma situation

Har tyvärr inga bra svar att ge, men ville iaf ge dig en stor kram!

cancertjejer.forum24.se

Du kommer överleva detta, lovar, gick ogenom samma helvete och få se min underbara pappa somna in till slut.....det som inte dödar gör oss starkare....det är svårt, overkligt hemskt finns inga ord för hur man lider...med det blir bättre jag LOVar, du kommer alltid h din mamma vid dig, och du kommer glädjad för tiden du fått med henne

2002 satt min familj i en liknande sits. Min mamma blev diagnostiserad med bröstcancer 1998, så det blev OP, strålning o cellgifter. Då ansågs man fortfarande cancersjuk i 5 år efter, vet inte hur det är nu, så året innan hon skulle bli friskförklarad så hittade dom metastaser i ena njuren. Vart eftersom spred det sig till tarmarna, lungorna, hjärnan. Dom antog att det spridit sig till skelettet men då hade det redan gått så långt att det inte spelade nån roll. Hon dog 04-03-02

Första året var jobbigast, första 17.e maj (mamma var norsk), min födelsedag, mors dag, min mammas födelsedag, första julen...när det hände saker som jag normalt skulle ringa o berätta för henne. MEN det blir bättre...jag tänker på henne flera gånger om dagen men nu mer är jag inte ledsen...

Vad har läkarna sagt? Finns det inget att göra alls?

Först vill jag bara säga att NI ÄR UNDERBARA.
Det känns som ett stöd att se att det finns fler i samma situation.

Läkaren har sagt att om dom har "Tur" så kan dom bromsa det lite.
men hon är dömd.
När det sitter i skelettet kan man fortfarande leva ett bra liv. Men när det börjar ge sig på organen kan det gå himla snabbt.

Mår så dåligt över att min lilla 2-åring inte får växa upp och lära känna sin snälla mormor.

Puhgumman

Jag håller tummar och tår för att han ska bli frisk.
Se till att han får ordentligt med kontroller. Det fick inte min mamma.
Och se till att han går iväg direkt om han får värk någonstans!
Det kan förlänga livet ytterligare!

Min svärfar fick diagnosen buksottkörtelcancer i augusti förra året. Den hade då spridit sig till lever och lungor. Han har sedan dess gått på cellgifter. Men förra veckan fick han beskedet att cancercellerna anpassat sig till celllgifterna och att tumörerna har börjat växa igen, det har dessutom tillkommit några. Så nu har han fått börja med nya cellgifter, de han fick först var den som ska ha bäst effekt. Det finns inget botemedel från denna cancersort. De flesta dör inom ett halvår. 

Ango-07

Fy vad hemskt. Du verkar oerhört förstående. Din man har tur som har dig.
Det kan bli kämpigt för dig oxå om han har svårt att prata om det.
För även om resten av familjen försöker så är det svårare för den som är släkt och har växt upp med sin mamma/pappa.
Det är bara att ha tålamod. Helt plötsligt brister det för honom.

Skönt att han har klarat sig så pass länge ändå.
Nu förtiden finns det ju bra bromsmediciner. Men sen beror det ju oxå på hur var och ens kropp tar emot dom.

Det är bara att hålla tummarna!!

Kram

Tråkigt att din mamma fått detta hemska besked!
Jag var i samma sitts som du för drygt 2 år sedan. För min mammas del började det med bröstcancer 1995. Drygt 11 år(!) senare i januari 2007 kom metastaserna i ryggraden och mamma fick då sin dom obotligt spridd cancer. Under första delen av 2008 hittade man även små metastaser i levern, men det var inget som fortsatte sprida sig, vad jag vet. Mamma fortsatte efter sin sjukdom att leva ett ändå rätt hyggligt liv under drygt två år, en tid som jag är väldigt tacksam för. Under den tiden fick hon också träffa min son, hennes första barnbarn. Det piggade upp hennne! Tyvärr kom förra våren en spridning till magen som gjorde att allt gick snabbt utför och hon gick bort för snart ett år sedan.

Jag var väl i stort sett helt förstörd i början av mammas sjukdom, men så småningen kommer vardagen och man går vidare, särskillt när man har egna barn. Men det är jobbigt som anhörig till en svårt cancersjuk, varje hostning, varje ny värk, varje röntgen eller blodprov vet man kan leda till att de hittar fler spridningar.

Hoppas att jag inte gjort dig mer deppig nu! Det jag egentligen ville säga var väl att även med spridd cancer kan man få många fina ljusa stunder ihop. Hoppas att din mammas cancer stannar upp under lång tid.

Jag har ingen erfarenhet av just bröstcancer men har själv malignt melanom. Spridd med metastaser i huden och på lungorna.