Decemberbebis 2010 i stockholm!

Jasså minsann? Vad kul!
Jag har dessvärre ingen kontakt med tjejerna från Hallonbergen längre. Den bröts i samband med att vi alla slutade dansa.

Det varierar från dag till dag, tycker jag. Ibland är det bättre... och ibland vill jag bara dra täcket över huvudet och slippa vakna Igår var en HEMSK förmiddag då jag kände mig grön i ansiktet. Var även på Mama Mia i Kista och ptja, barnmorskan där tyckte att jag såg lite blek ut. Visst längtar man! Jag hoppas att magen syns i samband med att man "måste" ta på sig bikinin och vistas på stranden. Skulle vara skönt om man inte bara såg fet ut då liksom

Jag hade ett MF precis innan den här graviditeten, så nu har vi valt att inte berätta för någon. Min bästa väninna samt en vän till min kille vet om graviditeten. Mina ex-kollegor (fyra st) som jag var ute och åt med, lyckades och klura ut det. But that's it. Börjar dock bli knöligt att dölja för andra vänner som vill att man ska med ut på middagar eller fest. Känns som att det enklaste är att tacka nej till allt sånt och skylla på dålig ekonomi eller att man är sjuk... det skapar liksom inte lika många tankar om en ev. graviditet som "nej, jag dricker inte dag" gör Men samtidigt är det så trist att missa saker. Dilemma, det där!

Vid vecka 12 tänker jag i alla fall berätta för mina föräldrar, nära släktningar och vänner. De resterande får väl veta det ändå.. Djungeltrumman brukar gå rätt snabbt när den här typen av nyhet kommer ut

Jag känner också sådär! Att man inte vill att ens partner ska tycka att man är en hopplöst tråkig skit som inte orkar/vill göra något. Vi har dessutom inte alls varit ihop länge så då känns det nästan ännu viktigare att orka och fortsätta ha den där nykära-känslan kvar i förhållandet. Funkar sådär när den ena av oss (jag) mest mår illa och vill sova. Som tur är, är han stöttande och förstående. Nog rätt glad över att vara kille när han ser mig hänga över toastolen

Förresten!

Jag gjorde det här testet idag för att se vad för kön vår bebis får... www.familjeliv.se/Vantar_barn/Kalender/flicka-eller-pojke.php Så klart är det bara på kul och inget man bör ta på största allvar, men det vore ändå kul att se sedan om det stämmer eller inte. Kan inte ni också göra det? I december får vi sedan förhoppningsvis svar på om det stämde eller inte

Jag fick FLICKA iaf. Något som även min magkänsla säger, men den kan ju ändras längre in i graviditeten

Välkommen! Kul med flera!

Jag känner redan nu att vissa byxor sitter obehagligt. Tror dock att det mest beror på att magen är svullen så här i början på graviditeten och att mina byxor alltid suttit, precis som dina, som ormskinn Det finns ju mindre utrymme att svälla i då. Haha.Huvudsaken är ju att bebisen är frisk och mår bra, men jag tycker ändå att man får önska och hoppas på ett visst kön. Fattar inte alls varför det skulle vara så himla tabubelagt och upprörande, som vissa verkar tycka. Jag har alltid önskat mig en dotter. Alltid sett mig som en "flickmamma" (aoch, ligger nog rätt illa hos alla genustänkarmorsor nu ) ... men blir självklart lika glad och förälskad i en liten pojke.

Är man gravid eller är man gravid?

Igår var jag ett MONSTER! Så jäkla sur och grinig. Killen tittade på fotboll och jag surade i soffan intill. Tillslut blev jag så trött på allt (kanske mest på mig själv?) så jag gick och la mig. Då är han så snäll att han stänger av fotbollen (hallå, han älskar fotboll!) och kommer in och lägger sig bredvid mig och frågar hur det är samtidigt som han kliar mig på ryggen... vilket kan vara det bästa jag vet! Började såklart stortjuta och hulka fram att "varför är du så snäll för? Jag är bara dum mot dig!" (you gotta love  självömkan... nooot!) och äsch, tillslut skrattade vi båda två åt allting.. och åt alla hormoner. Det är fasen inte alltid kul att vara gravid och tappa kontrollen över de känslomässiga banorna i kroppen. Dock är jag fruktansvärt tacksam över att jag har min kille som stöd. Han är verkligen världens bästa!

GUD VAD SKÖNT!
Jag vill också åka bort!
Har förvisso en tre veckors semester till Thailand i juli/augusti (min mamma fyller 50).. så jag bör kanske inte klaga? Tråkigt är dock att min kille inte kommer följa med pga av jobb. Hoppas dock att vi ska kunna ta en vecka tillsammans han och jag. Har en väninnan som är i Kroatien och arbetar som reseledare. Har hört mycket gott om just Kroatien så att åka dit vore kanske inte så dumt? All inclusive, jatack!

Välkomnen och stort Grattis till plusset!

Oroa dig inte för att du inte känner illamåendet. Det är inte alla som gör och så här i efterhand önskar jag att jag aldrig bett om bara lite, lite illamående. 

Fan vad ledsen jag känner mig idag!

Vi har valt att inte berätta något för våra föräldrar ännu. Men idag frågade min mamma om jag är med barn (vi arbetar dessvärre på samma jobb vissa dagar/vecka och just nu är det paaain in ass när man inte mår bra i sig själv). Jag svarade bara "vet inte" och ryckte på axlarna. Hon vet om min tidigare grav som tyvärr slutade i ett missfall och hade då en del åsikter om det hela. När hon fattade att vi bestämt oss och ville det här så höll hon dock tyst. Till saken hör att den graviditeten var oplanerad. Och nu utgår hon väl ifrån att vi inte tänker skaffa barn på fler år... eller nåt. För sedan började hon förhöra mig om skydd (som om hon ens har rätt att veta något om mitt och min killes sexliv? :@) och avslutade allting med "jag trodde att du visste bättre efter det som hände sist."

Jaha. Kul.
Gick därifrån med tårar i ögonen och ringde barnafadern som, så klart, satt upptagen i jobb. Känns ju som att jag aldrig någonsin kommer berätta för min mamma att jag är gravid. Jag och min mamma står varandra oerhört nära men ibland vet jag inte om det kanske är en nackdel? Hon kan få mig så himla, himla ledsen. Tycker dessutom inte att hon har någon som helst rätt att tycka något om våra liv. Det vore en sak att oroa sig i välmening över att vi t ex inte hade någonstans att bo eller några jobb... men vi har väldigt goda förutsättningar båda två. Så ja, jag blir fruktansvärt ledsen över det hon säger! Ibland bör man kanske vakta sin tunga istället för att säga allt som ligger på den?

Well, vet inte vad jag vill "få ut av" mitt inlägg.. men det kändes bara skönt att skriva av sig lite

Det är säkert så! Och om inte annat så kommer hon vara glad och alldeles väldigt jättekär i den där minimänniskan när han/hon väl föds Känner mig mer positiv idag! Det blir bra det här, oavsett vad andra tycker.

Vad skönt med en resa i maj. Det är ju NU liksom Hihi. Ni kommer säkert få det hur skönt och härligt som helst. Kanske blir det inte semester i bemärkelsen plöja-en-massa-pocket-böcker-och-sova-när-man-vill men än dock semester från vardagsfix och halvtrist väder. Antar att ni får nya upplevelser och ögon att se med (er sons) också. Fint att få upptäcka världen genom sina barn!

Åh!
Jag vill också ha en grill och en tomt att grilla på Tjatar hål i huvudet på killen snart om han inte ger med sig och också tycker att en liten gräsplätt och en grill är ett måste att införskaffa. Jag har aldrig någonsin innan varit intresserad av att bo varken i radhus eller villa, men nu känns det som att ett radhus vore skitbra och absolut jätteultimat. Vet inte om det är mina gravidhormoner som fått vindsvåningen mitt i city att kännas lite opratisk?

Superbra för immunförsvaret också att få sova utomhus! Jag önskar att utomhus-sovande vore obligatoriskt på förskolor också. Jösses vilken skillnad det hade blivit på bakteriespridningen om barnen fått sova i friska luften och utan att trängas i ett rum på en madrass intill en snorig unge

Idag förnedrade jag mig totalt!
Mår så fruktansvärt illa när jag har ätit. Vet inte om det kanske går lite för snabbt? Det är svårt det där. Balansen mellan hunger-illamående och äta-för-snabbt-illamående. Well, innan jag satte mig på pendeltåget åt jag min medhavda pastasallad och drack 2-3 glas vatten... hela pendeltågsresan (tar iof bara 10 min) tänkte jag "spy inte här! man kan inte spy på ett pendeltåg. spy inte!" ... jag klarade mig, tills dörrarna öppnades och jag fick slänga mig över första bästa papperskorg. Folk stirrade (såklart, det hade jag också gjort!) och trodde nog att jag var dum i huvudet eller så Skönare när magen faktiskt syns och man lite fint sådär kan peka och hulka fram "ursäkta, graviiid!". haha.

Ja, jag längtar supermkt efter en bebismage. En som inte bara är fluff och fett

All inclusive var nog ett himla smart drag. Hahahahaha.

Helt rätt!
Bäst att passa på medan det finns mat liksom Ska nog också boka en all inclusive-resa bara för att få äta! hahaha.

Herrejösses så trött jag är!

Har låååååååååååång arbetsdag idag pga av en ölprovning (som jag lyckades undkomma utan att någon över huvud taget reflekterade över det - vad jag vet iaf!) och sedan efterföljande middag. Lär bli svårare att undvika middagsvinet... men jag får väl hälla upp lite rödvin i glaset och sedan bara smutta på det och utan att egentligen dricka något. Folk är oftast för upptagna med sig själva och sitt, för att märka hur andra gör I alla fall är det så på min arbetsplats...

Well, jag tror jag ska gå av på mitten innan dagen är slut! Är lite "mingel" nu och jag kände bara att jag orkar inte mingla runt. Ögonen går i kors. Måste sätta mig ner och andas lite. Vila huvudet från allt sorl och artighetssnack. Haha. Kl 19.15 ska sedan maten serveras. TACK OCH LOV vet mina kollegor om att jag börjar kl 06 i morgon och vill hem och sova (måste kliva upp 04.30 ungefär...), så de lär inte undra om jag avviker runt 20-tiden. GÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄSP!