Avundsjuk på mitt ex nya tjej.
Ja, jag är avundsjuk. Jag erkänner på en gång.
Ja, jag är avundsjuk. Jag erkänner på en gång.
Jag förstår att du blir lite svartsjuk, men i ärlighetens namn var det nog bara så att er personkemi inte var den rätta. Att gråta, tjata, sura och tjura är inte rätt sätt att få någon att öppna upp sig och bli varm... Han verkar ha hittat sin själsfrände nu. Förhoppningsvis står din och väntar bakom ett hörn och väntar på att bli upptäckt av dig!
Jag tror inte det handlar om huruvida man lyckas tillsammans eller inte, utan personkemi och andra saker! Visst kan det kännas hårt, men tyvärr är det som det är. Det är bättre att inse det så man kan gå vidare.
Försök tänka positivt! Han mår bra med sin nya tjej, även om de gör andra saker än vad ni gjorde. Du älskade honom en gång, och jag tror nog att du vill att han ska vara lycklig?
Snart är det DU:) som träffar en ny kille<3 och tänk vad mysigt DET kommer att bli:)
Jo jag vet att tjat och gnäll o gråt inte får en person att öppna upp sig, men jag blev liksom desperat med tiden. I början av förhållandet så tänkte jag att det där ordnar nog upp sig när vi varit ihop ett tag..men det kom liksom aldrig och jag blev mer och mer frustrerad och ledsen.
Alltså, det faktumet att han är den personen som du uppenbarligen ville att han skulle vara med den nya och inte var det med dig kanske hade med hur erat förhållande var också.
Jag har varit med om kvinnor som försöker tvinga fram att man ska öppna sig, som försöker forcera fram att man ska vara romantisk, modig, mjuk och stark eller vad man nu vill ha.
Sammantaget skulle jag vilja tro att det i samtliga fall har fallit bort p.g.a. just det att man inte tillåts vara sig själv, att det spontana dör vid första försöket att konstla fram något för att man känner pressen på sig att man måste vara spontan.
Ifall någon säger till mig att jag är tråkig, så känner jag nästan på en gång en press på att ändra på det, att försöka åtgärda problemet, men i utbyte så blir all kreativitet, spontanitet och värme utplånad och man känner sig tom.
Nu säger inte jag att detta stämmer i ditt fall, men jag kan komma ihåg att många gånger så har inte ens mina respektive uppfattat sig som pushande, eller besvikna. Men ändå gett ett undermedvetet sken av det, speciellt när man varit med någon under lång tid så kan man få ett öga för när något är fel, det räcker oftast med att man ser personen i några ögonblick så får man en bild av hur denne mår.
Kan ju va så att de är nykära.. Som du sa själv, var de bra mellan er i början också.. Det är när de gråa vardagarna börjar som man inser om man passar eller inte.. Du passade väl inte med honom, vad glad för att du lämnade honom! Många stannar kvar hela livet.
Mitt ex verkar vara oerhört romatisk med sin nya tjej och det tycker jag bara är roligt!
Jag är jätteglad för hans skull, han är lycklig och verkar ha ett bra förhållande och det gör mig glad för det förtjänar han
Men så har jag ett superbra förhållande nu som gör mig lycklig ända in i själen så det finns ingen plats att bli avundsjuk och missunsam för exets skull..
Du kommer komma över det, försök att inte tänka på det (svårt, jag vet) och fokusera på dg själv istället.
Kan ta tid kanske men det är det värt i slutändan då du har ditt perfekta förhållande och är bubblande lycklig
Jag förstår precis vad du känner! är med om exakt samma sak. Fast i mitt fall va det min man som lämnade mig för henne. när jag dessutom va planerat gravid i åttonde veckan. Trots att det gått ett år sedan dess är jaqg förbannad, sårad å avskyr båda två. Kan tillägga att barnet aldrig föddes. gjorde en abort.
Jo, jag förstår ju att det aldrig fungerar att gnälla fram nånting ur en människa men jag var desperat. Antar att jag får lära av mina misstag om och när jag träffar någon ny.